Könskorrigering

När Ricky föddes för fem år sedan, försökte jag dölja min besvikelse över att han var hingst. Jag ville så oerhört gärna ha ett stoföl. 
 
Nu har jag, efter en hel del funderande, beslutat mig för att Ricky ska få genomgå en könskorrigering. Jag har fått kontakt med en skicklig holländsk veterinär, dr Struuntpraat, som gjort denna operation framgångsrikt i flera år. Eftersom Ricky dessutom är en väldigt stoig valack, så tror dr Struuntpraat att det ska bli ännu enklare, lite mindre doser med hormoner tex.
 
Jag hoppas ni vill följa vår resa från valack till sto, som börjar här och nu. För den nyfikne så ja, Ricky (eller Rika som han får byta namn till när allt är klart) kommer kunna bli dräktig när korrigeringen väl är över, men jag kommer vänta några år med att ta föl, för det är så himla roligt att rida nu!
 
 
 

Klättra och kliva

Förra måndagen (4 juli) fick jag ändan ur och promenerade med Ricky. Vi gick i hela 40 minuter, längs skoterleden i rask takt. Han fick bland annat kliva över en gran som ramlat över stigen. Han är lättsam att ha med sig och anpassar sig verkligen efter mitt tempo. Även om han tycker att jag är rätt trist när jag vill gå sakta i nedförsbackar. ;-)
 
Hade på sig micklemtränset med travbettet och var mycket nöjd i munnen hela tiden. Det kändes så himla bra, men som vanligt kommer vi liksom inte igång... Suck! Jag kan verkligen inte börja rida in honom om jag jobbar ett pass per vecka för hand innna. :-/
 
Har även bestämt att vi inte åker på treårstestet, det blir dyrt och krångligt och vi har inte förberett oss tillräckligt. Det får räcka med premieringen helt enkelt. :-)

3 år!

Idag fyller sötaste Ricky tre år. Tänk så fort tiden går! Jag tyckte det var nyss jag träffade honom första gången. <3
 
Igår chockade han mig rejält genom att hoppa över en tre meter bred rishög i hagen. Dessutom två gånger... På bilden står han precis vid avsprångspunkten, men då hade han tröttnat på att hoppa och ville bara vila. ;-)
 
 
Så det kanske blir en fälttävlanshäst? ;-) Trava kan han i alla fall!
 
 
Idag tog jag och mätte honom lite ovetenskapligt i hagen och han blev 141,5 cm hög. På bilden står han lite i nedförsbacke och så blev huvudet större på något konstigt vis. 
 
 

Protester och markkänning

I lördags gick vi till ridbanan för att longera igen. Ricky uppförde sig väl på vägen dit, men väl där var han tydlig redan från början att han förstått vad longering går ut på och att det är TRÅKIGT. Hans lösning är som vanligt att försöka slita sig och därmed komma undan jobbet. 
 
Vi hade några rejäla duster där han försökte komma loss, jag kunde tex ha honom i skritt på volten, be honom göra halt, han stannade och vände ut rumpan, vilket är ett varningstecken. När jag sedan bad honom gå framåt igen, så kastade han sig iväg och försökte slita sig. 
 
Otur för Ricky så har han en extremt envis matte. Tom när han lyckades dra omkull mig, så höll jag fast i longerlinan så han kom bara någon meter. Upp igen och se till att han inte kom undan. 
 
Till sist kunde han prestera en volt i skritt, med halt och igångsättning utan att han försökte dra. Men då var jag så less på honom så jag kände att det fick räcka. 
 
Nu får han vara ifred i åtminstone en månad. Det är inte roligt att hålla på med honom och för mig är hästar en hobby som ska vara roligt. Sedan får vi se om han mognat eller om han tänker fortsätta vara en tjurig bråkstake. 
 
Jag vill att umgänget med hästen ska vara harmoniskt, visst kan man få säga ifrån ibland när de tycker det är jobbigt, men inte så ofta och mycket som jag gjort med Ricky. Det är en ständig kamp och jag vill inte hålla på med honom. Så nu får han vara och så får vi se om det öht blir något treårstest eller insittning i år. 
 
Värsta scenariot är att han aldrig blir vettig att hantera och då får han vara en dyr hagprydnad istället. Men dit är det långt, jag har inte gett upp ännu. ;-)

Snabb sadelkoll

I torsdags fick Ricky åka till Nyland. Sadelutprovare U var där och jag ville ha en koll ifall Ariels sadlar passar Ricky. Nu blev det ju ingen riktig sadelprovning, eftersom Ricky inte är insutten ens, utan vi kollade bara när han stod stilla. 
 
Till min lättnad kunde han ha Ariels dressyrsadel (Trainer's Jessica) helt okej, så den kan jag använda när jag rider in honom. Så skönt! Däremot passade inte hoppsadeln (Trainer's Professional) men vi ska ändå inte hoppa första halvåret ändå. ;-)
 
Ser fram emot nästa år när Ricky blivit riden ett tag och U ska få prova ut egna sadlar till honom. Stora killen! <3

Beslut

Efter att ha funderat ett bra tag, så har jag bestämt mig för att inte köra in Ricky just nu. Jag känner mig inte tillräckligt trygg med honom, han har ett annorlunda flyktbeteende än de hästar jag kört in och eftersom jag inte har någon hjälp känns det som att det kan bli farligt. Vilket jag inte vill, jag vill ha en allroundhäst som går att använda till allt. Men inkörningen lägger jag på is tills vidare och så fokuserar vi på att klara av treårstestet samt förbereda för insittningen i höst. 

Rösthjälper

Igår möttes jag av den här synen när jag skulle ta in Ricky från hagen...
 
 
Men efter att jag satt mig ned bredvid honom och läst lite i mobilen, så vaknade han. Han ville ju veta vad jag gjorde för spännande. ;-)
 
Tog med honom till skötselplatsen där han faktiskt stod helt okej medan jag borstade och kratsade hovarna. Sedan fick han micklemtränset på sig (med bett) och så gick vi iväg till ridbanan. Han stannade ett par gånger och kollade in "farligheter", men han kändes mycket lugnare än tidigare. Hoppas att det håller i sig. :-)
 
Framme vid ridbanan blev det longering först i vänster varv. Checkade av att han kunde skritta och göra halt på mindre volt, sedan testade vi trav för första gången. Det märks att han inte är särskilt invand på rösthjälper än, för han förstod inte alls vad han skulle göra. Men successivt började han förstå och kunde då trava lite längre sekvenser, en gång tom ett helt varv. :-)
 
Bytte sedan till höger varv och då blev det hjärnsläpp för honom, så vi jobbade mest i skritt med att faktiskt hålla volten. Men några meter trav blev det också. Jag var så nöjd med att det inte kom några protester, utan att han verkligen bara var osäker på vad jag egentligen ville, så jag avslutade där och så gick vi hem. 
 
På hemväg var han superduktig, blev rädd för en grej men studsade till och stod sedan stilla medan jag pratade med honom. <3 Så enorma framsteg för oss, även om rösthjälper är någonting vi måste nöta mycket mer framöver. 

Löshoppa riktigt

Idag åkte Ricky och jag på äventyr! Lastade in en glad kille i transporten, han var lite ofokuserad då det hände spännande saker bakom honom (pappa + bror med familj höll på och pratade vid en traktor), men han gick ändå på direkt. Stod lugnt hela vägen till Ammer (en dryg timmes färd). Väl där fick han stå och äta i transporten medan jag gick in i ridhuset och byggde bana ihop med de andra som skulle löshoppa. 
 
Lastade ur Ricky och tog med honom in i ridhuset. Vi gick runt ett par varv utanför löshoppningsbanan först, sedan fick vi gå ett varv där inne. Ricky var nyfiken men lugn. Släppte honom och övade lösgalopp. Det gick sådär. Ricky är ju inte jättevan vid pisk och har aldrig galopperat runt en bana tidigare. Han föredrog att trava med stora kliv. :-P
 
Sedan började vi med två små koppelräck, som vi successivt höjde upp och så småningom blev det andra hindret en oxer. Jag tyckte att Ricky tog sig an uppgiften på ett bra sätt och han stod lugnt medan vi ändrade hinder. Han var i framförallt hjälphindret några gånger, men rev ingenting. När vi slutade var hjälphindret på 55 cm och oxern på 70 cm, vilket kändes som klart godkänt första gången. :-) Jag hoppas vi kan åka och träna fler gånger. 
 
Ricky tog med sig lite färg från hjälphindret. :-P
 
 
Sedan fick han stå ett par timmar i en lånebox och sova. Han hade hösilage att äta också, men det tog snabbt slut... ;-) När de andra hästarna blivit löshoppade, allt material bortplockat och vi hade fikat, då var det bara att mocka (Ricky hade bajsat tre gånger!) och lasta. Han var lite väl intresserad av hästarna i hagen bredvid transporten, så han ville inte gå in. Fick dutta med spöet på rumpan lite lätt, då traskade han snällt på. Stod återigen helt stilla när vi åkte. 
 
Hemma ryggade han ut lugnt och följde med mig till hagen. Hann dock knappt ta av grimman innan han ramlade ihop i en trött hög. Söta pojken! <3
 
 
 
 

Lite skutt men mest show

Idag åkte jag (äntligen...) iväg med Ricky till Nyland. Han skyndade sig verkligen uppför rampen, han älskar att åka på äventyr. :-D Framme i Nyland var han lite på tårna, men jag kunde hålla honom i grimma utan problem. Jag måste bara lära mig att lita på honom, han är en väluppfostrad kille numera. 
 
Släppte honom på ridbanan medan jag byggde hinder. Ricky fick syn på Zinbad i hagen nedanför ridbanan och bestämde sig raskt för att det var det vackraste sto han sett (Z är en halvblodsvalack...). Förälskelsen verkade vara ömsesidig, så de sprang och visade upp sig för varandra en stund. :-P Fick upp kameran och lyckades fånga honom på några bilder iaf. 
 
 
Sedan fick jag honom att åtminstone delvis ha fokus på mig, så han fick trava över en bom två gånger med efterföljande belöning (hink med hans vanliga kraftfoder). Dock lärde han sig snabbt att han skulle till hinken, så istället för att hålla i den fick jag ställa den några meter efter bommen. Sedan höjde jag upp till 50 cm och han hoppade superfint över det tre gånger. Sista gången kom han tom i galopp, så det tar sig verkligen!
 
Jag var mycket nöjd med honom, så han fick äta klart kraftfodret och sedan åkte vi hem igen. Raka vägen in i transporten med spetsade öron. <3

Lastträna typ

Nu börjar snön så sakteliga försvinna. Ricky fick därför följa med mig till transporten för lastträning. Det var ändå sju månader sedan sist, så han kanske helt glömt bort vad som gäller. 
 
Ricky var väldigt ivrig när han fick syn på transporten... Så pass att jag nästan inte hann slänga grimskaftet över halsen förrän han traskade uppför rampen och in i transporten. <3 Jag stängde dörren och gick fram för att prata lite med honom, men han var fullt upptagen med att äta hösilage. ;-)
 
Gick runt igen och öppnade dörren igen, men Ricky ville inte gå ut. Provade att peta lite med spöet i sidan, men då försökte han gå fram istället. Vill INTE ha en häst över bommen. Så jag lockade på honom istället och då ryggade han faktiskt ut. Berömde massor, så gick vi ett varv runt innan jag skickade in honom igen. Inga problem, raka vägen in direkt. Duktiga killen! Stängde dörren, gick fram igen och tog den här gången bort hösilagepåsen. Då var det inga bekymmer att få honom att rygga ut igen. 
 
Klapp och beröm, förhoppningsvis kommer vi kunna åka iväg någonting den här veckan. :-)

Snökaos

Jaha, då kom vintern igen. Inte vad jag ville precis, så Ricky vilar vidare. Igår när det snöade på tvären envisades jag med täcke på hästarna, det var inte nödvändigt enligt Ricky. ;-)
 
 

Vilar vidare

Jag kommer inte riktigt igång med Ricky. Vet inte vad det är som bromsar mig, men så ser iaf läget ut just nu... Ricky själv vilar sig i form... Mätte honom häromdagen och då var han 143 cm. Herregud!
 
 

Precisionsryggning

I torsdags tänkte jag göra någonting med Ricky, men min fot gör ont igen. Så frustrerande, när det äntligen började kännas som vi kommit igång med träningen. Längtar tills jag kan åka iväg med transporten till Nyland, men det dröjer några dagar till, dragbilen måste byta avgassystem först...
 
Det blev därför bara lite pyssel med Ricky. Han envisas med att nafsa när jag borstar honom, så jag provade en enkel lösning på problemet. ;-)
 
 
Dock har jag funderat lite och kommit fram till att han nog är håröm, så jag ska testa att borsta med en mjukare borste, så får vi se om han slutar klia tillbaka...
 
Jobbade sedan med lite allmän förflyttning, han blir (precis som sin mamma) lätt överentusiastisk, så när jag ber honom flytta höger bak ett steg, så flyttar han bakdelen tre meter åt sidan... Vi jobbade med att komma mellan skaklarna på vagnen och till sist fick vi faktiskt till det. Sedan fick han som belöning kolla in vad vi egentligen hade varit. ;-)
 
 

Följsam överallt

Idag tog vi oss en promenad igen. Ricky behöver bygga muskler och jag behöver bättre flås, så vi gick helt enkelt nedför och uppför Haldos backe tre gånger. Nedför var jag noga med att Ricky skulle sätta bakdelen under sig och gå långsamt i balans. Såååå tråkigt tyckte Ricky, men han gjorde ändå det jag bad honom göra. <3
 
Nere hos Haldo passade vi på att hoppa nedhoppet (de har en nivåskillnad på ett ställe som är som en minibank), vända och hoppa upphoppet. Ricky klev de flesta gångerna, men en gång hoppade han faktiskt uppför, så kanske blir det hopphäst av honom till slut. ;-)
 
I uppförsbackarna försökte jag få honom att verkligen jobba genom kroppen, men det var väldigt jobbigt, så han försökte slippa undan...
 
Sista gången gick vi hela vägen ned till gambyggaren, kollade in den stora lägdan som är där och busade lite i en av uppförsbackarna. Ricky var så härlig att promenera med, han följer mig hela tiden, stannar när jag stannar och börjar gå när jag går. Alltid i rätt position i förhållande till mig. <3
 
Som jag älskar den här hästen! Jag begriper bara inte hur jag ska klara av att vänta ända till september med insittningen. :-P

Spontan promenad

Igår fick jag ett ryck och gav mig iväg på promenad med Ricky. Det har äntligen börjat bli isfritt, iaf gamlandsvägen går att gå på helt okej. Ricky var pigg som en spigg, men höll sig faktiskt på marken hela passet. :-) Vi gick till vägen tog slut och så vände vi hemåt igen. Han hade sitt älskade micklem på sig och var mycket nöjd med både träns och bett. Så skönt!
 
Vi mötte grannarna på hemväg, så han fick träna på att stå stilla en stund medan vi pratade. Det tar sig, även om framstegen är lite långsammare än jag vill. Ricky hävdar att matte har noll tålamod med honom, han tycker ju att det är roligare när det händer något än när man ska stå stilla. ;-)

Om

Min profilbild

Rikardo

Ricky. Fjordhingst född 2013-06-10, efter Lyckängs Rex 265 u. Ariel 3525 - Hugo 179. Min första egna uppfödning med fullständig härstamning.

RSS 2.0