Tänka om med träningen

S kom strax efter att jag hade skrittat av Hampus. Han flåsade och var svettig, så vi beslöt oss för att svampa av honom innan behandling. Hellre blöt än svettig enligt S. :-)
 
Hampus var svettig överallt utom på korset och för första gången tyckte han det var helt okej att bli duschad på huvudet. Det tar sig! :-D När han var svettfri gick jag för att hämta Ariel som sällskap och S började känna igenom honom.
 
Hon hittade en liten snedhet i bäckenet som jag fick hjälpa henne att justera och även att han är lite mer musklad i vänster bak än i höger. Precis som hovslagaren sagt, så måste jag få honom att använda höger bak mer. Så vi får fortsätta nöta i höger varv... ;-)
 
För att mjuka upp halsen lite extra fick han ström där i en halvtimme, medan S började massera resten av kroppen. Hon var så imponerad över hur mjuk han var i muskulaturen, mycket mjukare än tidigare hon masserat honom. Jag som upplevde ridpasset som väldigt tufft måste tänka om med träningen...
 
Det som är tuff och jobbig träning i mina ögon, är för Hampus kropp bara en ordentlig uppvärmning. Jag måste kräva mer av honom och framförallt våga kräva "tuffa" pass flera dagar i rad, utan att oroa mig för att han blir trött. Han blir inte det, han mår bara bra av det.
 
S påpekade att han var superfin i haserna, så mitt linimentande har gett resultat. Skönt! Hon fick kika på honom efteråt när han gick till hagen och var nöjd med hur han rörde sig.
 
Nu fortsätter vi som tidigare, men med tuffare pass och att våga kräva mer av honom. Även när jag själv tycker att jag kräver max... Fortsätta rida på helt enkelt!

Helkroppsmassage

Medan jag stod och selade av Hampus kom S. Det var ju tre månader sedan sist, först hade vi ju ringorm i stallet och sedan blev S sjuk, så det här besöket var verkligen efterlängtat. Men nervöst också, jag har ju jobbat Hampus mer och hårdare än någonsin, skulle det vara något fel på honom nu?
 
S började känna igenom honom och var nöjd med det hon kände. Han hade några ömma punkter, som vänster sida av mankammen och höger sida vid länden, men det var bara träningsvärk och inget allvarligt. Hon märkte också av att han precis haft en sned sele på sig, det fanns ett avdomnad ställe precis där vänster skakelfäste varit... Först blev S lite bekymrad, men när jag förklarade vad vi precis gjort så sade hon att hon inte skulle ha märkt något om hon fått känna igenom honom om ett par timmar. Så ingen fara där. :-)
 
S kände att magmuskulaturen blivit mycket mer utvecklad, vilket jag kan tacka galopperna för. Hon noterade att buken blivit mycket mindre hängande, även om de nedre magmusklerna fortfarande behöver aktiveras. Men det kommer! Ryggmuskulaturen blev hon helt lyrisk över, att han blivit så himla fin med tanke på hur han såg ut första gången hon såg honom.
 
Hon gav honom en helkroppsmassage, påpekade att han var mycket mjuk i nacken vilket hon tillskrev att han precis kommit tillbaka från körningen. Det arbetet gör underverk för honom! Hampus njöt under massagen, när S masserade bakdelen så skulle han fnula med mulen i mitt hår, så skönt var det. Dessutom gäspade han mer än tidigare, tror det är ett tecken på att han litar mer på S nu när hon masserat honom några gånger.
 
Jag frågade S om hon trodde att Hampus hade pålagringar. Det är ju lite av min fasa, att han är helt utsliten i kroppen men för bussig för att visa det. Men även om S inte kunde säga säkert (hon är ju inte veterinär), så påpekade hon att han i alla fall inte hade ont. För har de ont någonstans, även om de inte visar det, så kompenserar de med mer muskler på andra ställen. Hampus är alldeles för jämn i kroppen för att ha ont någonstans. S sade åt mig att sluta oroa mig så mycket och ha skoj istället. ;-)
 
Så summeringen blev att fortsätta precis som tidigare, variera lättare och tuffare pass och även variera vad jag gör på de passen. Körningen är superbra för honom precis som tömkörningen, där han får jobba fast han inte har någon på ryggen. Fortsätta stretcha bakbenen framåt och bakåt, samt kräva mer i stretchningen än jag gjort hittills. Efter tuffare pass kan han få kylande liniment på insidan av hasen, för att förebygga då han har ökad aktivitet i den leden efter arbete.
 
S kommer igen om sex veckor, då har Hampus fått två veckor med jobb, en vecka ledigt, en vecka med jobb, en vecka ledigt och slutligen en vecka med jobb. Skall bli skoj att se framstegen nu när det går att jobba mer i galopp och även (hoppas jag!) kunna hoppa honom lite.

Fysiobesök och finbesök

Det är helt sjukt vad peppad jag blir att träna efter att S varit på besök. Det är härligt att bolla träningsidéer med henne, få tips om vad jag skall tänka lite extra på och helt enkelt få kvitto på att jag gör rätt. Alla borde få ha en S att ta hjälp av... Fast just S har jag monopol på. :-P
 
Tog in Hampus från hagen och lade på honom ylletäcket så han hann bli lite varm. Sedan började S känna igenom honom och vi pratade om vad som hänt sist hon var ute. Erkände att det blivit lite väl mycket fokus på lågpulsträning och vi behöver definitivt dressyrjobbet också. Men det kan vi lika gärna göra på grusvägarna som på ridbanan... Bara jag har en plan och det måste jag bli bättre på.
 
Sedan fick Hampus äta pellets medan han blev varmare i kroppen. När han ätit klart tog jag ut honom på lina för att visa S hur han rörde sig. Hon verkligen öste beröm över honom. :-) Hampus gjorde snällt det han skulle och roade sig även med att göra bocksprång i galopperna... Det märks att han gillar att visa upp sig. ;-)
 
S tyckte att han rörde sig riktigt fint i alla gångarter och att ryggen definitivt kommer upp när han arbetar. Hon påstod att han blev snyggare för varje gång hon såg honom, plus en massa andra småberöm som gjorde mig alldeles för mallig. Visst älskar jag Hampus, men jag tror i min mattekärlek att ingen annan kan se hans kvalitéer. Men hans fanclub blir bara större och större...
 
Sedan fick han sig en ordentlig helkroppsmassage. Han njöt medan S höll på, helst skulle hon massera på muskelfästena hela tiden, så det blev lite skönont tyckte Hampus. S hittade ett par lite ömmare punkter på ryggen och efter diskussion och jämförelse så är det antingen hoppsadeln som han fortfarande känner av eller att jag testat en tunnare och smalare padd till bomlösa. Så nu får han ha blåa padden i fortsättningen.
 
Han var även lite öm insida lår, så jag fick order om att stretcha bakbenen framöver. Slutligen var han lite varm i hasen, men eftersom han rörde sig bra på lina fick det räcka med lymfdränmassage där. Planen framöver blir att skritta Hampus en dag i veckan, med fokus på sidvärtsrörelser och att han verkligen kliver på med inre bakbenet. Det är de enda muskelgrupperna som S tyckte han kunde utveckla lite mer. Vi kommer att köra för fullt i fem veckor, sedan får han vila en vecka medan jag är bortrest, sedan rider jag igång honom igen två veckor och så kommer S och känner igenom hur arbetet fungerat. Så skoj!
 
När vi var klara med Hampus kom J och hennes pappa. J hade Hampus som favorit på ridskolan och ville hälsa på för att se att han hade bra. Efter en behandling med S har Hampus det alltid bra. :-P Vi pratade lite och så fick J rida honom på ridbanan en stund. Jag hade pratat med S innan och fått okej, eftersom det inte gjorts några korrigeringar på Hampus så skulle han bara vara lite rörligare än vanligt och det kunde vara bra att han fick känna på sin kropp i alla gångarter. Kroppsminnet är ju otroligt...
 
J fick lite tips på hur man väcker en ridskolehäst och bitvis såg det riktigt trevligt ut. Hampus har en underbar galopp när han fattar korrekt i form, men det är en bit kvar tills han orkar hålla den galoppen länge. Jag fotade en del, så bilder kommer! :-)
 
Sedan fick en nöjd och glad Hampus äta blötmat och sedan återvända till grabbarna i hagen.
 

Positivt och negativt...

I söndags kom fysioterapeuten S på besök. Hon var så efterlängtad! Jag hade tagit in Hampus och gjort ett försök att få rent hans ben, men höger bak var hopplöst att få helt ren. Så fort jag rörde vid det eller spolade med vatten så höjde han det högt under magen. Jag försökte klämma och känna, men det gick inte så bra när han inte ville stå stilla.
 
När S kom så förklarade jag vad som hänt dagen innan och hon började genast känna igenom Hampus. Först var hon lite inne på att det kunde vara något uppe på korset, men sedan fick hon undersöka höger bak ordentligt. Jag höll upp vänster fram under tiden, så Hampus inte kunde jazza fram och tillbaka lite för mycket. När hon undersökt klart bytte vi plats så jag äntligen kunde känna igenom benet.
 
Det var rejält svullet. :-( Inget som syns när man tittar på det, men det kändes direkt jag kunde stryka med händerna längs benet. Så tråkigt! :-( S förklarade att hon inte kunde göra något då det var en veterinärgrej, men vi tog ändå ut Hampus för att se om han haltade. S såg en liten, marginell hälta på höger bak, men när hon gick med Hampus och jag tittade såg jag ingenting. :-P Jag är så dålig på det där med hälta...
 
Tog in Hampus igen och så kände S igenom honom i övrigt. Hon berömde mig för att han hade blivit så mycket mer musklad, men utan att musklerna kändes hårda och överansträngda. Härligt att höra att mina träningsidéer fungerar. :-) Han hade träningsvärk insida lår, vilket hänger ihop med att han bär sig mycket bättre i galoppen nu och därmed träder in mer under magen med inre bakben.
 
Efter genomgången fick han en helkroppsmassage som han njöt enormt mycket utav. Speciellt när S masserade bog och under magen. :-) Vi pratade även lite träningstänk och tävlingsplaneringar och S tyckte absolut att jag skulle våga satsa mot fem mil. Får se hur det blir... Men visst skulle det vara skoj!
 
När Hampus var färdigmasserad fick han äta sitt kraftfoder och återvända till hagen igen. Han verkade mycket nöjd med livet. :-)

Mjuk i muskulaturen och rak!

I förrgår hämtade jag in en ganska lerig Hampus från lösdriften. Som tur var hade han ju täcke på sig (eller snarare genomtänkt av matte), så det var bara att spola av benen och ta av det leriga täcket.
 
Hämtade in Ariel från hagen som sällskap till Hampus och i samband med det kom S åkandes. Jag berättade lite kort om Hampus, hon känner ju till honom sedan tidigare men har aldrig träffat honom innan. Sedan började hon känna igenom honom överallt och när hon var klar med genomgången fick jag visa honom i skritt och trav på ridbanan.
 
Vi kollade även på Hampus sadlar och S konstaterade snabbt att bomlösa är perfekt för honom medan hoppsadeln är alldeles för lång och rak. Det gör att den mesta vikten hamnar för långt bak och han får ett tryck över njurarna. Inte bra! Så under vintern blir det bara ridning i bomlösa och så får jag leta en ny hoppsadel till våren.
 
S konstaterade att Hampus var mjuk i muskulaturen, även om han hade massor av muskler. Han är dessutom helt jämn och rak, vilket jag inte hade väntat mig. Hon hittade ingenting att anmärka på förutom lite gallor i kotlederna bak, så jag har i uppgift framöver att massera alla fyra benen varje dag.
 
Eftersom allt var bra med Hampus så fick han en helkroppsmassage. Som han njöt! :-D Jag fick möjlighet att bolla lite idéer med S om hur jag lägger upp träningen framöver och vad som är mitt och Hampus mål. Jag måste sluta tänka på honom som gammal och felriden och istället njuta av den fantastiska häst jag har. En häst som har enorm ridbarhet och potential till att bli en riktigt bra allroundponny. En häst som alltid vill göra rätt och ställer upp i alla lägen. <3 Jag är så lycklig som fått tillbaka Hampus!
 
Efter behandlingen fick Hampus återvända till lösdriften igen. Han verkade väldigt nöjd. :-)

Positiv genomgång

Igår var det dags för E.T.-besök igen. Hampus stod i sin box och väntade på oss, han fick komma ut i stallgången och få magnettäcke på sig direkt. Han var ganska nöjd under sitt täcke, även om han helst ville att vi gosade med honom.

Sedan kände E.T. igenom honom och konstaterade att han blivit mycket rörligare och det enda som saknas nu är att få upp magen och ryggen på honom. Då jag inte kommer att träffa honom på fem veckor, så avvaktar vi lite med träningen. Men eftersom jag därefter kommer att ha honom för mig själv i fyra veckor, så blir det under den tiden lite mer fokus på formen. Han får inte gå med högt huvud och sänkt rygg, och jag får fuska med lite enklare hjälptyglar som stöd. Inte så de drar ned honom på något vis, men så de hjälper honom att söka sig till rätt position även under ridning.

Pussade om en nöjd Hampus efter behandlingen, jag saknar honom redan. Men som tröst så får jag ju roa mig med att pussla med träningsschemat för vecka 24-27. :-)

Så nu kommer det vara tyst i bloggen fram till 12 juni. Hoppas att alla mina trogna läsare återkommer och läser då!

Uppmärksamhet i massor

Igår hade ridskolan en må-bra-dag för hästar, där en equiterapeut och en veterinär berättade om hur man kunde ta hand om sin häst på bästa sätt, hur man kan se om de är sjuka och när veterinär behöver tillkallas. Eftersom det var Hampus E.T. som pratade på förmiddagen, så hade jag fått frågan om Hampus kunde tänka sig att ställa upp som försökskanin.

Det var en riktigt trevlig förmiddag tyckte Hampus. Först fick han i och för sig lämna de andra hästarna (och hösilagebalen!) för att stå ensam i stallet och bli borstad, men sedan fick han vara i ridhuset där alla tittade på honom. Han gillar att vara i centrum för allas uppmärksamhet...

Han skötte sig utomordentligt bra, när E.T. visade diverse saker på honom. Sedan fick ridskoleeleverna prova att stretcha och massera, vilket var ännu härligare. :-D

Finaste killen stod stilla hela tiden när det behövdes och visade tydligt hur skönt det är med massage. Vi promenerade av slaggprodukterna några minuter bort till skogen och Hampus var förvånansvärt pigg i stegen. Gungade med ryggen gjorde han också, så snart släpper det helt där!

Sedan fick han återvända till hagen igen, han travade raka vägen till hösilagebalen... ;-)

Höjd rygg

Igår eftermiddag åkte jag tillbaka till Hampus. Vi hann promenera i tjugo minuter innan E.T. kom. Kikade på honom i skritt innan han fick magnettäcke på sig. Han tycker ju inte om akupunktur så magnettäcket är det näst bästa. E.T. tyckte att det var bättre med en avspänd häst med magnettäcke än en nervös häst med nålar.

Vi pratade en del medan han hade täcket på sig, jag berättade om allt som hänt och att det kändes som att det gick framåt. Om än lite långsamt. Sedan kände E.T. igenom honom och gjorde några övningar för ryggen. Han är fortfarande lite blockerad och spänd i ländryggen, men mycket bättre. Jag hade reagerat på att han fått lite tunnare rygg än tidigare, men vad jag egentligen hade sett (och såg bättre när E.T. jobbade med honom), var en rygg som höjt sig och inte längre är så svankig. Känns så oerhört härligt att allt jobb ger resultat och nu blir det ännu roligare att jobba honom framöver.

Vi skrittade ut vid hand i tjugo minuter efteråt och sedan var det en väldigt nöjd Hampus som fick gå in i boxen och äta betfor. Han är mitt hjärta, min älskling!

Framsteg!

I dis och ymnigt snöfall körde jag på slingervägarna ut till Hampus. Hade tänkt lägga på honom ylletäcket så han skulle bli lite varmare innan E.T. kom, men väl parkerad på ridskolan så fick jag inte upp bagageluckan. Där inne ligger Hampus täcke, tömkörningsgjorden, longerlinan och pisken, så vi får tydligen avvakta med longering tills det blir vår.

Hittade Hampus i stora stallet, de andra stod och sov i godan ro men han stod med spetsade öron och nosen tryckt mot gallret. Han var så glad att få följa med upp till lilla stallet, inte för att det är roligare där, utan för att han fick göra någonting.

Slängde på honom ett tjockare utetäcke som hängde bredvid hans box. Det såg inte ut att vara hans, alldeles för kort, men för lite värmning kunde han gott ha det på sig. Sedan kom E.T. och vi pratade lite om vad jag gjort sedan sist med Hampus och vad som hänt i ridskoleverksamheten. Upptäckte att han hade krustor på baksidan av knäna, vet inte vad det är för något. Är de kvar nästa vecka får jag klippa hovskägget och rengöra ordentligt.

Sedan blev det behandling. Först kände E.T. igenom honom, masserade på vissa ställen och stretchade på andra. Ett par nålar blev det, men som vanligt protesterade han mot allt som sticks. Medan han stod och sov pratade vi om vilka framsteg han gjort, att han faktiskt blivit mycket smalare och att det bara var att fortsätta som tidigare. Jag fick okej till att även trava lite ibland när jag kände för det, så länge han inte blev spänd och även att hoppträna lite studsövningar så magmusklerna stärks.

E.T. börjar känna Hampus vid det här laget och höll med mig i beskrivningen av en oerhört energisk häst som alltid vill vara till lags. En häst som har ett arbetstemperament som mer liknar en tävlingshäst, men en kropp som inte är gjord för att jobba. Hampus vilja matchar verkligen inte hans exteriör, men vi fortsätter tuffa på så länge det fungerar. Jag är dock inställd på att han inte kommer att hålla för ridning hur länge som helst. Varje dag är en gåva i sig.

När E.T. åkt blev det promenad i djupsnön i 20 minuter. Ingenting jag uppskattade i mina gympaskor, men Hampus traskade på med spetsade öron och tyckte att det var roligt. Nästa vecka skall det bli rejält med ridning istället!

E.T.-besök

Det var roligt att få visa upp Hampus vid hand nu när han inte är öm i fötterna längre. Däremot är han inte särskilt väluppfostrad längre. Det behövs massor med träning på visning vid hand, han vet inte alls vad som krävs av honom där. E.T. blev lite bekymrad över hans bakben, så h*n tog över och skrittade med Hampus så jag fick se. Han går väldigt tätt med kotorna, nästan så att de rör vid varandra. E.T. kände efter och han var inte varm där i alla fall. Kanske är det någon millimeters mellanrum ändå. Sedan fick jag visa honom i trav och då breddade han sig rejält, så ingen risk att han stryker sig då.

In i stallet för behandling, han är mycket mer rörlig i bakdelen jämfört med tidigare men det är fortfarande lite ömt och spänt i länden. Några nålar åkte på plats, till Hampus förtret. Sedan fick han stå och sova medan vi pratade lite. E.T. tyckte att jag skulle fortsätta skritta honom ordentligt, men även galoppera i lugn takt för att få upp magen lite. Än en gång blir jag påmind om att Hampus inte är unghäst, utan att jag faktiskt kan rida honom ordentligt.

Så därför skall jag våga erkänna, om det finns en distanstävling i närheten under den månad som jag har hand om Hampus nästa sommar, då skall vi baske mig vara med i en Clear Round!

E.T. avslutade behandlingen med lite massage på länden och sedan gjorde vi morotstricket. Först åt sidorna, vilket Hampus gjorde helt okej. Sedan under magen och där chockade Hampus mig rejält. Han tog i så mycket att han gick upp på tå med framhovarna för att nå. Överlinjen sträcktes rejält och E.T. tyckte absolut jag skulle göra de övningarna så ofta jag var där. Samma med att stretcha benen, det skall jag absolut göra varje gång jag varit ute, även om det förstås är bättre att göra det varje dag.

Vi bokade in ett nytt besök i början av december och till dess har jag en hel del saker att göra med honom. Alla dressyrövningar som F gett mig och alla övningar som E.T. tipsat mig om nu. Så nu vill jag bara rida, rida och rida. Önskar så att jag kunde göra det oftare än 1-2 gånger i veckan. Önskar så att jag fick ha honom helt för mig själv...

Men, men, livet är inte så enkelt och det är bara att vara glad över att jag äntligen äger honom igen.

E.T.-besök

Så kom E.T. Det är första gången med Hampus. Jag visade honom i skritt i paddocken och h*n tyckte att Hampus satte vänster bak lite snett. In i stallet och känna, och han är definitivt öm i vänster länd. E.T. gick igenom honom, hittade inga andra konstigheter, men gav mig en övning för att få upp rygglinjen på honom. E.T. trodde det skulle gå att få tillbaka en riktigt trevlig överlinje bara han blev smal och fick jobba rätt. Ömheten satt muskulärt, vilket är lättare att rätta till än om det är någon typ av skelettskada. Hampus fick ett fåtal nålar, jag förvarnade om att han avskydde nålar, så E.T. satte bara där h*n absolut måste. Tror det blev fyra eller fem nålar totalt. Sedan fick Hampus stå och sova medan vi vände oss till Ariel.

Efter en stund fick Hampus slippa sina nålar och njuta av massage av länden. Det var riktigt omtyckt, syntes på Hampus att det var lite sådär skön-ont som det kan vara när man får massage. E.T. tipsade mig om att öva öppna och ryggning, då det också hjälper Hampus med överlinjen.

Sedan diskuterade vi hur vi skall behandla framöver. E.T. är så bra, vill inte pracka på sina tjänster, utan utgår verkligen från vad som behövs. Vi bestämde att Hampus behöver en ny behandling ganska snart, så vi bokade in en tid när han varit på ridskolan några veckor och hunnit landa.

Så fick Hampus gå ut i hagen igen. Jag promenerade med honom en stund i hagen för slaggprodukternas skull. Sötnosen kom ihåg våra träningar för nio år sedan och följde mig som en hund trots att jag varken hade grimma eller grimskaft.

RSS 2.0