Hampus

Hampus stod längst bort i hagen när jag skulle hämta honom. Som vanligt spelar det ingen roll hur mycket man ropar, han är selektivt döv och kommer inte fram förrän man när några meter ifrån honom. Jag är egentligen glad att han trivs så bra i lösdriften, men han behöver ju inte stå allra längst bort. ;-)

 

Tog in honom och gjorde i ordning för ridning. Hade pratat med F innan som meddelat att grusvägen var fantastisk att rida på. Så istället för det planerade dressyrpasset på ridbanan (som är väldigt ojämn och isig nu) fick det bli ett dressyrpass på grusvägen.

 

Skrittade iväg över bron och till asfalten. Han skrittade på bra framåt och såg för ovanlighetens skull inga spöken vid bron. Framme vid asfalten vände vi och skrittade tillbaka, så när vi kommit uppför backen och skulle passera stallet var det dags att börja joggtrava. Han tyckte det var lite knepigt att vi inte skulle tillbaka till stallet, men travade på helt okej ändå.

 

Sedan försökte vi jobba med F:s läxor fast modifierat till grusväg. Så först blev det skänkelvikningar i skritt, där var han så duktig! Bara piloten gjorde rätt så... Därefter försökte vi jobba med flytt av bakdel och framdel, men det är inte alls lika lätt på rakt spår som på böjt. Några steg här och där fick vi dock till och det fick duga. Sedan blev det en del galopp, återigen ville han fatta samma galopp hela tiden. :-S Jag tycker att jag ger rätt hjälper, men han blir så taggad när vi är ute och galopperar, så han lyssnar helt enkelt inte. Utan han är nöjd med att det blir galopp, oavsett om det blir vänster eller höger.

 

Till sist var han så taggad att han gick med nacken högt och nosen i vädret. Det är inte så jag vill ha honom... Nog för att vi jobbar med att han skall bli snabb i reaktionerna, men han skall ju inte koka över. Nödlösningen fick bli att låta honom galoppera fort en sväng, sedan var det lättare att jogga i traven... Han var grymt fin i traven idag, men jag vet inte riktigt vad jag skall göra med det... Dressyrträningar behövs! Lite tempoväxlingar fick jag in i traven i alla fall, häftigast var nog när vi gjorde så små ökningar och minskningar att det knappt kändes någon skillnad, men där Hampus helt klart jobbade rätt med bakbenen under sig. <3

 

Därefter var tiden ute, så vi joggade av och skrittade hemåt. Jag försöker att inte rida honom mer än en timme, han är så ambitiös och kämpar på, men har ju fortfarande inte kroppen helt med sig. Så tills vidare är det enklast att sätta en tidsgräns, så han inte blir överansträngd.

 

Tillbaka i stallet fick han kraftfoder och även en vattenhink att slabba med. Jag skötte om honom och kunde konstatera att han var skummig mellan bakbenen. Fast han är klippt där... Så visst hade han jobbat med kroppen. :-)