Vecka 18
Måndag. Klättring.
Tisdag. Dressyr ute.
Onsdag. Hoppträning.
Torsdag. M rider.
Fredag. Körning.
Lördag.
Söndag.
Dressyr i spöregn
I tisdags hade jag en hel del att göra, eftersom jag åkt iväg på Göteborg Horse Show i fem dagar. När jag åkte från Uppsala spöregnade det, men i Bälinge var det sol. Tur! Kunde ta in en ren och torr Hampus för pyssel och ridning.
Lagom till att vi var klara för ridning började det regna. :-( Satt upp och försökte uppbåda entusiasm för att rida, men red istället in i stallet för att inte bli blöt. Det skapade jubel bland stallkompisarna. ;-) Hampus är precis lagom liten att rida in i stallet med och så cool att det fungerar att vara där inne.
Sedan gav vi dock upp och skrittade iväg i regnet. När man väl blivit genomblöt känner man ju inte ens att det regnar... Vi skrittade bortåt på grusvägen och joggade även i trav en bit. Sedan vände vi hemåt, först i en ganska ivrig trav och sedan i galopp. Framme vid ridbanan fick han pusta ett par varv och sedan satte vi igång och jobbade.
Började med galopp på 20 meters-volt. Fokus på min sits, långa ben, händerna lågt och med Hampus ställd inåt. Sjukt jobbigt var det och jag fick inte riktigt samma känsla som när jag red för F. Kommer inte helt ned i sadeln, eller snarare så är jag inte i samma takt som Hampus. Mer träning behövs!
Jobbade med fram- och bakdelsvändningar där Hampus jobbade på bra, innan vi bytte varv i galoppen och jobbade vidare. Han har en grymt häftig galopp i höger varv, med fronten som kommer upp mycket mer, men den är inte lättare att rida för det... ;-)
Pustade igen, innan vi gav oss på övergångar mellan alla gångarter. Han blev väldigt alert och fin av det arbetet, men jag måste bli bättre på att vara tydlig med mina hjälper. Planera innan jag genomför helt enkelt.
Sedan kom en hagelskur, så vi fick söka skydd vid uteboxarna några minuter. Bra för Hampus fick pusta lite, men dåligt då han precis började kännas riktigt bra. Vi avslutade sedan med travjobb, både på rakt och böjt spår, samt trav över de upphöjda bommarna som var utlagda. Han blir så fin av sådant arbete. :-)
Lade ned honom i trav innan vi skrittade av, nöjda bägge två även om den där häftiga känslan uteblev. Men jag tror jag har lite för höga förväntningar på ridpassen numera, när jag upplevt några sekunder av hur det kan vara. Det kommer ju mer och mer. :-)
Tillbaka i stallet blev det avduschning då han var ganska lerstänkt, sedan stretchade jag bakbenen och tog på liniment på haslederna. Efter kraftfoder pussade jag hejdå, M och D håller igång honom när jag är borta och förhoppningsvis är han bara ännu mer taggad för träning när jag är hemma igen.
Klättring och pinnröjning
Det hade regnat hela dagen, så det var en blöt häst jag hämtade in i måndags. Han hade på något mystiskt vis fått hösilage över hela ryggen, men utan att det såg ut som att han rullat sig. Hm...
Jag hade egentligen tänkt att galoppträna, men då han hade något förhöjd temp fegade jag ur och tog en klätterrunda istället. Först ett varv i klätterbacken, premiär där utan snö någonstans. :-) Sedan tog vi slingerstigen, som jag inte ridit längs på evigheter. Hade dock blivit förvarnad om att någon ställt upp en massa grenar i vägen för oss ryttare, eftersom de som går där inte vill att vi rider där. Så fult gjort! Men de hade inte räknat med coola Hampus! Varje gång vi kom till en gren som spärrade vår väg, så red jag fram Hampus till den, så han fick huvudet under den. Sedan lyfte jag helt sonika loss den från trädet som den lagts mot och slängde iväg grenen. Därefter klev Hampus på vidare. Heja bästa Hampus!
Vi fick göra om manövern ungefär åtta gånger, så det var någon som verkligen lagt ned tid och energi på att hindra ryttare. Stackars människa som inte har något bättre för sig i livet...
Hampus hade lite svårt att följa stigen ibland, han tycker ju att man lika gärna kan gå bredvid den. Ibland fick han göra det, men ibland var vi tvungna att följa stigen då det var stora stenar som jag inte ville att han klättrade över. När vi kom ut på ängen fick han trava en stund, det var populärt! Fick ett rejält sug i handen och det blev ännu tydligare när nosen vändes helt hemåt. Då fick det bli lite galopp, men redan efter någon minut var suget nästan helt borta. Han har inte riktigt ork att galoppera längre sträckor än. ;-) Men det kommer!
Avslutade med att äntligen få skritta på asfalt. Som jag längtat! Hampus fick jobba på ordentligt i skritten och var mycket nöjd med sig själv när vi var hemma igen. Det kommer bli en hel del road work framöver...
Blandande småhopp
Jag var lite seg i söndags, så det fick bli löshoppning istället för ridning. M var med och hjälpte till, hon promenerade med Hampus både före och efter. Lyxigt, jag kunde bygga fram och bort hindren i lugn och ro.
Det blev en femstuds, med första och sista hindret lägre. Hampus hoppade riktigt bra, inte på fart längre utan med hjälp av muskelkraft. M var snäll och fotade, även om Hampus var lite snabb så hon oftast fotade landningen. :-P Men den här bilden blev bra!
Han hoppar hellre än bra den där hästen... Vid ett tillfälle drev jag på galoppen lite extra på bortre långsidan. Hampus missförstod, efter halva långsidan vek han av och klippte ett koppelräck på 70 cm som stod för sig själv på diagonalen. Snacka om hoppvillig häst! Nu skall jag bara hoppa honom uppsuttet också...
Långtur i en annan del av Hågadalen
I lördags var det äntligen dags att ge sig iväg till Hågadalen igen. Jag lastade på en ivrig Hampus, bara för att upptäcka att främre dörren inte var öppen. Bara att rygga ut hästen, gå runt transporten, öppna dörren och lasta på hästen igen. Tur att Hampus blivit en lättlastad häst igen. :-P
J lastade på Weber lika snabbt och sedan kunde vi rulla iväg mot Hågadalen. Planen var att parkera i Norby och rida i lite nya områden. Men parkeringen var lite för liten, så vi fortsatte till Stall Surmulen, där vi frågade stallägare B om det var okej att parkera. Han hade inget emot det. :-)
Vi lastade ur hästarna och så fick jag hålla dem medan J parkerade transporten. Sedan gjorde vi i ordning hästarna och skrittade iväg mot stadsskogen. Vi hann inte rida många meter förrän vi fick sällskap av en flock rådjur som gärna ville ha hjälp över den trafikerade vägen... De hade tur och en bil stannade så de kunde passera och sedan red vi över vägen efter dem. Hampus var väldigt nyfiken och kunde inte riktigt bestämma sig för om de var farliga eller bara roliga. :-P
Det tog en timme att skritta runt hela stadsskogen. Det är en underbar ridstig, lite kuperat och med många små utmaningar längs vägen. Många barnfamiljer var ute, hundar, cyklister etc, men de flesta höll sig tack och lov på sina vägar och inte på våra. Några joggare stötte vi på dock, men de var inte farliga enligt Hampus. Vi tog oss även igenom vatten på ett par ställen och jag får nog sluta påstå att han är skeptisk till vatten. ;-)
När vi ridit runt hela stadsskogen återvände vi till Stall Surmulen och red vidare längs den underbara sandstigen som är en perfekt klätterväg. Sedan hittade vi tillbaka till grusvägen där vi irrat omkring första gången vi var i Hågadalen. Vi blev lite sugna att fortsätta, men då vi var så hungriga var det bara att vända hemåt igen. Nästa gång får matsäcken följa med på hästryggen. ;-)
Jag höll hästarna igen, medan J körde fram transporten. Sedan fick hästarna gå in i transporten och äta hösilage medan jag och J åt matsäck. Det var riktigt mysigt. :-D
Hemma igen så pysslade jag om Hampus lite innan han fick återvända till hagen och fortsätta med sitt hösilageätande. ;-)
Det var så roligt att vi bestämde oss för att försöka ta oss till Sörmland och rida på deras ridled i sommar. :-)
Vecka 17
Måndag. Galoppjobb.
Tisdag. Dressyr.
Onsdag. M eller D rider.
Torsdag. M eller D rider.
Fredag. M eller D rider.
Lördag. M eller D rider.
Söndag. M eller D rider.
Hopp med ny sadel
Jag har varit sjuk, så Hampus har fått nöja sig med M:s ridning blandat med vila. Men i torsdags kom sadelprovaren ut med nya sadeln, så då fick jag orka med en kort runda.
Provade ut i stallet först och den låg så bra nu när bommen ändrats från 32 till 38. Givetvis kommer jag leta fram Hampus blå vojlock och använda den, men nu fick det duga med Ariels röda.
Red sedan några minuter på ridbanan. Provade alla gångarter samt hoppade ett par hinder. Jag är så ringrostig när det kommer till hoppning, hoppade av för tidigt några gånger så Hampus kom i obalans, men han hoppade ändå snällt alla hinder. Bästa killen! Jag längtar till vi kan hoppa för tränare så jag får lite hjälp med ridningen. Det behövs!
M fick också sitta upp och testa sadeln, men hon tyckte den var så obekväm att hon kommer fortsätta rida i bomlösa. Så går det när man har den skönaste sadeln... ;-)
Vattensjukt
I lördags var planen egentligen att longera på banan, men det regnade konstant och ridbanan var väldigt blöt och slaskig. Hampus skulle säkert ställt upp och sprungit i det, men jag vill inte stå mitt på ridbanan med fötterna i vatten hela tiden. :-S
Vi började longera på ridbanan, men efter några varv gav jag upp och flyttade ut longeringen till parkeringen. Så skönt att ha en större hårdgjord yta att jobba på! Jag flyttade volten lite då och då, så det inte skulle bli ett upptrampat spår på parkeringen.
Fokus låg på övergångar, både från halt-skritt, skritt-trav och trav-galopp, men även från halt-trav eller skritt-galopp. Hampus tyckte att det var jobbigt, speciellt när han blev tillrättavisad när reaktionen kom för långsamt. Han måste börja bli mer alert både för röst- och tömhjälper nu...
Det är samtidigt häftigt att se hur han rör sig när han till exempel går direkt från halt till trav. Det finns kraft i den där bakdelen...
Efteråt fick han sig en behövlig avduschning, han var rätt så lerig... Jag passade på att känna igenom benen ordentligt också, så han inte har mugg någonstans igen. Det kommer bli en vana framöver, jag vill inte att ha får lymfangit igen. Även om Hampus ogillar när jag grejar med höger bak. ;-)
Studs, studs
Jag ligger lite efter i rapporteringen då jag gått och blivit sjuk. Inte så skoj, men förhoppningsvis går det över snabbt...
I fredags var det varmt ute och perfekt underlag i paddocken (äntligen!) så jag bestämde mig för att det var dags för årsdebut med löshoppning för Hampus. Han älskar ju att löshoppas och det är nyttigt för honom att jobba med ryggen utan att jag sitter på.
Gjorde i ordning tre studshinder, sedan fick han hoppa medan jag successivt byggde upp serien och sedan successivt höjde den. Vi provade även att hoppa från höger varv istället för vänster, vilket Hampus tyckte var lite konstigt men han gick ändå med på det.
Första gången han kom på serien åt höger så blev han så förvirrad att han hoppade över första hindrets stöd (en plastdunk). Vilken normal häst som helst skulle fortsatt åt höger och struntat i resten av serien, men goaste Hampus justerade sin väg till vänster, så att han över sista hindret i serien hoppade mitt över.
Han bockade och brallade en hel del både före och efter att han hoppat, han fick dessutom rejsa fort ett par långsidor. Det går verkligen undan när han sätter bakdelen under sig och blir låg i hela kroppen... Häftigt! :-D
Träningsmässigt kan jag dock känna att trestuds blir för lätt för honom, han kan rusa igenom serien på fart istället för att jobba igenom med ryggen ordentligt. Så nästa löshoppning, som förmodligen blir av denna fredag, tänker jag låta honom hoppa femstuds istället.
Vecka 16
Måndag. M rider.
Tisdag. Lösgalopp.
Onsdag. M rider.
Torsdag. Sadelprovning.
Fredag. Löshoppning.
Lördag. Långtur.
Söndag. Dressyr.
Jobbigt med övergångar...
Igår hade vi äntligen dressyrträning för F igen. Det kändes som det var evigheter sedan vi tränade för henne sist, men det var bara 2 ½ vecka sedan. Så går det när man blivit dressyrnörd. :-P
Jag skrittade fram ute, joggade lite och galopperade i uppförsbacken. Hampus flåsade väldigt mycket när vi sedan skrittade till ridbanan. Jag lät honom hämta andan medan vi snirklade runt på ridbanan med långa tyglar och fokus på vikt/skänklar. Travade sedan något varv innan F kom. Eftersom underlaget äntligen var hyfsat började vi med galopp direkt. F:s taktik var att göra de jobbigaste övningarna först, medan vi hade ork kvar.
Galopp på stor volt, snett igenom, övergång trav, byte av galopp, galopp på volt och sedan snett igenom igen. När övningen sitter blir det som en gigantisk åttvolt. Men jag fick inte till fattningarna och kom inte ned i sadeln när jag hade stigbyglarna. Samtidigt ville jag inte sitta ned i traven i övergångarna. Inte lätt!
När jag var helt slut (och Hampus med) övergick vi till skrittjobb. Först halter, som går bättre och bättre. Sedan ville F ha lite snabbare reaktioner, så vi fick göra övergångar mellan halt-skritt, halt-trav, skritt-trav och trav-galopp. Till sist var Hampus så med att jag fick övergång direkt när jag bad om det. Ibland blev det mer än jag tänkt mig, som galopp istället för trav, men det viktiga är ju att han reagerar direkt, även om det blir fel tempo.
Sedan blev det flytt av bakdel, där fick vi till det bra flera gånger. Jag börjar också lära mig känna när det är rätt. Flytt av framdel gick så bra att vi raskt gick vidare till framdelsvändning med ryggning, med både bra och sämre resultat.
Vi avslutade med galopp på volt, fokus att jag skulle få lång innerhöft och bara följa med i galoppen. Hampus ville gärna sakta av när jag tyngde med sitsen, men några språng fick jag en riktigt grym känsla i.
Ett riktigt tufft dressyrpass, där Hampus tidvis gick riktigt bra med bakbenen under sig. :-) Mer övergångar kommer det bli framöver, jag vet ju att det jobbet gör honom gott. Sedan kommer jag jobba med min sits när vi galopptränar framöver.
Skrittade av innan Hampus fick sig en välförtjänt dusch (varmt vatten), stretch och liniment.
Vecka 15
Måndag. Tömkörning.
Tisdag. Dressyrträning.
Onsdag. M rider.
Torsdag. Galoppjobb.
Fredag. Skritt.
Lördag. Långtur eller körning.
Söndag. Långtur eller körning.
Helkroppsmassage
Medan jag stod och selade av Hampus kom S. Det var ju tre månader sedan sist, först hade vi ju ringorm i stallet och sedan blev S sjuk, så det här besöket var verkligen efterlängtat. Men nervöst också, jag har ju jobbat Hampus mer och hårdare än någonsin, skulle det vara något fel på honom nu?
S började känna igenom honom och var nöjd med det hon kände. Han hade några ömma punkter, som vänster sida av mankammen och höger sida vid länden, men det var bara träningsvärk och inget allvarligt. Hon märkte också av att han precis haft en sned sele på sig, det fanns ett avdomnad ställe precis där vänster skakelfäste varit... Först blev S lite bekymrad, men när jag förklarade vad vi precis gjort så sade hon att hon inte skulle ha märkt något om hon fått känna igenom honom om ett par timmar. Så ingen fara där. :-)
S kände att magmuskulaturen blivit mycket mer utvecklad, vilket jag kan tacka galopperna för. Hon noterade att buken blivit mycket mindre hängande, även om de nedre magmusklerna fortfarande behöver aktiveras. Men det kommer! Ryggmuskulaturen blev hon helt lyrisk över, att han blivit så himla fin med tanke på hur han såg ut första gången hon såg honom.
Hon gav honom en helkroppsmassage, påpekade att han var mycket mjuk i nacken vilket hon tillskrev att han precis kommit tillbaka från körningen. Det arbetet gör underverk för honom! Hampus njöt under massagen, när S masserade bakdelen så skulle han fnula med mulen i mitt hår, så skönt var det. Dessutom gäspade han mer än tidigare, tror det är ett tecken på att han litar mer på S nu när hon masserat honom några gånger.
Jag frågade S om hon trodde att Hampus hade pålagringar. Det är ju lite av min fasa, att han är helt utsliten i kroppen men för bussig för att visa det. Men även om S inte kunde säga säkert (hon är ju inte veterinär), så påpekade hon att han i alla fall inte hade ont. För har de ont någonstans, även om de inte visar det, så kompenserar de med mer muskler på andra ställen. Hampus är alldeles för jämn i kroppen för att ha ont någonstans. S sade åt mig att sluta oroa mig så mycket och ha skoj istället. ;-)
Så summeringen blev att fortsätta precis som tidigare, variera lättare och tuffare pass och även variera vad jag gör på de passen. Körningen är superbra för honom precis som tömkörningen, där han får jobba fast han inte har någon på ryggen. Fortsätta stretcha bakbenen framåt och bakåt, samt kräva mer i stretchningen än jag gjort hittills. Efter tuffare pass kan han få kylande liniment på insidan av hasen, för att förebygga då han har ökad aktivitet i den leden efter arbete.
S kommer igen om sex veckor, då har Hampus fått två veckor med jobb, en vecka ledigt, en vecka med jobb, en vecka ledigt och slutligen en vecka med jobb. Skall bli skoj att se framstegen nu när det går att jobba mer i galopp och även (hoppas jag!) kunna hoppa honom lite.
Ensam på kuskbocken
Jag såg redan på håll att Hampus låg och sov i halmhögen. När jag kommit in i hagen gjorde han en tendens att resa sig, men jag lugnade honom, varvid han föll tillbaka med huvudet men lät frambenen vara sträckta. Han hade hittat en riktigt mysig huvudkudde...
Jag satte mig i halmen och myste en stund, sedan började Hampus att förbereda för att kliva upp. Det tog dock ganska lång tid att ta sig upp, det märktes på honom att han egentligen ville ligga kvar och mysa. Efter några halvhjärtade försök slutade det med att han satt på baken en bra stund. Sötnosen!
Jag hann fota många roliga bilder, det känns skönt att han inte blir orolig eller stressad över min närvaro. Det här är ju första gången jag fått vara nära honom när han ligger ned. Men det är klart att han litar mer på mig nu än när han kom hem.
Till sist klev han dock upp och vi kunde gå till stallet. Eftersom det var så fint väder fick han stå vid uteboxarna medan jag borstade och tog på selen. Där lyser solen rakt in och det är dessutom lä, så det är riktigt härligt att stå där bara det inte är kallt i luften.
Snälla C stod framför ställ medan jag spände för vagnen, men sedan åkte C hem och jag var helt ensam på kuskbocken... Första gången någonsin!
Vi tog oss en liten sväng på ridbanan för att känna så vändande hjälper fungerade och sedan gav vi oss iväg ut på grusvägen. Skritt första biten, noterade att däckeln satt snett så skaklarna blev sneda. Suck vilken amatörmatte! Snälla Hampus stod dock stilla så jag kunde gå ur vagnen och justera däckeln. Tyckte det blev okej, men när jag satt mig i vagnen igen såg jag att den fortfarande var sned. :-(
Beslöt mig för att blunda för problemet (och skärpa mig till nästa gång!) och istället köra på som vanligt. Travade hela grusvägen bort, en jämn och lugn joggtrav. Klarade av vändningen galant, delvis för att Hampus är fantastisk och delvis för att jag nu vänder på samma sätt som när man rider. Det verkar fungera för oss och vi har ju inte tänkt att ge oss ut på tävlingsbanorna.
På hemväg är det alltid lite mer driv i traven, vi har ett par raksträckor där han får öka på traven lite. På ett ställe har jag även börjat be om galopp, eftersom han har så himla mjuk och bekväm galopp att köra. Idag blev det några fler språng i galoppen, så Hampus frustade mer än han brukar. Nyttigt för honom!
Efter sista biten i skritt var det en nöjd kille som fick ställa upp sig för frånspänning. K stod framför ställ och vi spände från vagnen på stallplanen för första gången. Inga problem med det heller och premiären själva är nu avklarad! :-D
Genomarbetad
Igår var det dressyr på banan som gällde. Vi började med att skritta fram ute i tio minuter, sedan vända och jogga tillbaka samt galoppera i uppförsbacken vid bron. Bytte galopp från vänster till höger när vägen planade ut, men fortsatte stå i fältsits för att störa ryggen så lite som möjligt.
Jag hade lagt ut ett par bommar på ridbanan innan, med lagom travavstånd på. De enda bommarna som är framtinade ännu, varför tar våren sådan tid på sig? :-(
Travade i en frisk trav på banan, gjorde serpentiner, övergångar till skritt samt tog oss över bommarna några gånger. Snett igenom blev det också. Serpentinerna har definitivt blivit bättre, men jag måste fortfarande hitta mer innerskänkel, framförallt i höger varv.
Gjorde sedan övergångar mellan skritt och galopp, jag vet fortfarande inte vad jag gör, men på ridbanan blir det i alla fall alltid trevliga galoppfattningar. Hampus är helt med på noterna och blir nästan lite för ivrig efter några fattningar.
Jobbade en hel del med fram- och bakdelsvändningar, det kändes som om vi började få snits på dem. Men det kan förstås vara Hampus som fuskar utan att jag känner av det, ibland är han ju lite lurig. Sedan gjorde vi framdelsvändning följt av ryggning och de blev ganska bra. Jag tyckte inte att jag hade samma driv i honom den här gången, han föredrog att fortsätta framdelsvändningen framför att rygga.
Avslutade med nedsittning trav på stora volter och försöka få en böjd häst. Lade in lite skrittpauser här och där i passet, ibland för att Hampus flämtade lite för mycket och ibland för att jag inte orkade rida ordentligt mer. ;-)
Kändes lite som att han gjorde allt han skulle, men utan att göra det minsta extra. Ingen wow-känsla, men för att den skall infinna sig tror jag vi behöver hjälp av F igen.
Skrittade av en nöjd Hampus som sedan till sin fasa fick duscha kallt (leriga ben...). Det var inte uppskattat, så det lovar matte att aldrig göra igen. Jag hade bara lite ont om tid och trodde inte han skulle bry sig så mycket. Men nu har jag lärt mig. :-P
Beroendeframkallande galopp
Igår var det galopp i backe på schemat igen. Skrittade fram tio minuter bortåt på grusvägen och travade sedan hela vägen tillbaka till backen. Sju minuter trav är inte dumt alls! :-) Hampus kändes inte trött av det heller, det var bara jag som fick lite ont i benhinnorna.
Sedan galopperade vi tre gånger åt vardera håll, höger galopp bortåt och vänster galopp hemåt. Eftersom jag känt mig lite låst av stigbyglarna förra gången, testade jag att rida utan stigbyglar och träna sitsen samtidigt.
Redan första galoppen kändes fantastisk. I och med uppförsbacken kommer Hampus under sig med bakdelen mer och galopperar en långsam, väl balanserad galopp. När backen sedan planar ut fortsätter Hampus i den samlade galoppen och jag sitter och bara njuter ovanpå... I vänster galopp får jag stötta honom lite mer, men i och med att den galoppen är på hemväg så har han ändå ett eget driv som hjälper till.
Han pustar och stånkar och kämpar, det märks på honom att det är jobbigt arbete. Men han har sådan arbetsmoral och när han känner min glädje så kämpar han lite till. Finaste killen!
Känslan i galoppen är så beroendeframkallande, så egentligen vill jag bara fortsätta att galoppera i all evighet. Men samtidigt vet jag att det är jobbigt för honom och om jag skall hålla honom glad får det inte blir för tuffa pass. Så när vi galopperat klart i backen blev det avskrittning innan stretchning och avsvampning.
Jag längtar redan till nästa backträning...
Klättring och årets hoppdebut!
Igår blev det klättring igen. Vi klättrade fyra varv, med lite variation i övningarna. Uppför den längre backen får han alltid skritta i sitt eget tempo, där peppar jag bara med rösten. Sedan är det en ganska lång återhämtningssträcka som lutar svagt nedåt, sedan kommer en minibacke uppför där han får bjuda upp i trav eller galopp, följt av en lite brantare nedförsbacke där vi jobbar med halter.
Hampus tyckte det var jobbigt med långa uppförsbacken, men resten av jobbet gjorde han glatt. Jag förstår dock att det blir lite långtråkigt med samma backe hela tiden, men förhoppningsvis kan vi åka iväg med transporten och klättra hos J nästa helg.
Både när vi gav oss iväg från stallet och när vi kom tillbaka tog vi oss en snabb sväng in på ridbanan och hoppade ett litet kryss som någon ställt upp. Höjd uppskattningsvis 20 cm, så det gick utmärkt att hoppa i bomlösa sadeln. Det var mest för att jag behöver hoppa lite och ofta för att sluta göra en så stor grej av hoppningen. Men det var så lätt att hoppa på Hampus, så det kändes inte det minsta läskigt eller nervöst. Fina killen! :-)
Hampus var lite svettig efter klättringen, men han fick nöja sig med avborstning, stretchning och kraftfoder innan han fick återvända till hagen.
Oplanerat mer körning
Igår var planen att rida en dressyrträning. Men när jag hade hämtat in Hampus från hagen och mötte F, konstaterade vi bägge två att vi inte var upplagda för någon träning. F hade lite annat att tänka på och jag kände mig allmänt seg.
Så istället blev det selen som åkte på och så hade jag sådan tur att precis när vi skulle spänna för kom J och hade tid över. :-D Hon hjälpte mig att justera selen lite bättre (framförallt bakselen satt lite högt upp) och även ordna med draglinorna. När jag sedan skrittat iväg något varv på ridbanan konstaterade hon att Hampus fortfarande bara drog vagnen med skaklarna, så draglinorna blev ännu kortare.
Sedan följde hon med mig ut på grusvägen. :-) Hampus traskade på i glatt tempo, även om han som vanligt vinglade lite mycket i skritt. I trav jobbade han på bra och J blev imponerad över vilken jämn och fin trav han hittade direkt och höll hela tiden.
Vi gjorde en halvdålig vändning, men J hoppade ur vagnen och hjälpte Hampus. Vi diskuterade lite vändande hjälper på hemväg och kom fram till att J gör annorlunda än hur jag fått lära mig. Visade även hur Hampus galopperar med vagn och J blev lycklig. Hon tyckte att han hade oerhört jämn och mjuk galopp, så visst finns det risk att vi galopptränar när vi blivit lite säkrare i vagn...
Vi avslutade med att J fick köra Hampus på banan, medan hon testade sin teknik för vändningar. Det fungerade mycket bättre och sedan fick jag också prova. Hm... det blir nog inte längre stöd på ytter och lätta på inner, Hampus förstår mig mycket bättre om jag samspelar med förhållningar både på ytter och inner. Vi får träna lite mer på banan också, ställa ut koner och precisionsköra lite.
Hampus var så lycklig när han kördes och som alltid visar han sin glädje när man spänner från och selar av. Så härligt att ha hittat något han tycker extra mycket om och bra att kunna variera träningen ännu mer. Nu skall jag bara våga mig ut själv någon gång...
Vecka 14
Måndag. Körning.
Tisdag. Skrittklättring.
Onsdag. M rider ut.
Torsdag. Galoppjobb.
Fredag. M rider ut.
Lördag. Körning.
Söndag. Dressyr, fysiobesök.
