Hampus

När jag hämtade in Hampus från hagen konstaterade K att han andades ganska häftigt. Jag kände igenom honom och då var han svettig på de klippta områdena. Hm... Tempade till 37,7 grader, vilket ju är hans normaltemp. K kände igenom honom också och tyckte att han kändes fin i kroppen. Nojjig matte som jag är tog jag det säkra före det osäkra och tog mig en lugn promenad i grimma. Vi traskade i tio minuter, sedan hade de svettiga områdena torkat. Då vände vi hemåt igen och eftersom han var helt lugn bestämde jag mig för att prova att rida ändå.

 

För att inte frestas att jobba honom för hårt så fick det bli barbackaridning. Vi red på ridbanan och jobbade mest i skritt. Några serpentiner (gick sådär), framdelsvändningar som jag inte riktigt fick till och riktigt fina bakdelsvändningar. Provade även lite trav, vilket kändes helt okej.

 

Bad honom galoppera en långsida, då det äntligen tinat upp på nästan hela ridbanan. Men jag blir för spänd i galoppen barbacka, så det hann inte bli många språng innan Hampus tyckte att det var säkrast att sakta av. Klok pojke... Istället gjorde vi lite halter och sedan framdelsvändning med ryggning. Kändes nästan lika bra som när F var med, men visst blir det skillnad när hon har koll på oss.

 

Efter tjugo minuters jobb skrittade vi ut tio minuter. Hampus var då varken svettig eller flåsig, så min teori är helt enkelt att han rusat i hagen innan jag hämtade honom och eftersvettades. Han har ju ganska mycket päls i den här vårvärmen...

 

När jag borstade av honom i stallet efteråt var han lerstänkt på mage och ben, så nu är våren verkligen här. :-D