Två trötta (eller lata) stackare

Det var segt igår. Så segt att jag beslöt mig för att åka häst och bara låta Hampus göra precis som han ville. Så barbacka skrittade vi iväg längs grusvägen och tog höger mot berget. Vi lunkade på i ett behagligt tempo och jag lät tankarna fara överallt.
 
Det var så himla skönt! Jag glömmer ibland bort att det allra viktigaste målet med Hampus är att göra honom lycklig. Han är lycklig när jag är lycklig. Men det bästa han vet är att bli körd, gå på upptäcktsfärd, springa fort, longeras eller hoppa hinder. Så det skall jag försöka låta honom få göra lite oftare.
 
Efter en timmes ridning så var vi bägge nöjda och lyckliga. Det här är meningen med livet! :-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0