Hampus

I söndags gav vi oss ut i tråkvädret. Det var mulet, isigt på marken och så småduggade det. Inte särskilt uppmuntrande, men jag är så ridsugen nu att det inte spelar någon roll. ;-)

 

Vi skrittade på grusvägen bort mot vändplanen, Hampus ville ta till höger mot berget men jag förklarade att vi måste variera vägarna och fortsätta rakt fram istället. Han hade lite dåligt fäste ibland men kämpade på ändå. Skall bli så skönt när hovslagaren kommer och vi får broddat.

 

Innan vi vände provade jag att rygga en gång, det gick sådär. Gjorde fler ryggningar på hemväg och då gick det bättre. Han glömmer som bort hur man gör mellan gångerna vi tränar...

 

Trots att fästet inte var det bästa, så blev han mjuk och avslappnad i kroppen. Han mår verkligen bra att få gå längre stunder på lång tygel och hitta sin egen balans.

 

Kortade tyglarna en kort stund och fick till min förvåning direkt en mjuk kontakt med honom och efter lite drivning in i handen gick han i form. Som den självklaraste saken i världen... Åh vad jag längtar till vi är igång ordentligt igen!

 

Han var lite svettig på halsen, så nu beställer jag hem en klippmaskin och försöker lära mig klippa häst. ;-) Tur att ingen ser oss i urskogarna.