Hampus

Igår kom jag hem senare än beräknat, så först hade jag inte tänkt göra någonting med Hampus, men sedan kunde jag ändå inte låta bli. :-P

 

Tog på tömkörningsgrejerna, trasslade lite med tömmarna och gick ut på ridbanan. Den var nyplogad och även grusad, men stenhård. Så det fick bara bli skritt och trav.  

 

Började med att tömköra på volt i tio minuter. Testade att ha ledande tömtag på innertömmen och vanlig på yttertömmen. Jag tyckte att han jobbade på rätt okej, men att han hamnar lite väl djupt med nosen. Han blev dock inte överböjd eller gick bakom hand, men lite för djup för min smak. Eller så är jag bara ovan vid att se honom där. ;-) Jag upplevde honom inte som lika upprörd som veckan innan, men inte heller lika "fri" i sina rörelser. Nu är det lite svårt att jämföra då det var hårdare underlag igår, så jag får fortsätta experimentera helt enkelt.

 

Sedan körde jag tio minuter ute på fyrkantsspåret. Det var svårt. :-S Hampus ville gärna tränga inåt och jag var urusel på att parera. Jag ville använda ytterhanden som hjälp, men det gjorde bara att han trängde inåt ännu mer. Läste på sedan och det jag saknade vad pisken i innerhanden som driver hästen ut mot ytterhanden. Men jag kanske lär mig så småningom. :-P

 

Mest förvirrande blev det när jag testade att ha helt lösa tömmar, i och med att Hampus går så lågt med huvudet naturligt så trasslade jag in tömmarna både här och där. Vid ett tillfälle, när jag försökte byta varv lite elegant, så kunde jag inte föra över tömmen över bakdelen. Jag tog i allt vad jag kunde, men Hampus mage tog i. :-P När jag väl fått den över magen så ville den ändå inte gå från bettringen till ryggen, irriterande! När jag tittade lite närmare så hade Hampus fått tömmen mellan frambenen...

 

Räddningen i sådana här situationer är att Hampus är så grymt trygg att jobba med från marken. <3 Ber jag honom göra halt, då står han verkligen stilla, medan jag trasslar och krånglar och har mig. Han är verkligen en klippa att testa nya saker med och det är därför jag vågar mig på at experimentera också. Finaste killen!

 

Hampus upplevde nog passet som ganska soft, det var lite frustrerande ibland när han inte förstod vad jag egentligen ville, men mestadels var han nöjd att det var ett så lugnt pass. :-P Tillbaka i stallet var han också lugn, möjligen lite förvånad över att vi var klara så snabbt.

 

Nästa gång kommer jag testa att sätta ledande töm i innertömmen, men placera den högre upp på gjorden. Sedan får jag se om jag ger mig ut på fyrkanten eller om jag fegar ur och bara nöjer mig med voltspåret...