Glad galopp
Idag var det dags att motionera Hampus igen. Då ridskolan ändrat om i stallet, så har Hampus fått en ny box. Han verkar inte riktigt själv veta att han bor där, men någon hade lämnat en näve havre i krubban, så han var ganska nöjd ändå när han kom in.
Jag borstade av honom och gjorde ett tappert försök att kratsa hovarna. Men leran hade packat ihop sig och torkat så mycket att det var som att försöka kratsa i cement. Enda lösningen då (när man har en snäll häst...) är att ställa hovarna i vatten. Hampus var inte alltför förtjust i mattes idé, men så länge jag pysslade med hans pannlugg under tiden så fick väl hoven stå där i hinken.
När vi ändå myste tillsammans passade jag på att rycka hårstrån från hans man (inte omtyckt). Jag har länge tänkt skicka DNA-prov på honom, för att se vad han har för dolda färganlag. Nu spelar det ju egentligen inte så stor roll, då han är valack, men jag är så nyfiken att jag inte kan låta bli...
När sedan hovar äntligen var kratsade och pannluggen fri från kardborrar åkte sadel och träns på. Sedan begav vi oss ut i skogen och vidare på asfaltsvägen. När vi skrittat fram klart var vi vid "vår" äng och tog oss några rundor i galopp.
Första rundan var bara uppvärmning, då fick Hampus göra lite som han ville. Jag var bara noga med att rida i bägge galopperna och givetvis i lätt sits. Andra rundan var fokus på en kort, samlad och rund galopp, med mig djupt i sadeln. Lite för jobbigt tyckte Hampus...
Vi avslutade med en runda där jag kortade stigbyglarna några hål och sedan stod högt över sadeln och Hampus verkligen fick rejsa runt ängen. Det gick undan! Hampus var glad men trött när vi skrittade hemåt, det är nyttigt för honom att få galoppera av sig lite, men även att vara lydig i galoppen.
När vi var tillbaka i stallet igen fick han sig en skön dusch, det var väldigt varmt ute och efter ett galoppjobb blir de allra flesta hästar svettiga. Blöt och nöjd återvände han till hagen, med ett löfte om en lång, skön skrittur imorgon. Förmodligen blir det en liten upptäcktsfärd!
Jag borstade av honom och gjorde ett tappert försök att kratsa hovarna. Men leran hade packat ihop sig och torkat så mycket att det var som att försöka kratsa i cement. Enda lösningen då (när man har en snäll häst...) är att ställa hovarna i vatten. Hampus var inte alltför förtjust i mattes idé, men så länge jag pysslade med hans pannlugg under tiden så fick väl hoven stå där i hinken.
När vi ändå myste tillsammans passade jag på att rycka hårstrån från hans man (inte omtyckt). Jag har länge tänkt skicka DNA-prov på honom, för att se vad han har för dolda färganlag. Nu spelar det ju egentligen inte så stor roll, då han är valack, men jag är så nyfiken att jag inte kan låta bli...
När sedan hovar äntligen var kratsade och pannluggen fri från kardborrar åkte sadel och träns på. Sedan begav vi oss ut i skogen och vidare på asfaltsvägen. När vi skrittat fram klart var vi vid "vår" äng och tog oss några rundor i galopp.
Första rundan var bara uppvärmning, då fick Hampus göra lite som han ville. Jag var bara noga med att rida i bägge galopperna och givetvis i lätt sits. Andra rundan var fokus på en kort, samlad och rund galopp, med mig djupt i sadeln. Lite för jobbigt tyckte Hampus...
Vi avslutade med en runda där jag kortade stigbyglarna några hål och sedan stod högt över sadeln och Hampus verkligen fick rejsa runt ängen. Det gick undan! Hampus var glad men trött när vi skrittade hemåt, det är nyttigt för honom att få galoppera av sig lite, men även att vara lydig i galoppen.
När vi var tillbaka i stallet igen fick han sig en skön dusch, det var väldigt varmt ute och efter ett galoppjobb blir de allra flesta hästar svettiga. Blöt och nöjd återvände han till hagen, med ett löfte om en lång, skön skrittur imorgon. Förmodligen blir det en liten upptäcktsfärd!
Finaste Hampus lär matte en del...
Ja, det var ett bra tag sedan jag skrev någonting. Dels har jag inte riktigt hunnit med Hampus och dels har han börjat jobba som ridlägerhäst igen. Men idag var jag äntligen hos honom igen!
Han hade blivit lite rundare om magen, ser ut lite som ett päron... Men glad att se matte var han, skyndade sig fram så fort att jag knappt hann ta några kort på honom. :-P
Vi gick in i stallet och klippte manen först. Den hade faktiskt inte blivit så fruktansvärt lång, men det är alltid skönt att få den tillsnyggad. Hampus var inte så överlycklig över att få frisyren fixad, men stod ändå stilla när det behövdes.
Sedan åkte sadel och träns på, trots att jag egentligen inte tänkt rida. Men jag blev så sugen att känna hur han skulle kännas efter nästan tre veckor utan min ridning. ;-)
Vi skrittade igång oss en stund först, sedan började jag så smått att rida Centrerad ridning. Jag har ridit två pass Centrerad ridning för tränare med Ariel och det har verkligen varit som att dansa med hästen. Men jag har delvis skyllt det på att Ariel är så pass oförstörd i ridningen, hon är ju unghäst och lättare att påverka med sitsen. Så det var upp till bevis för Hampus, rutinerad ridskolehäst.
Började med att öka och minska skritten enbart genom att ändra höftrörelserna. Till min förvåning svarade Hampus direkt med att gå upp i trav, jag hade varit alldeles för stor i mina rörelser och han var känsligare än Ariel. Oups! Sedan provade jag att göra bakdelsvändning enbart genom att peka med ytter höft in mot mitten och Hampus dansade ivrigt runt sin egen bakdel. Här någonstans började jag inse att mina fördomar för älskade Hampus än en gång kommit på fall.
Att svänga enbart genom att vrida på handleden fungerade precis lika bra, likaså att göra öppna genom att trycka in ytteraxeln. Hampus verkade ganska förvånad över hur försiktigt och mjukt matte plötsligt red. :-P
Vi provade lite trav och galopp också, allt bara flöt framåt och jag kunde göra volter hur lätt som helst, bara vrida på handleden. Finaste killen! Visst tyckte han att det blev lite jobbigt när vi bytte gångart till en snabbare, men det har ju mer med hans kondition att göra än hans lydnad. Han är helt klart en mycket bättre häst än jag ger honom credit för!
Vi avslutade det här otroliga ridpasset genom att rida igenom dressyrprogrammet som jag och Ariel skall klara av om tre veckor (http://habina.blogg.se/ariel/2011/july/det-forhatliga-dressyrprogrammet-vi-skall-rid.html). Vi klarade av det rätt hyfsat, om vi bortser från att Hampus inte riktigt orkade hålla galoppen i första galoppvolten och jag glömde att bryta av till skritt efter serpentinerna. Sedan är ju ridbanan som Bärf har inte 20x40 utan mycket större, så det mesta blev ju lite enklare att göra. Men det kändes ändå bra, kan Hampus och jag klara oss runt hjälpligt, så är det klart att Ariel och jag gör det. :-)
Sedan fick Hampus pusta lite i skritt och så återvände vi till stallet för årets bad. Han var inte särskilt svettig efter träningen, men tyckte ändå att det var skönt att bli duschad och få schampo på sig. Men mest förtjust blev han när jag rengjorde skapet ordentligt. Det är något jag borde göra oftare, ja som alla borde göra oftare... Mitt bästa tips är att ha handske på sig, så man inte rispar hästen med naglarna och att använda något riktigt fettlösande. Jag föredrar diskmedel, bara man är noga med att skölja rent ordentligt. Det ryckte i Hampus överläpp under hela rengöringen, så han var väldigt nöjd med mattes insatser. :-)
Sedan ut i hagen och skynda sig till de andra hästarna, medan jag tog reda på utrustningen och åkte hem. Alldeles jätteimponerad av min fina häst, men även lättad över att jag inte behöver ha dåligt samvete om jag inte hinner rida honom så mycket som jag skulle kunna. Han älskar sitt jobb, men tycker det är roligt när matte kommer och hittar på andra spännande saker. Finaste Hampepussen! <3
Han hade blivit lite rundare om magen, ser ut lite som ett päron... Men glad att se matte var han, skyndade sig fram så fort att jag knappt hann ta några kort på honom. :-P
Vi gick in i stallet och klippte manen först. Den hade faktiskt inte blivit så fruktansvärt lång, men det är alltid skönt att få den tillsnyggad. Hampus var inte så överlycklig över att få frisyren fixad, men stod ändå stilla när det behövdes.
Sedan åkte sadel och träns på, trots att jag egentligen inte tänkt rida. Men jag blev så sugen att känna hur han skulle kännas efter nästan tre veckor utan min ridning. ;-)
Vi skrittade igång oss en stund först, sedan började jag så smått att rida Centrerad ridning. Jag har ridit två pass Centrerad ridning för tränare med Ariel och det har verkligen varit som att dansa med hästen. Men jag har delvis skyllt det på att Ariel är så pass oförstörd i ridningen, hon är ju unghäst och lättare att påverka med sitsen. Så det var upp till bevis för Hampus, rutinerad ridskolehäst.
Började med att öka och minska skritten enbart genom att ändra höftrörelserna. Till min förvåning svarade Hampus direkt med att gå upp i trav, jag hade varit alldeles för stor i mina rörelser och han var känsligare än Ariel. Oups! Sedan provade jag att göra bakdelsvändning enbart genom att peka med ytter höft in mot mitten och Hampus dansade ivrigt runt sin egen bakdel. Här någonstans började jag inse att mina fördomar för älskade Hampus än en gång kommit på fall.
Att svänga enbart genom att vrida på handleden fungerade precis lika bra, likaså att göra öppna genom att trycka in ytteraxeln. Hampus verkade ganska förvånad över hur försiktigt och mjukt matte plötsligt red. :-P
Vi provade lite trav och galopp också, allt bara flöt framåt och jag kunde göra volter hur lätt som helst, bara vrida på handleden. Finaste killen! Visst tyckte han att det blev lite jobbigt när vi bytte gångart till en snabbare, men det har ju mer med hans kondition att göra än hans lydnad. Han är helt klart en mycket bättre häst än jag ger honom credit för!
Vi avslutade det här otroliga ridpasset genom att rida igenom dressyrprogrammet som jag och Ariel skall klara av om tre veckor (http://habina.blogg.se/ariel/2011/july/det-forhatliga-dressyrprogrammet-vi-skall-rid.html). Vi klarade av det rätt hyfsat, om vi bortser från att Hampus inte riktigt orkade hålla galoppen i första galoppvolten och jag glömde att bryta av till skritt efter serpentinerna. Sedan är ju ridbanan som Bärf har inte 20x40 utan mycket större, så det mesta blev ju lite enklare att göra. Men det kändes ändå bra, kan Hampus och jag klara oss runt hjälpligt, så är det klart att Ariel och jag gör det. :-)
Sedan fick Hampus pusta lite i skritt och så återvände vi till stallet för årets bad. Han var inte särskilt svettig efter träningen, men tyckte ändå att det var skönt att bli duschad och få schampo på sig. Men mest förtjust blev han när jag rengjorde skapet ordentligt. Det är något jag borde göra oftare, ja som alla borde göra oftare... Mitt bästa tips är att ha handske på sig, så man inte rispar hästen med naglarna och att använda något riktigt fettlösande. Jag föredrar diskmedel, bara man är noga med att skölja rent ordentligt. Det ryckte i Hampus överläpp under hela rengöringen, så han var väldigt nöjd med mattes insatser. :-)
Sedan ut i hagen och skynda sig till de andra hästarna, medan jag tog reda på utrustningen och åkte hem. Alldeles jätteimponerad av min fina häst, men även lättad över att jag inte behöver ha dåligt samvete om jag inte hinner rida honom så mycket som jag skulle kunna. Han älskar sitt jobb, men tycker det är roligt när matte kommer och hittar på andra spännande saker. Finaste Hampepussen! <3
Mera dressyr
Igår stod hästarna hyfsat nära grinden, så det blev en lite kortare promenad för att hämta in Hampus. Vädret var helt ljuvligt, svalt med lite regnstänk ibland. Precis vad som behövs för att få en lite piggare häst!
När Hampus var borstad och påklädd skrittade vi iväg längs rakbanan, genom skogen och ut på asfaltsvägen. Vi vände efter en kvart, vilket gav oss totalt 20 min skritt innan vi kom tillbaka till skogen och kunde joggtrava hela vägen till rakbanan. Väl på rakbanan blev det lugn galopp hela vägen. Perfekt uppvärmning!
Hampus verkade också nöjd, även om han tyckte att han jobbat klart för dagen. Men vi jobbade med F:s övningar från i fjol, de som hon gett oss för att komplettera Hampus ridskolejobb.
Först blev det framdelsvändningar, sedan när Hampus pustat färdigt från galoppen så gjorde vi serpentinbågar i trav med övergång till skritt ett par steg på medellinjen. Jag fick honom inte så kvick som jag ville, men det blev ändå hyfsat. Sedan jobbade vi med bakdelsvändningar, vilket jag tycker är lättare att få till. Därefter var det galoppjobb, där vi försökte galoppera på en stor åttvolt (kortsida i galopp, snett igenom, galoppombyte med travsteg emellan, kortsida igen etc). Men det ville sig inte alls, Hampus bröt av och jag orkade inte riktigt driva på samtidigt som jag skulle ha styrka i magen att vara kvar i balans. Hela tiden på ridbanan hade jag ridit utan stigbyglar, men nu tog jag dem igen för att testa en gång till.
Då gick galoppen riktigt bra! Jag fuskade med att halvstå i stigbyglarna ibland, men det viktiga var egentligen att ha ytterskänkeln med mig, då fungerade det mycket bättre. Jag provade även serpentinbågarna i trav igen, men med stigbyglar och även här blev traven kraftfullare och övergångarna lite snärtigare. Så jag får helt enkelt variera mig, med och utan stigbyglar. :-)
Avslutade med att galoppera några varv på volten, utan stigbyglar. Jag tyckte att jag kom ned ordentligt i sadeln på slutet, även om Hampus trängde in i volten ibland så jag fick jobba med sidförande skänkel en aning. Men det finns där! Framförallt så tycker Hampus det är ruskigt roligt att få jobba ordentligt, han pustar och stönar och kämpar på. Fina killen!
Vi avslutade med att trava på lång tygel och lättridning, för första gången någonsin (som jag ridit Hampus) gick han lång och låg med stöd på bettet. Heja! Det kan nog bli någonting bra av det här ändå...
Efterskötsel i form av promenad vid hand, stretchning och avduschning. Hampus var så nöjd att han inte ens sprang ut i hagen, utan traskade en bra bit innan det blev trav.
När Hampus var borstad och påklädd skrittade vi iväg längs rakbanan, genom skogen och ut på asfaltsvägen. Vi vände efter en kvart, vilket gav oss totalt 20 min skritt innan vi kom tillbaka till skogen och kunde joggtrava hela vägen till rakbanan. Väl på rakbanan blev det lugn galopp hela vägen. Perfekt uppvärmning!
Hampus verkade också nöjd, även om han tyckte att han jobbat klart för dagen. Men vi jobbade med F:s övningar från i fjol, de som hon gett oss för att komplettera Hampus ridskolejobb.
Först blev det framdelsvändningar, sedan när Hampus pustat färdigt från galoppen så gjorde vi serpentinbågar i trav med övergång till skritt ett par steg på medellinjen. Jag fick honom inte så kvick som jag ville, men det blev ändå hyfsat. Sedan jobbade vi med bakdelsvändningar, vilket jag tycker är lättare att få till. Därefter var det galoppjobb, där vi försökte galoppera på en stor åttvolt (kortsida i galopp, snett igenom, galoppombyte med travsteg emellan, kortsida igen etc). Men det ville sig inte alls, Hampus bröt av och jag orkade inte riktigt driva på samtidigt som jag skulle ha styrka i magen att vara kvar i balans. Hela tiden på ridbanan hade jag ridit utan stigbyglar, men nu tog jag dem igen för att testa en gång till.
Då gick galoppen riktigt bra! Jag fuskade med att halvstå i stigbyglarna ibland, men det viktiga var egentligen att ha ytterskänkeln med mig, då fungerade det mycket bättre. Jag provade även serpentinbågarna i trav igen, men med stigbyglar och även här blev traven kraftfullare och övergångarna lite snärtigare. Så jag får helt enkelt variera mig, med och utan stigbyglar. :-)
Avslutade med att galoppera några varv på volten, utan stigbyglar. Jag tyckte att jag kom ned ordentligt i sadeln på slutet, även om Hampus trängde in i volten ibland så jag fick jobba med sidförande skänkel en aning. Men det finns där! Framförallt så tycker Hampus det är ruskigt roligt att få jobba ordentligt, han pustar och stönar och kämpar på. Fina killen!
Vi avslutade med att trava på lång tygel och lättridning, för första gången någonsin (som jag ridit Hampus) gick han lång och låg med stöd på bettet. Heja! Det kan nog bli någonting bra av det här ändå...
Efterskötsel i form av promenad vid hand, stretchning och avduschning. Hampus var så nöjd att han inte ens sprang ut i hagen, utan traskade en bra bit innan det blev trav.
Ut en liten sväng
Igår var Hampus snäll och stod vid grinden, tillsammans med de andra hästarna. Han verkade lite trött, men så hade vi ju kört ett ganska tufft pass dagen innan.
Tog in och på med grejerna. Blev distanstränset och raka bettet, så han får lite variation. Sedan skrittade vi iväg längs rakbanan, genom skogen och ut på asfaltsvägen. Efter drygt 20 min skritt blev det lite trav, inte på asfalten då det var länge sedan vi red på den, utan längs en stig i skogen och förbi vår älskade galoppäng. Den var full med inplastade balar, så snart kan vi rida där igen. Hurra!
Mötte en söt islandshäst längs stigen, så då fick vi bryta av till skritt och rida förbi. Hampus ville gärna följa med islandshästen, men jag behövde bara ta ett lätt ledande tygeltag så mindes han att det var matte som satt på ryggen. ;-)
Travade ända bort till tomtestigen och efter lite galopp där vände vi tillbaka och travade. Blev kanske 8 min trav oavbrutet och det kändes helt okej. Blir lite sugen på att träna upp honom för distansritt, men chansen att vi kommer till start är ju väldigt liten. Inte så att han inte skulle orka, utan det gäller att han har ledigt från ridskolan några dagar efter tävlingen och det går ju inte. :-(
När vi var tillbaka på asfaltsvägen blev det skritt hela vägen hem. Han kändes riktigt fin hela passet faktiskt, visst fick jag påminna honom om att skritta energiskt ibland, men överlag så jobbar han på bra av sig själv.
Vi avslutade med en härlig dusch innan han återvände till hagen. Idag blir det ett lite tuffare dressyrpass igen, då han efter det kommer vara ledig till på fredag. Nästa år tror jag nästan jag tar ut semester när jag har hand om honom, så jag hinner rida lite mer...
Tog in och på med grejerna. Blev distanstränset och raka bettet, så han får lite variation. Sedan skrittade vi iväg längs rakbanan, genom skogen och ut på asfaltsvägen. Efter drygt 20 min skritt blev det lite trav, inte på asfalten då det var länge sedan vi red på den, utan längs en stig i skogen och förbi vår älskade galoppäng. Den var full med inplastade balar, så snart kan vi rida där igen. Hurra!
Mötte en söt islandshäst längs stigen, så då fick vi bryta av till skritt och rida förbi. Hampus ville gärna följa med islandshästen, men jag behövde bara ta ett lätt ledande tygeltag så mindes han att det var matte som satt på ryggen. ;-)
Travade ända bort till tomtestigen och efter lite galopp där vände vi tillbaka och travade. Blev kanske 8 min trav oavbrutet och det kändes helt okej. Blir lite sugen på att träna upp honom för distansritt, men chansen att vi kommer till start är ju väldigt liten. Inte så att han inte skulle orka, utan det gäller att han har ledigt från ridskolan några dagar efter tävlingen och det går ju inte. :-(
När vi var tillbaka på asfaltsvägen blev det skritt hela vägen hem. Han kändes riktigt fin hela passet faktiskt, visst fick jag påminna honom om att skritta energiskt ibland, men överlag så jobbar han på bra av sig själv.
Vi avslutade med en härlig dusch innan han återvände till hagen. Idag blir det ett lite tuffare dressyrpass igen, då han efter det kommer vara ledig till på fredag. Nästa år tror jag nästan jag tar ut semester när jag har hand om honom, så jag hinner rida lite mer...
Dressyr i bastuvärme
Igår blev det än en gång en lång promend i hagen. Hampus stod med de andra allra längst bort och softade, men kom faktiskt lunkande till mig när det var trettio meter kvar. Sötis! Jag hade med mig Ariels reservgrimma, så han fick finna sig i att vara rödklädd en stund.
Inne i stallet fick han stå uppbunden i spolspiltan, det är smidigt då jag har närmare till både bil och sadelkammare. Borstade av och kratsade hovar innan den nya sadeln åkte på. Han har ju gått en hoppträning och en uteritt med sadeln, men jag har aldrig suttit i den.
Vi höll oss på ridbanan då jag ville jobba lite fokuserat. Sadeln var helt okej att sitta i, men efter uppvärmningen åkte stigbyglarna i kors framför sadeln. Jag försöker skylla på att stigbyglarna är klumpiga att rida med och att jag var lat och hade tennisskor, men sanningen är att jag behöver massor med sitsträning.
Vi jobbade med övergångar skritt-trav och trav-galopp. Några halter och ryggningar blev det också. Jag upplevde att Hampus redan från start var mer alert än han var förra gången vi jobbade med övergångar, men att den där wow-känslan när allt flyter och han blir elektrisk inte infann sig. Kan ju bero på värmen förstås...
Vi red även lite mer galopp än tidigare, bland annat flera varv på stor volt och även F:s gamla övning där man galopperar genom kortsidan, vänder snett igenom, gör en övergång till trav mitt på ridbanan följt av ny galopp och galopp genom kortsidan, men det var riktigt jäkla jobbigt.
Sedan önskar jag att jag kunde säga att Hampus blev så trött så vi fick sluta efter 20 min intensivt jobb. Men sanningen är att det var jag som inte hade några skänklar längre... Tur att jag får rida min kompis M:s ponny Maggie ett tag framöver, så jag får ännu mer ridning och förhoppningsvis lite mer benmuskler...
När jag spolade av Hampus efteråt insåg jag att han inte alls är så svankig längre, utan det är jag som tittat så mycket på Ariel att jag glömt hur Hampus rygg faktiskt ser ut. Han är inte svankig nu, utan har en stark rygg. Däremot är han överbyggd och det gör att ryggen verkar slutta lite. Överbyggdheten kommer ju aldrig att kunna jobbas bort, men så länge man rider honom rätt är det inga problem. Visst hänger magen lite, men det känns som att den alltid kommer att göra det. Han har rejäla magmuskler nu, så frågan är om det är dags att gå vidare och jobba mer allsidigt. Det vore skoj...
Sedan kan jag inte låta bli att ha kvar min dröm om att rida distansritt på honom. Jag tänker börja träna upp honom så smått och så får vi se om det kan bli en start nästa år ändå. Kanske kan jag lura med någon annan ryttare om jag rider Ariel i samma klass...
Inne i stallet fick han stå uppbunden i spolspiltan, det är smidigt då jag har närmare till både bil och sadelkammare. Borstade av och kratsade hovar innan den nya sadeln åkte på. Han har ju gått en hoppträning och en uteritt med sadeln, men jag har aldrig suttit i den.
Vi höll oss på ridbanan då jag ville jobba lite fokuserat. Sadeln var helt okej att sitta i, men efter uppvärmningen åkte stigbyglarna i kors framför sadeln. Jag försöker skylla på att stigbyglarna är klumpiga att rida med och att jag var lat och hade tennisskor, men sanningen är att jag behöver massor med sitsträning.
Vi jobbade med övergångar skritt-trav och trav-galopp. Några halter och ryggningar blev det också. Jag upplevde att Hampus redan från start var mer alert än han var förra gången vi jobbade med övergångar, men att den där wow-känslan när allt flyter och han blir elektrisk inte infann sig. Kan ju bero på värmen förstås...
Vi red även lite mer galopp än tidigare, bland annat flera varv på stor volt och även F:s gamla övning där man galopperar genom kortsidan, vänder snett igenom, gör en övergång till trav mitt på ridbanan följt av ny galopp och galopp genom kortsidan, men det var riktigt jäkla jobbigt.
Sedan önskar jag att jag kunde säga att Hampus blev så trött så vi fick sluta efter 20 min intensivt jobb. Men sanningen är att det var jag som inte hade några skänklar längre... Tur att jag får rida min kompis M:s ponny Maggie ett tag framöver, så jag får ännu mer ridning och förhoppningsvis lite mer benmuskler...
När jag spolade av Hampus efteråt insåg jag att han inte alls är så svankig längre, utan det är jag som tittat så mycket på Ariel att jag glömt hur Hampus rygg faktiskt ser ut. Han är inte svankig nu, utan har en stark rygg. Däremot är han överbyggd och det gör att ryggen verkar slutta lite. Överbyggdheten kommer ju aldrig att kunna jobbas bort, men så länge man rider honom rätt är det inga problem. Visst hänger magen lite, men det känns som att den alltid kommer att göra det. Han har rejäla magmuskler nu, så frågan är om det är dags att gå vidare och jobba mer allsidigt. Det vore skoj...
Sedan kan jag inte låta bli att ha kvar min dröm om att rida distansritt på honom. Jag tänker börja träna upp honom så smått och så får vi se om det kan bli en start nästa år ändå. Kanske kan jag lura med någon annan ryttare om jag rider Ariel i samma klass...
Longering med stora framsteg!
Ja, det har varit lite ledigt för Hampus en period nu. Jag har varit bortrest och han har gått i stora sommarhagen och haft det bra. Kanske lite för bra med tanke på magomfånget. ;-)
Igår fick jag gå längst bort i hagen för att hämta honom, tog ganska precis en kvart. Puh! När jag kom fram fick jag se att han tagit av sig grimman, så grimskaftet fick bli en tillfällig grimma. Hampus tyckte det var en dum idé att lämna de andra, men följde ändå med mig. Några gånger stannade han och gnäggade övergivet, pratfarbror som han är (och alltid har varit).
Inne i stallet fick vi låna en grimma av en snäll tjej, stallet är nämligen helt soprent på grejer då det har tvättats och skall målas. För säkerhets skull ställde jag upp Hampus i gången, så han inte skulle smutsa ned i sin fina box. Sedan tog jag på tömkörningsgjorden och träns, innan vi begav oss till ridhuset för att longera.
Han var pigg fast han varit ledig ett tag och drog några smårepor i galopp. När han var uppvärmd åkte inspänningstyglarna på och han fick jobba ordentligt med övergångar mellan främst trav och galopp, men även skritt och trav. Märkte efter ett tag att han själv gick upp i galopp ibland, utan något kommando och sedan bröt av till trav efter några språng. Hm... Så typiskt Hampus att ha lärt sig övningen och sedan göra den självmant. Han vill alltid göra rätt och vara bäst i klassen...
Nu är det ju viktigt att han gör som jag säger åt honom, och inte försöker förbigå mina hjälper. Så det blev lite träning att hålla galoppen på volt och fast det var jobbigt så blev det två gånger tre varv i vardera höger och vänster galopp. Duktig kille!
Efter avskrittningen var han väldigt svettigt, så han fick stå i duschspiltan och bli duschad. Egentligen är han inte så förtjust i vatten, men det syntes på honom att det var väldigt skönt att bli avsvalkad. Sötnos! När vi skrittade till hagen stannade han och skakade sig som en hund. Jag blev så lycklig att jag nästan började gråta.
Ända sedan jag fick tillbaka Hampus har jag och E.T. jobbat med att aktivera hans rygg. Han har haft ont i den och varit rädd för att arbeta genom hela ryggen, just för att det gjort ont. Nu är det onda helt borta, men han har ändå länge aktat sig för att rulla och skaka hela kroppen, eftersom han har ett minne av att just de sakerna gjorde ont. Men nu har vi kommit ännu en liten bit på vägen i och med att han vågade skaka hela kroppen.
Finaste Hampus! Jag är så glad att det går bättre och bättre hela tiden. :-)
Utsläppet i hagen var jag lite nervös för, då C som ridit honom en gång när jag var borta sagt att han nästan slitit sig och rusat iväg direkt han kom in. Men det var inga problem (lilla ögontjänaren...), han stod snällt kvar när grimman var avtagen och väntade på att mattes hand skulle bort från nosryggen. När den väl var det fick jag klia honom lite innan jag sade "du får gå nu Hampus" och han (givetvis) kastade sig runt i full galopp mot de andra hästarna. Översociala lilla Pussepojke...
