Beslut

Efter att ha funderat ett bra tag, så har jag bestämt mig för att inte köra in Ricky just nu. Jag känner mig inte tillräckligt trygg med honom, han har ett annorlunda flyktbeteende än de hästar jag kört in och eftersom jag inte har någon hjälp känns det som att det kan bli farligt. Vilket jag inte vill, jag vill ha en allroundhäst som går att använda till allt. Men inkörningen lägger jag på is tills vidare och så fokuserar vi på att klara av treårstestet samt förbereda för insittningen i höst. 

Kort tur men ändå länge

Igår var det tömkörning igen. Ricky vet numera precis vad som gäller och tycker att det är så skoj! Vi hade några små diskussioner kring riktning, men han lyssnar allt bättre på vad jag säger trots att jag är vid hans rumpa. :-)
 
Vi gick mot ridbanan, men kom bara till grannens gårdsplan. Där var både B och I, samt förstås deras hund. Så vi stannade och pratade. Ricky var inte alltför glad åt det, men han behöver verkligen träna på att stå stilla och vänta. Hans mamma var expert på det vid samma ålder... Så vi pratade om allt möjligt i säkert en kvart... :-P
 
Ricky var bitvis lite stökig och bitvis stod han som en staty. Så det har hänt en hel del även på den fronten. Sedan vände vi hemåt och då provade jag att gå rakt bakom honom. Han blev lite vingligare och jag tyckte att han tog halterna sämre, men det sistnämnda kan ju också bero på att nosen pekade hemåt. Avslutade med att styra upp på min gård istället för att gå till stallet, det var inga som helst problem. Så duktig kille! <3

Stabil och duktig!

Idag tömkörde jag en glad och sprallig Ricky på "ny" väg. Vi gick till ridbanan och tillbaka. Dvs en väg han gått många gånger tidigare, men aldrig med mig bakom... 
 
Vi mötte ganska tidigt grannens hund, som glatt följde med bakom oss och skällde entusiastiskt. Ricky var lite småskeptisk, men han känner ju hunden väl, så det var mest för sakens skull han sneglade lite. Höll en bra skritt och då fortsatte han framåt. Mötte matte på förstutrappen, så då var vi tvungna att stanna och prata lite. Ricky ville förstås hälsa. :-P
 
Sedan skulle han prompt undersöka deras snöskovel och spark... Den hästen är verkligen totalt orädd men extremt nyfiken... Där trasslade han ihop sig lite, förmodligen förstod han inte riktigt vart jag ville att han skulle gå. Men vi redde ut det hela och gick vidare till ridbanan. Gjorde några halter och han står stilla bra, men blir lite ivrig att gå iväg innan jag smackat. Helt klart pigg unghäst. ;-)
 
På hemväg jobbade han på precis lika bra, kanske var han lite mattare då han började bli trött. Tyckte vid ett tillfälle att han inte tog för sig tillräckligt i skritten och när jag inte fick någon reaktion när jag smackade så duttade jag lite lätt på korset med pisken. Ricky svarade då med att gå upp i passage! :-O
 
Berömde förstås, även om det var mer spänning än spänst i den där passagen, men oj vad jag blev sugen på att rida passage på honom någon gång i framtiden... <3 
 
Han fick massor med beröm när vi var hemma igen. Var noga med att göra halt på ett nytt ställe och sedan leda honom in i stallet, så han inte får för sig att vi alltid ska stanna vid samma ställe. Han var så nöjd med sig själv, men jag vet att han kommer stå vid grinden om någon timme och tycka att vi ska göra något igen... ;-)

Proffset...

Idag var det tredje dagen med tömkörning och nu är Ricky verkligen proffs. Jag valde att tänka om och låta honom få ett enkelt pass där vi endast repeterade vad vi gjort tidigare. Dvs tömköra runt gården två varv. Nu är han verkligen klockren i vändningarna, han vet att det inte är lönt att protestera, så han försöker något steg och går sedan dit jag vill. Så duktig kille!
 
Han ville väldigt gärna gå iväg mot ridbanan, men vis av tidigare bekymmer med den vägen, så vill jag helst gå där några gånger först, innan jag testar att tömköra. 
 
Nu fick vi ett bra pass där han fick vara duktig hela tiden. Ett par oroliga halter men i övrigt superduktig. Så nu får han vila några dagar. 
 
Planen är att de tre dagarna han jobbar nästa vecka blir det longering istället. För det behöver vi också nöta. Fördelen där är ju att han får röra sig i alla gångarter, det var en väldigt pigg kille idag som inte fick busa... :-P

Ännu mer framsteg!

Jag har funderat lite över Ricky och insett att han nog skulle fungera bättre med flera pass på raken, än att det blir varannan dag som varit planen hittills. Dessutom är det dags att han är lika högt prioriterad som Ariel, vilket innebär att de dagar jag schemalagt honom går han först och Ariel får vara ledig ifall jag inte orkar med bägge samma dag.
 
Så därför blev det tömkörning idag med. Jag tyckte att Ricky var lugnare i stallet redan, jag fick inte alls säga åt honom lika mycket. Igår var det en del bita i grimskaftet och glömma hur man lyfter hovarna, idag fick jag säga åt honom en gång för grimskaftet och hovarna var han superbra med. :-)
 
Tränsade med nya micklemtränset, men fick justera lite då bettet hamnade något långt ned. Bara bra dock, det gjorde att sidostycket hamnade ännu mer på rätt plats och jag kommer inte behöva ändra sidostycken när jag använder tränset på Ariel, utan bara byta bettet. Smidigt!
 
Tog på selen och ordnade med tömmarna. Sedan gick vi ut i solen. :-) Ricky skötte sig så bra idag! Först gick vi ett varv runt gården, det gjorde han klockrent. Visst är han lite ivrig i halterna och vill inte stanna, men det blir bättre och bättre.
 
Sedan gick vi upp på min gård och längs lilla grusvägen. Vi gick ju den vägen igår, men inte med Ricky först. Han skötte sig superbra men ville inte vända, så där fick jag trassla lite med tömmarna. Likaså när vi skulle ned från min gård, det var så skoj, så han ville inte vända dit jag ville och trasslade in sig lite. Men ingen panik idag och hela tiden en väldigt positiv häst som lyssnade på matte.
 
Dagens pass blev mycket kortare, bara tio minuter, men så skötte han sig suveränt också! Imorgon hoppas jag att vi ska kunna gå hela vägen till ridbanan och tillbaka... :-)

Ett händelserikt pass...

Allt eller ingen blev visst måttot idag... ;-) Tog in Ricky i stallet och gjorde i ordning. Selen åkte på, sedan var han fruktansvärt ivrig att ta bettet när jag höll på och värmde det. Han har verkligen noll tålamod när han vill något. Men han verkar fortfarande vara väldigt förtjust i bettet och det känns skönt. Hade även på Ariels gamla tyska nosgrimma med bygel, jag tycker att den hjälper mycket när man ska svänga. 

Tog på grimma utanpå tränset, samt grimskaft fastknutet runt halsen och så tömmarna fastkopplade också. Blev rätt mycket att hålla reda på... Han fick rygga ut ur stallet och sedan tömkörde jag två varv runt gården. Han var lite småtjafsig med att gå rakt fram, ville gärna vingla upp i snödrivor och snökanter... Men jag tyckte att han tog hjälperna mycket bättre nu, visst protesterar han och vill gå dit han vill, men det är mindre protester och han följer mina hjälper snabbare. 
 
Vid ett tillfälle började han trava iväg, så då fick jag bromsa honom och när jag sedan bad honom gå framåt igen så kom det ett bakben... Men inget värre än att jag fick gräla lite på honom och sedan skötte han sig igen. 
 
Fick massor med beröm! Gjorde en del halter och stod bra i dem. Ibland blir han lite rastlös och försöker bita i tömmen, men det är också något som bara behöver tränas vidare på. När han gått två varv, gjort flera riktigt fina halter och igångsättningar (just att tänka framåt är ett träningsområde) och jag precis tänkt göra halt för att avbryta tömkörningen, så fick han spel och började snurra runt. Jag tror att han först började snurra för att protestera mot att behöva stanna, men när han fick tömmen runt halsen fick han panik och började snurra ännu fortare. Jag kom fram till honom snabbt och kunde lugna samt trassla ut honom. Sedan fick vi gå några meter till innan jag var nöjd igen. ;-)
 
Gjorde halt och fäste upp tömmen på gjorden. Sedan gick vi till stora vägen. Ricky fick nosa på soptunnorna och så drog jag ut dem till vägen då sopbilen kommer imorgon. Det var visst superspännande, tydligen ska soptunnor stå helt stilla, annars är de konstiga. Men han var bara nyfiken, inte rädd. 
 
När vi var klara med soptunnorna kom postbilen och körde in på vår infart. Brevbäraren undrade om jag kunde ta emot ett paket, men vi insåg bägge två att det var för stort när jag bara kunde använda en hand. Så istället signerade jag att jag tagit emot det och så körde han det till brorsans förstubro. Under tiden vi pratade stod Ricky som ett ljus, verkligen superduktig kille!
 
Sedan gick vi några meter längs vägen för att ta oss till brevlådorna och hämta min post. Det hann förstås komma en bil, som körde förbi i åtminstone 100 km/h. Ricky hoppade till, men han hoppade rakt upp och sökte sedan tröst hos mig. Jag lugnade och då var det inte farligt längre. Duktig kille! Som belöning fick han sedan leka lite med locket på min brevlåda, det var populärt. ;-)
 
Vi tog min lilla grusväg hem igen, så jag kunde lämna av posten och så Ricky slapp gå på vägen mer. Sedan gick vi in i stallet och tog av grejerna. Trött kille som följde med ut i hagen! Men riktigt, riktigt duktig. <3
 
När jag kom ut ett par timmar senare låg han och sov i ligghallen. Provade nya tränset på honom (utan bett) och han iddes inte ens kliva upp... Men när jag hämtade in Sunny några timmar senare hade han piggnat till och tyckte att vi skulle ut på nya äventyr. :-P
 
 

Selprovning

Idag tog jag med Hampus gamla sele ut i hagen för att prova på Ricky. Jag har fortfarande lite ont i min fot + att jag är förkyld, så några större äventyr orkar jag inte med just nu. 
 
Selen passade bra, även om Ricky försökte sig på att ta bort den några gånger. Han är väldigt nafsig just nu, vilket hör ihop med att det är dags att fälla tångtänderna. Precis som sin mamma är han sen, de skulle ha rykt redan i december. Men nu verkar de vara på gång...

Otålig...

I söndags blev det tömkörning igen. Testade att ha odelade travbettet på honom och det var en lyckoträff. Mycket nöjd kille med bettet i munnen, tuggade någon gång ibland, men inte sådär frenetiskt som han gjort på andra bett. Så skönt! 
 
Vi gick två varv runt gården, han var ungefär lika duktig som sist, men matte hade mycket mer tålamod den här gången... Dvs han vill egentligen inte svänga åt det håll jag vill och ifrågasätter, men svänger sedan ändå till sist. Likaså stannar han och står stilla, men blir lätt otålig och vill hitta på saker. Ofta försöker han bita tag i ena tömmen... 
 
Men han är ändå en duktig kille och har greppat vad det är som ska göras, så nästa gång blir det inprovning av sele och kanske även tömkörning med sele. Med en brasklapp för underlaget, för medan vi var ute regnade det och sedan dess har det blivit isgata runt gården... :-(

Lite väl duktig kille

Idag blev det promenad med tömkörning igen. Gjorde som så att jag satte på tränset och tog grimman över. Justerade även bettet ett hål ned på ena sidan, det verkade passa herrn bättre. Vi hann inte gå många meter förrän han hade glömt bort bettet. Skönt!
 
Promenerade rakt upp, blev ganska jobbigt för mig då han traskade på ganska ivrigt. Jag vill gärna behålla den framåtbjudningen, så det är ju bara att hänga med. ;-) Testade att trava en gång, men då blev det lite väl snabbt tempo för mig med förkylning, så jag fick dämpa honom ned till skritt igen. Men han var väldigt följsam och reaktionssnabb. <3
 
På hemväg testade jag att tömköra. Han proteserade på precis samma sätt som när jag hade tömmen fästad i bettet, så det känns skönt att det inte är bettet han protesterar mot, utan det faktum att matte fortfarande envisas med att bestämma fast hon inte går vid huvudet!. Dum matte!
 
När han var duktig och jag berömde blev han lite lätt under hovarna, det är en svår avvägning, jag vill ha honom nöjd, men inte för mallig, för då glömmer han bort sig och börjar studsa omkring. :-P Han var lite småtrött när vi var hemma igen, märks att det tar på honom mentalt en hel del. 
 
För övrigt är han störtkär i sin nya hagkompis Sunny och äter gärna frukost på hennes rygg... :-D
 
 

Tömkörningsfiasko

Igår testade jag att tömköra Ricky igen. Han var inte tillfreds med bettet och började rätt snabbt ifrågasätta allting vi skulle göra. Jag tragglade vidare, men det känns verkligen inte kul när han varken vill (han förstår, men tjurar ihop) gå framåt, stanna eller svänga. Det han vill göra är exakt vad jag ber honom sluta med. Dvs om jag ber honom gå fram efter en halt så vill han inte gå, men om jag sedan ber honom göra halt när vi skrittar så vill han inte stanna...
 
Det enda positiva var att jag lyckades hålla mig lugn och tydlig, så min frustration kom efteråt. Diskuterade med kloka vänner och det är helt klart ingen mening att vila honom mer. Det hjälper inte, utan nu måste vi traggla oss igenom det här. Om det så tar ett år...
 
Jag kommer att promenera honom i första hand och sedan testa både longering och tömkörning lite blandat, för att se om jag kan få mindre protester på så vis. Sedan kommer jag inte vara så strikt med två pass/vecka, utan kanske låta honom gå några fler pass om det fungerar för mig i övrigt. 
 
Finaste killen är han i alla fall och det är huvudsaken! <3

Start och stopp fungerar

Ricky var väldigt ivrig på att få göra någonting idag, så vi tog oss en liten sväng med tränset och longreining-tyglarna. Han går framåt riktigt bra och lyssnar helt okej på halterna. Ibland måste jag använda tyglarna för att göra halt, men inte varje gång. 
 
Däremot är styrningen fortfarande lite svajig. :-P Jag får ju honom att gå dit jag vill, men det är under protester... Så vi får fortsätta traggla tömkörning ett tag till innan jag vågar mig på att ta nästa steg. Men imorgon skall vi försöka att tömköra på gamla landsvägen istället för runt gården. 

Va? Vadå? Svänga?

Eftersom Ricky visat prov på mognad, så testade jag tömkörning idag igen. Började med att han fick busa av sig lite lös på ridbanan, men det blev mer äta längs kanterna än bus. ;-)
 
Lånade hans mammas sidepull och tömkörde i, eller snarare så gick jag bredvid honom med en arm över ryggen för att kunna styra lite som tömkörning. Men det fungerade inte alls. Han förstår fortfarande inte vad jag vill när jag ber honom svänga, utan tjurar ihop och vägrar bara att gå framåt. 
 
När jag väl fick honom att faktiskt ta min drivning till att gå framåt, stanna och gå framåt igen (vilket satt låååångt inne), så nöjde jag mig och promenerade med honom hem igen. Vi får helt enkelt avvakta lite längre med tömkörningen. ;-)

Totalt hjärnsläpp

Idag fick Ricky på sig selen (utan svanskappa och baksele) och så försökte vi oss på tömkörning. Men det fungerade inte alls. Först skulle han inte gå framåt. Sedan när jag fick honom att gå framåt genom att gå bredvid honom, så kunde han plötsligt inte stå stilla. För att därefter snurra runt några varv och sedan försöka rusa iväg... Han protesterade även mot vändande tömtag, så man kan säga att varken gas, broms eller styrning fungerade...
 
Fick sänka kraven rejält och först gå bredvid honom och leda honom en stund. Fokuserade på att få honom avslappnad och att faktiskt lyssna på vad jag sade. Sedan kunde jag gå vid hans sida och göra lätta tömtag, men det blev ändå en hel del protester. 
 
Han var framförallt frusterad över att jag satte gränser, att jag bestämde när vi skulle gå/svänga/stå stilla. Allmänt unghästtrots eller så har han helt enkelt glömt vad han tidigare kunnat. Oavsett, så fick han avsluta när han gjorde som jag bad honom, trots diverse protester medan han gjorde det han skulle. ;-)
 
Efter att han ätit sin gröt fick han gå ut igen och då gick han direkt in i ligghallen och dråsade ihop. Trött kille... Låg sedan helt utslagen rätt länge, så jag misstänker starkt att hans hjärna fick överslag och det blev för mycket helt enkelt. 
 
Nya tag på söndag, men då sänker jag kraven direkt och provar att jobba med honom i grimma och grimskaft bara. Vi har ju ingen brådska någonstans, förr eller senare kommer poletten trilla ned och då tror jag han kommer tycka det är kul att vara ute på äventyr med matte. :-)

Glad tömkörning

Ricky har helt klart blivit större... Det är fem månader sedan han tömkördes senast och tränset var i minsta laget. Nosgrimman var alldeles för liten, så vi fick testa utan.
 
Ledde ut honom till vägen runt gården och så gick vi den ett varv. Han ville gärna ifrågasätta när jag föreslog en riktning och tuggade ganska mycket på bettet. Men bitvis var han så duktig! När jag berömde kråmade han sig och berömde jag igen, så började han bralla. ;-) Man får vara lite sparsam med berömmet i vissa ögonblick. :-P
 
Efter ett varv verkade han rätt säker på vad han skulle göra, men vi har ingen brådska, så jag nöjde mig för dagen. Han kändes precis lika fin som sist vi tömkörde, så jag ser redan fram emot nästa gång. Måste bara hitta ett bättre träns...

Lyckad tömkörning

I söndags var det dags för årets sista tömkörning. Jag beslöt mig för att vara lite övermodig och verkligen tömköra. Så på med sele, träns och tömmar och ut på gården. Ricky verkade mycket nöjd med att gå först, han ville inte riktigt lyssna på halterna men var lätt att få igång. Han tog sig ett helt varv runt gården, jag måste erkänna att jag blev imponerad av honom! Han har verkligen förstått det här med tömkörning, även om han inte tycker om när jag föreslår väg eller gångart. ;-) Ett par gånger vände han runt för att kolla in läget med mig, så han trasslade in sig i tömmarna, men det gjorde honom inte uppstressad utan han stod lugnt stilla medan jag trasslade ur oss igen. Det känns så skönt att ha avslutat med ett så bra pass innan vintervila, nu skall vi bara få till ett bra handhästpass imorgon så är jag nöjd för detta år.


RSS 2.0