Hampus

I söndags var det äntligen dags för dressyrträning för F igen. Tyckte det var länge sedan, och efter en titt i kalendern kunde jag konstatera att det var nästan sju veckor sedan sist. Skärpning! :-S Nu måste vi försöka få in en träning åtminstone varannan vecka, så vi håller igång dressyrjobbet och inte maskar för oss själva...

 

Skulle hämta Hampus i hagen och möttes av fyra väldigt trötta hästar, varav två liggandes. Hampus var i alla fall snäll och lyfte på huvudet när jag kom, men tyckte att jag var helt tokig när jag började prata om dressyrträning.

 

Förklarade för honom att han fick sova tio minuter till, sedan skulle vi få skynda oss från hagen till stallet. Han nöjde sig med tio minuters vila till och somnade om. Till vänster om honom låg Lucky, Ariels gamla skyddsling.

 

 

Till sist fick jag tvinga upp honom, men han tyckte det fick duga med att sitta. ;-) Bilden visar alla hästarna, Acrobat till vänster, Lucky sovandes och Weber bakom vaktandes. Samt då Hampus som protesterar mot att inte få sin skönhetssömn...

 

 

Efter en långsam promenad från hagen till stallet kunde jag sedan göra i ordning honom för träningen. Skrittade iväg längs grusvägen, men fick ganska snabbt vända, då padden hamnat för långt bak. Kändes som att sitta i nedförsbacke. :-S Det är inte alltid lätt att få till padden och känns det fel när man sitter så är det bara att sadla om. Skrittade fram ute efter omsadling och joggade även någon minut på lång tygel.

 

Sedan gick vi in på ridbanan där F avslutade sin första träning, så jag passade på att göra tempoväxlingar i skritt och trav på bortre volten. Gick sådär... Tänk att det alltid går bättre när jag har en tränare som tittar på mig.

 

Sedan vände F blicken mot mig och satte oss i arbete. Vi fick börja med att trava på volt med övergång till skritt, sedan upp i trav igen. Han gör det allt bättre med övergången ned till skritt, men fortfarande är reaktionen upp i trav igen lite fördröjd. Bara att fortsätta nöta! Traven var snäppet snabbare än jag brukar rida i, så där behöver jag bli bättre på att kräva mer tempo än tidigare.

 

Vi fortsatte med framdelsvändning, där han försöker att spara sig genom att ta ett litet första steg och sedan ett lite större. Vi vill ha ett stort redan från början och en känsla av hur bakdelen jobbar hela vägen. Inte lätt, men så nyttigt! Vi gjorde sedan några framdelsvändningar som följdes av ryggning och där blir det så himla bra bara jag är lugn i min hjälpgivning. Ett par ryggningar blev grymt fina. Kruxet är bara att man vänjer sig och vill ha en ännu härligare känsla nästa gång. ;-)

 

Sedan blev det galopp på volt ett varv, vända snett igenom, följa fyrkanten tillbaka till F och göra ny volt runt henne. Hela tiden en galopp med mer driv i, mer kraft från bakdelen och ett högre tempo än tidigare. Gaaah vad jobbigt! Hampus var så fin i galoppen, började tänka mer nedåt med huvud och hals och verkligen bära sig på bakbenen. <3 Men det var sjukt jobbigt att hela tiden stötta och RIDA honom i galoppen. Tänk vad allt är lättare när jag inte behöver rida utan bara åka med. ;-)

 

Vi pustade någon minut (alldeles för kort tid för mig) innan vi gav oss i kast med bakdelsvändningarna. F ville att han skulle sätta sig mer på bakdelen, men bibehålla bjudningen framåt. Han vill gärna stanna och skruva i bakdelsvändningarna. Vi trixade en del med att jag skulle få med mig bakdelen först, innan jag gjorde bakdelsvändningen och det var riktigt svårt. Alldeles för mycket för mig att hålla reda på... Men några gånger fick vi till det och med F:s hjälp kan vi nog lära oss så småningom.

 

Vi avslutade med att trava små serpentinbågar längs långsidorna, jag har helt av mig själv slutat att rida lätt i traven på dressyrträningarna (!) och sitter ned hela tiden. Efter att jag skärpte till mig med hjälpgivningen gjorde Hampus helt okej serpentiner med böjd kropp. Det tar sig verkligen! Han jobbade helt rätt med bakdelen under sig och gick bitvis på tygel. Önskar så att någon kunde fota/filma när jag rider dressyr för F, skulle vara så nyttigt att se. Får se om jag kan muta M nästa gång det är träning. ;-)

 

Sedan tyckte inte F att vi skulle nöta mer, han jobbar så bra när vi tränar för henne, så vi skall inte göra honom helt slut. De övningar han gör, gör han bra och då är belöningen att få skritta av. Det fick bli vid hand och utan sadel, kände mig ganska mör och mådde bra av att promenera bredvid honom. Han verkade väldigt nöjd med det. <3

 

Svampade av honom, även om han inte var lika svettig som i lördags. Men så red vi på morgonen innan det hunnit bli för varmt också. När jag ändå var igång och slabbade med vatten så blev det tvätt av svans också. Så snygg blir den! :-)

 

I lördags hade jag äntligen tänkt rida Hampus med pulsmätaren. Det fungerar ju inte att använda den när han har sin täta vinterpäls, men nu är det sommarpäls som gäller. :-)

 

Tog in honom och gjorde i ordning innan jag hämtade pulsmätaren. Som tur var tänkte jag kolla pulsgränserna på klockan innan jag började kleta in allt med blågel och då upptäckte jag att klockan gett upp. Suck! Förvisso är den ju 3 ½ år gammal, så batteriet har hållit längre än utlovade 2 år, men jag har ju knappt använt den. :-( Kommer inte ens ihåg när jag senast använde den och sist jag använde den regelbundet var när jag var på ridsemester 2011...

 

Får skicka iväg den på batteribyte, men i lördags fick det bli galoppjobb utan pulsmätare. :-( Jag var lite irriterad redan när jag satte mig i sadeln, så kanske kände Hampus av det? Eller så var han bara extra bråkig för att det blåste ute.

 

Vi tog oss i skritt och trav till rakbanan, där han började galoppera vänster galopp. Efter ett par fattningar blev det höger galopp som jag ville och vi rullade på framåt. Halvvägs längs rakbanan bestämde han sig för att något (postlåda? hus? häck?) var farligt till höger och drog rakt åt sidan ut på den nysådda åkern. :-( Vägrade gå framåt eller till höger, så det blev en del bråk. När jag väl fått honom på vägen igen hann vi bara några meter framåt innan han kastade sig till vänster igen. Den här gången satt jag löst, men lyckades på något vis komma tillbaka i sadeln igen. Bytte spöhand och då gick det, om än med nöd och näppe, att få tillbaka honom på rakbanan.

 

Det fick bli skritt förbi de "farliga" ställena, som konstigt nog inte var farliga på tillbakavägen. Höll honom i en ganska kort galopp eftersom jag inte kände att jag hade fullständig kontroll. Samma sak upprepade sig andra gången vi red bortåt, men nu var jag mer beredd och kunde parera. Dock inte i galopp, utan det blev trav blandat med skritt.

 

Sista galoppen hemåt kändes hyfsad, men jag fick jobba honom i galoppen hela tiden. Han var ganska trött efteråt, men efter att han pustat några meter i skritt kunde jag jobba honom i en riktigt fin trav. Det känns bara så tråkigt att vi måste bråka för att han skall bli fin, jag vill ju att han skall bli fin för att jag varierar vårt arbete tillsammans och att vi har kul ihop. :-(

 

Han var även fin i skritten, delvis kan det nog bero på att jag jobbade mer i varje steg och åkte inte häst som jag ibland har en tendens att göra.

 

Framme i stallet blev det avsvampning av genomblöt häst innan han fick sitt kraftfoder. Han verkade hyfsat nöjd med livet i alla fall...

 

För 16 år sedan gick jag ut i stallet som vanligt. När jag öppnade boxdörren möttes jag av en mini-fjording. Min första tanke var att Habina hade krympt. Fruktansvärt! Sedan hummade hon en morgonhälsning och jag insåg att hon stod längre in i boxen. Alltså måste den här mini-fjordingen vara en förrymd häst. Hm...

 

Jag beslöt mig i alla fall för att titta närmare på den och det var då jag klev i efterbörden som Habina noga grävt ned i spånet. Först då insåg jag att Habina fölat, fast jag gått och väntat på det där fölet i nästan 11 månader! Hampus kom på dygn 330 och Habina hade skött om allting själv. När vi träffades första gången var efterbörden fortfarande ljummen, men Hampus var torr, hade fått mjölk och stod redan på lite ostadiga ben.

 

Jag är så lycklig över att återigen få ha honom i mitt liv och jag hoppas att det blir 16 år till!

 

Måndag. M eller D rider.

Tisdag. Klättring.

Onsdag. M eller D rider.
Torsdag. Dressyr.

Fredag. M rider.

Lördag. Körning.

Söndag. Bomarbete, fysiobesök.

I söndags låg Hampus raklång i hagen och sov när jag åkte förbi med bilen. Han verkar väldigt nöjd med nya hagen. :-) Jag lade ut en massa bommar på banan innan jag hämtade honom. Det blev nio bommar på rakt spår och sedan tre på böjt spår. Dessutom lade jag ut mina very pods för att kunna höja upp de fyra sista bommarna.

 

Invigde Hampus nya sadelgjord. :-) Var lite orolig att den skulle vara för lång, men den räckte precis till när han stod i stallet och sov. ;-) Skrittade fram ute, längs med fårhagen. Vände efter tio minuter och blandade skritt och trav hemåt, samt en liten galopp. Lagom uppvärmd skrittade vi sedan in på ridbanan för lite bommar.

 

Vi skrittade genom hela serien en gång, sedan blev det trav några gånger innan jag satt av och lade upp yttre änden på de fyra sista. Då kom Weber in på ridbanan, så Hampus hade lite koll på honom medan jag satt upp igen. Weber stod ganska nära Hampus, så när jag gav vändande hjälper åt höger, svarade han med att skjuta ut bogen åt vänster och dra mot Weber. Inte okej! Två gånger gjorde han det och jag blev arg men var ganska hjälplös då jag bara hade hoppspö och han inte reagerar på det. Fick till sist iväg honom från Weber och red till sadelkammaren för att hämta dressyrspöna. Sådana ridskolehästfasoner är inget jag ställer upp på!

 

Det fick bli många varv i galopp på volten, där jag krävde att han faktiskt skulle lyssna på mig och inte dra mot Weber. Hampus jobbade på helt okej, även om han är väldigt okänslig för sidförande skänkel på volten. Det är lite konstigt, han är ju väldigt känslig för den när vi rider ute i skogen. :-S

 

Travade över de halvt upphöjda bommarna några gånger och jobbade sedan på volt över de tre bommarna. De låg dock lite tokigt till, så det blev ingen naturligt bra volt. Men det gjorde han bra.

 

Avslutade med att trava över de helt upphöjda bommarna några gånger och han jobbar verkligen riktigt bra över dem. Men jag kunde inte släppa irritationen över att han bråkat tidigare, så jag var fortfarande arg när han joggades av och skrittades sedan av ute. Inte så att det på något vis går ut över honom, men så jag inte kan glädjas över det som var bra på passet. Måste bli bättre på det...

 

Det blev avsvampning med ljummet vatten över hela kroppen (utom bakdel) plus en omgång med linischampo innan han fick kraftfoder och återvända till hagen.

Måndag. Powerwalk.

Tisdag. M rider.

Onsdag. Hoppträning.
Torsdag. M rider.

Fredag. Tömkörning.

Lördag. Dressyr.

Söndag. Galoppjobb.

I lördags var jag i stallet tidigt, då det var dags att släppa valackerna (plus Lucky) i sommarhagen. De inleder sommaren med att gå vid bäcken, så Hampus får träna på att vada i vatten. ;-)

 

Det var ett väldigt odramatiskt utsläpp, hästarna betade ganska direkt och drog ett par korta repor bara. Hampus iddes knappt galoppera, det blev mest trav och lite skritt...

 

Jag hoppas han smalnar av lite på betet, det är en väldigt kuperad hage, så bara de andra hästarna drar med sig honom på lite motionsrundor så blir det nog bra. :-)

 

I fredags byggde jag upp tre hinder till Hampus. Från början var det tänkt att det skulle vara fyra hinder, men det blev så mycket hindermaterial att släpa på så jag nöjde mig med tre. Dessutom blir det inte lika långt för mig att springa. ;-) Mätte upp sex meter mellan hindren och förberedde för att bygga upp dem till oxrar.

 

Sedan hämtade jag in Hampus och kratsade hovarna innan vi gick ut till ridbanan. Jag började med att han fick springa genom serien utan några bommar. Sedan lade jag upp ett hinder i taget, tills han hoppade alla tre oxrarna. Han tyckte att det var superkul att hoppa, satsade rejält (lite för fort ibland) mot hindren och roade sig även med att bocka och bralla före serien...

 

När han hoppade på bra så började jag höja oxrarna, så att de blev 60 cm höga. Sedan fick han hoppa serien ytterligare tre gånger innan jag tyckte det räckte. Han tycker ju att det är så fruktansvärt roligt, så det gäller att inte göra det för jobbigt för honom. Men han hoppade riktigt bra i fredags, med ryggen och en allt bättre teknik. :-)

 

Nästa gång skall jag nog testa att hoppa honom på "vanlig" löshoppningsserie, dvs två hjälphinder och sedan en oxer som höjs successivt. Så får vi se hur han hoppar på lite högre höjder.

 

Skrittade av honom samtidigt som jag plockade undan allt hindermaterial och sedan fick han en avsvampning där han var svettigt.

Igår blev det äntligen ett ordentligt ridpass. Var ett tag sedan sist... Hampus fick beta lite först, det är släpp i sommarhagen på lördag, så han behöver vänjas lite mer vid gräs. Som tur är finns det ganska mycket gräs i hans hage, men det skadar aldrig att beta lite extra.

 

Tog bomlösa samt raka tränsbettet utan nosgrimma. Skrittade iväg längs åkrarna mot Äskelunda, så härligt att kunna rida där igen! När vi skrittat i tio minuter var vi framme vid stigen med stocken, så då blev det ett skutt över den i trav. :-D

 

Sedan jobbade vi med övergångar mellan skritt-trav-galopp med snabba intervaller. Det blir så mycket bättre när jag är noga med hjälpgivningen, tänker på min sits och att även driva när jag ber om långsammare gångart. Sedan fick han pusta lite innan vi jobbade med galoppen lite.

 

Efter att ha galopperat i den roliga uppförsbacken (vid lilla bron över bäcken) och några meter in på åkern utnyttjade jag Hampus skugga till att jobba med korrekta halter. Han gjorde de så himla bra! Nästan alltid bägge bakbenen väl under sig. :-)

 

Sedan ryggade vi, han gick med energi i varje steg bakåt, på ett helt nytt sätt. Vilken ryggning! Sedan när jag bad honom gå framåt igen kom det ett otroligt tryck bakifrån och genom ryggen. Det var så häftigt! Berömde massor (han gick upp i trav från ryggningen) och beslöt mig för att inte rygga mer detta pass.

 

Pustade lite i skritt innan det blev framdelsvändningar och skänkelvikning på grusvägen med nosen pekandes hemåt. Framdelsvändningarna blev sådär, Hampus tyckte ju det var onödigt att vända bakdelen från färdriktningen, han ville ju hem! Skänkelvikningarna blev helt okej dock. Efter lite mer övergångar blev det skänkelvikning i trav innan vi gjorde massor med övergångar för att få Hampus att fokusera på mig istället för det farliga villaområde som vi passerade. Inga får denna gång dock. ;-)

 

Vi avslutade med att galoppera på grusvägen, förbi (!) avtagsvägen hem och vidare bort mot asfalten. Bytte galopp när vägen svängde, med ett fåtal travsteg emellan. Fungerade superbra, även om jag upplevde att jag satt snett i sadeln. Kanske sitter jag korrekt men är ovan vid känslan. Får be F kolla någon dag framöver.

 

Avslutade med att lägga ned i traven, även om jag inte skulle kalla honom lösgjord ännu. Han spänner sig lite för mycket när han tycker det är mycket att titta på ute och det måste få vara okej. Han har börjat lita mycket mer på mig och det känns skönt.

 

Skrittade av på stigen tillbaka till stallet på en mycket nöjd farbror. Han var blöt under padden, så där svampade jag av honom. I övrigt fick han nöja sig med kraftfoder och lite pussar. :-)

Hampus har ju äntligen fått en fin hoppsadel som passar honom. :-) Men eftersom alla mina grejer var bruna, då hoppsadeln han hade innan var brun, så behövdes det köpas in ny utrustning.

 

Stigbyglarna hade jag sedan tidigare, men stigläder köpte jag på Göteborg Horse Show. Likaså ett snygg svart träns, även om dressyrtränset förstås hade fungerat.

 

Sadelgjorden fick jag tips om av sadelutprovaren, det är den svängda sadelgjord på marknaden som passar Hampus bäst. Det är en Globus Ronja som verkar väldigt mjuk i lädret. :-)

 

Slutligen har jag letat fram Hampus gamla tävlingsvojlock som jag aldrig fick använda 2011 och den passade perfekt till sadeln.

 

Visst blev det snyggt!

 

I lördags hade Hampus lite förhöjd temp, vilket han brukar få när han vaccinerats. Så han fick ta det lugn och bara vara i hagen, medan jag pysslade med honom.

 

I söndags var jag borta på turridning och rätt så slut när jag kom hem. Men jag saknade att rida Hampus så mycket att det blev en kort tur. M var med och red Krutow, vi skrittade på grusvägen bortåt och jag var så lat att jag red barbacka. :-P

 

På hemväg kom U åkandes som skulle kvällsfodra, så vi travade iväg till närmaste avtagsväg så hon lättare kunde åka förbi oss. Sedan var hästarna (och vi, hehe) upptända och då kunde vi inte låta bli att galoppera lite... ;-) Kände mig som en busig unge igen och Hampus lät mig för första gången galoppera barbacka. Bara jag slappnar av med benen så är det hur lätt som helst att sitta kvar. Bästa killen! :-D

 

Skulle behöva få in lite barbackaridning i vårt schema för att det är så nyttigt för balansen, men jag vet inte riktigt vad jag skall ta bort då. :-(

 

Just nu ser schemat ut så här:

 

M Powerwalk

Ti M rider

O Hoppning

To M rider

F Tömkörning

L Dressyr

S Galoppjobb

M M rider

Ti Klättring

O M rider

To Dressyr ute

F Löshoppning

L Körning

S Bomarbete

 

Kanske om dressyren ute fick vara barbacka? Hm...

Förra veckan var jag bortrest, men nu är det nya tag!

 

Måndag. M rider.

Tisdag. Klättring.

Onsdag. M rider.

Torsdag. Dressyr ute.

Fredag. Löshoppning.

Lördag. Körning.

Söndag. Bomarbete.

Usch vad tiden går... Nu har jag varit bortrest och Hampus har fått vara lite ledig. I fredags kom veterinär A hit för vaccinering och tandkoll.

 

Hampus tyckte det var en dum idé att bli sederad, men det gick bättre än tidigare. Kanske lär han sig någon gång... Det tog en stund för A att få honom helt ren i munnen. Dels var det massor med gräs (...) överallt, men sedan fanns det en hård massa som satt fast på ett par tänder. Nästan som cement. Det var godisen jag gett honom innan. Jag köpte ju godis på Göteborg Horse Show, mest för att komma åt en bra hink. Men nu kommer han bara få den godisen med betfor, så den blivit ordentligt blötlagd och mjuk. Inte bra med cement i tänderna. :-(

 

Sprickan i P2 hade minskat, så A tyckte inte den behövde någon åtgärd. Så skönt! Hon spolade rent den och lackade igen, sedan tyckte hon att han gott kunde slippa veterinären på ett år. :-D Hoppas bara han håller sig frisk så han slipper veterinären av den anledningen... Munnen var lika fin som innan, inga tecken på bett- eller nosgrimmeskador. Så skönt! Men vi fortsätter att variera med tre olika bett samt med och utan nosgrimma. Skall köpa ett hackamore någon dag och se om jag inte kan rida med det ibland också.

 

A passade på att vaccinera honom när han fortfarande var rätt så sederad, men han försökte ändå protestera mot vaccineringen. ;-)

 

Efteråt fick han ta det lugnt ett par timmar, han svettades lite men inte så farligt ändå. Klippte vidare på hans man, men maskinen lägger av efter en stund så jag måste nog reklamera den. Suck!

 

När han var pigg igen fick han återvända till hagen.

I onsdags var det äntligen premiär för hoppträning igen. :-D Som jag längtat! Men jag var nervös när jag sadlade Hampus... Skrittade fram ute tillsammans med J på Weber, vi skulle ha en lite mer markarbetesanpassad träning. Det var ju ändå två år och två månader sedan vi hopptränade senast jag och Hampus...

 

Vi började med att jobba med skänkelvikning längs långsidan, där två bomserier var utplacerade. Vi skulle flytta hästarna in mot ridbanans mitt, tills vi kunde passera innanför den första bomserien. Sedan skänkelvikning ut igen till staketet, väl ute blev det skänkelvikning igen in mot ridbanan tills vi kunde passera den andra bomserien. Avslutade med skänkelvikning ut mot staketet igen följt av trav eller galopp längs andra långsida.

 

Vi gjorde övningen i bägge varven i skritt. Hampus var väldigt bekväm av sig, delvis för att han inte tycker det är nödvändigt att jobba hela tiden, men delvis för att han inte var ordentligt uppvärmd ännu. Då är det jobbigt att flytta sig i sidled. Så läxa framöver är snabbare reaktioner även på sidförande hjälper.

 

Sedan blev det bomarbete. Vi inledde med att ha normala avstånd mellan bommarna, det var fyra bommar, sedan 8-10 meter innan det kom ytterligare fyra bommar. Vi travade över ett par gånger, med fokus på raka hästar. Det skulle dessutom vara en övergång mellan skritt och trav mellan de två bomserierna. Hampus var klockren! Som vanligt reagerar han lite långsamt på framåtdrivande hjälper, men han var helt rak hela vägen. Det säger en del om hur rak han är som häst. :-D

 

När vi travat några gånger över bommarna (på andra långsidan jobbade jag fortfarande med galoppfattningar, för att få igång Hampus och för att det är nyttigt med galoppfattningar för honom) ändrade V avstånden. Först fick vi korta upp hästarna över första bomserien och sedan länga hästarna över andra bomserien. Hampus gjorde det med bravur! Sedan bytte vi varv så det blev att länga hästarna först och korta upp dem sedan. Det var lite svårare, det känns på något vis bakvänt att bromsa Hampus när han är igång och rör sig ordentligt. Men V påpekade att det är fortfarande en trav med energi vi vill ha, även om det är kortare steg. Grymt nyttig övning och Hampus tyckte att det var superskoj!

 

Vi avslutade med att hoppa en serie ungefär sju gånger. Det var först en bom, 2 meter till ett koppelräck, 2,5 meter till en bom, 2,5 meter till ett koppelräck och slutligen 3 meter till en bom. Tanken var att hästarna skulle komma in i trav, men Hampus bjöd så mot hindret att det blev galopp innan. V tyckte inte det gjorde någonting, utan vi skulle uppmuntra hans hoppglädje istället.

 

Hampus hoppade superbra på serien, helt rakt och med bra galoppsprång. Det gav mig möjlighet att fokusera på min egen sits, så himla nyttigt! Kände att sadeln hjälpte mig att sitta rätt, då blev det lättare att ha skänklarna intill, hälarna nere och bara följa med automatiskt med överlivet. Heja mig! :-D

 

De första gångerna blev jag så glad efter hindret att jag inte tänkte på vad Hampus gjorde, men sedan insåg jag att jag låtit honom sakta av till skritt redan efter några meter, vilket ju inte är okej. Så sedan var jag noga med att vi fortsatte i galopp genom svängen. Han valde förvänd galopp varje gång, förvånande nog höger galopp i vänster varv. Men jag är glad så länge han håller samma galopp och det är ju stärkande det med. :-)

 

Sadeln var toppen att rida i, gav verkligen det stöd jag behövde utan att jag kände mig låst. Kommer att bli skoj när vi hoppar lite högre hinder framöver. :-D

 

V var mycket nöjd med mig och Hampus och jag var så bubblande glad över att hoppa. Framförallt att det bara kändes roligt att hoppa. Tror att jag haft lite prestationsångest med Ariel, med Hampus finns ju ingenting sådant. Jag och J skrittade av våra duktiga hästar ute och sedan blev det stretchning, liniment och kraftfoder för Hampus. Han var inte ens svettig, så uppenbarligen var det mest roligt och inte så jobbigt för honom. ;-)

Igår gjorde jag i ordning Hampus vid uteboxarna, det är lite smidigare eftersom sadelkammaren för lösdriften är  precis bredvid. Han var ganska ivrig när vi gav oss iväg, med nosen mot klätterbacken. Faktiskt höll han en riktigt bra skritt hela vägen, så det var en besvikelse att bommen var nere vid klätterbacken. Jag kan rida runt den, men jag vet ju inte vad bommen signalerar. Är det någon som bara jävlas (som i resten av skogen) eller har markägaren bedömt att det är för blött för att man skall vistas i området? Måste fråga C om det nästa gång jag ser honom.

 

Istället fick det bli slingerstigen och det var då Hampus taggade till på allvar. Jag hade ju tänkt jobba med dressyr ute, men han blev alldeles för nervös och spänd av alla majbrasor som tändes. Han såg ingen eld i skogen där vi red, men däremot kom ju röken emot oss. Hans instinkt sade åt honom att det var farligt, men matte ville fortsätta... Inte lätt att vara urhäst då. :-(

 

Hampus visade dock att han litar mer på mig nu än tidigare. Han var mycket spänd och nervös, men gick genom röken hela vägen. Duktiga killen! Jag fick honom någorlunda fokuserad när vi red längs ängskanten, så där blev det en del riktigt fina övergångar. Är han med mig och jag är noga med hjälperna blir det så himla bra!

 

Sedan stod vi en stund och tittade på en av brasorna, ända tills Hampus slappnade av och intresserade sig för annat. Då skrittade och travade vi asfalten hem och så blev det skritt sista biten på grusväg med en ganska lugn häst. :-)

 

Efter avskötsel och fodring fick jag leda honom hela vägen från första grinden till hösilaget. Det var en majbrasa precis vid stängslet, så det var rök nästan överallt i hagen. Hampus ville inte gå igenom röken, men återigen litade han på mig och följde. <3 När han väl var framme vid hösilaget och Weber kunde jag lämna honom, med förhoppningen att de skulle gå så långt från röken som möjligt.