Längre än en långtur?

I torsdags morse (6/6) fick Hampus återvända till sommarhagen igen. Ariel går nu med Delight och fölungen, så Hampus sällskap är överflödigt. Han mår dessutom mycket bättre i den kuperade hagen där han får jobba lite när han skrittar omkring.
 
Efter att ha gått i hagen en timme hämtade jag honom och gjorde klart för ännu ett äventyr med J och Weber. Bägge grabbarna var ivriga upp i transporten, de har lärt sig att det alltid blir skoj. ;-)
 
 
Den här gången åkte vi till Fjällnora friluftsområde. Vi lastade ur och gjorde i ordning hästarna precis lika enkelt som när vi varit närmare hemma. Bästa hästarna att åka med!
 
Skrittade iväg längs asfaltsvägen, första sex km följde vi samma bansträckning som när jag red Fjällnoraritten 2011. Sedan vek vi av till höger istället för till vänster, för att korta av vägen lite. Vi krånglade oss fram genom grusvägar, övergivna hagar, gräsvägar och asfalt. Hela tiden med två glada hästar som gärna galopperade när vi bad om det. Eller travade långa sträckor med samma iver i steget. En sådan lycka!
 
Eftersom vi planerat att rida lite längre hade vi matsäck med oss, efter ett par timmar var vi så hungriga så vi åt upp den. Fortfarande på hästryggen och i skritt för att spara tid. ;-) Hampus kände igen sig på några ställen och var extra glad när vi vände nosen hemåt igen.
 
Tillbaka vid Fjällnora var det två svettiga men nöjda hästar som lät sig sadlas av och svampas av. Vi var rätt trötta, efter 3 ½ timme i sadeln... Totalt red vi 17,14 km så det blev inte så mycket kortare än de två mil vi red 2011.
 
Efter att ha lastat på två snälla hästar och sedan lastat av dem hemma igen, fick Hampus en ordentlig dusch innan han nöjd återvände till hagen. En mycket bra dag och en riktigt lång långritt...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0