Hampus

Idag var Hampus lite mer åt det normala hållet. Han var gnäggig och lite småpigg in till stallet, men inte alls lika mycket som igår. Skönt att han börjar lugna ned sig igen.

 

Tog hoppsadeln idag och skrittade hela passet. Det blev en halvtimmes skritt och då hann vi med två varv i klätterbacken. Mycket nyttig träning för oss bägge. Hampus ville dock inte stå stilla på hemväg, så det fick vi träna på. Det gäller att nöta in vissa saker. ;-)

 

Tillbaka i stallet var det återigen dags att svampa av en småsvettig häst, men idag får jag ändå skylla lite på värmen i alla fall. Men Hampus tycker om att jobba och så länge han är glad, är jag glad.

 

Imorgon tänkte jag våga mig på lite bomövningar på ridbanan, det gäller att passa på, när vi flyttat är vi helt utan sådana träningsmöjligheter.

Igår hämtade jag in Hampus från hagen, han kom i trav tillsammans med Ariel. <3 Sedan gick han med väldigt ivriga steg till stallet. Har nog aldrig sett honom så taggad någon gång. Huvudet upp och höga knälyft. Jag fick stanna honom då och då för att påminna om vem som bestämmer tempo samt rygga flera gånger då han stannade för sent.

 

Men det som var så fascinerande (och som är ännu en sak jag älskar hos honom) var att jag aldrig hade någonting i handen. Vissa hästar kan ju bli ganska brötiga och älga på när de blir taggade, vilket Hampus också gjorde när jag precis fått honom för tre år sedan. Men inte nu längre. Jag gick med slakt grimskaft hela tiden och behövde bara använda rösten och kroppsspråket för att nå fram till honom. Så underbart!

 

Inne i stallet blev det bara en snabbryktning och hovkratsning då det började skymma ute. Vi skulle bara vara ute i tjugo minuter, så det kändes onödigt att greja för länge innan och behöva ta på reflexerna. På med bomlösa sadeln och dressyrtränset. Egentligen hade jag tänkt rida barbacka, men efter att ha sett hans rörelser från hagen ändrade jag mig. Det är tryggare med sadel. ;-)

 

Satt upp och skrittade iväg på en lika övertaggad häst som vid hand. För första gången i mitt liv med Hampus taktade han! :-o Stora kliv i skritten varvades med taktning och trav. Jag fick rida med kortare tyglar än vanligt för att dämpa honom när det blev för ivrigt.

 

Efter fem minuters skritt var vi framme vid stubbåkern (hurra vad härligt med stubbåker!) och jag började jogga honom runt. Han hade en trav som skulle gjort F överlycklig, men den var inte den lättaste att rida i. Jag försökte dämpa honom så lite som möjligt, tror det är bra för hans psyke att inte behöva dämpas när han äntligen fått en egen motor.

 

Sedan galopperade vi lite, först en lugn och trevlig kort galopp och sedan fick han blåsa på lite i mellangalopp. Hej vad det gick! :-D Sedan hade vi förbrukat de fem minuter som jag avsatt för jobb, vill ju inte att han skall bli överansträngd när han vilat så mycket som han ändå gjort.

 

Avslutade med att skritta ett varv runt fältet och så hela vägen tillbaka till stallet. Det blev precis tio minuter och han lugnade sig så pass att jag kunde skritta på långa tyglar då och då. :-)

 

Tillbaka i stallet var det bara att svampa av honom, han hade blivit skummig mellan bakbenen... Men jag tänker på det S sagt, han måste jobba ordentligt med hela kroppen då han har så mycket muskelmassa och då är det omöjligt att inte ha en svettig häst efteråt.

 

När han fått sin betfor följde han mycket nöjd ut i hagen igen och där blev det galopp direkt för att hitta polarna. Sötaste, finaste gamla farbror. <3

Igår kom Hampus hem till stallet igen. Hans kompis Gina har fått en ny kompis, så hans närvaro var inte nödvändig längre. Skönt, för jag har saknat honom och nu har jag äntligen tid att rida igen. :-)

 

Han fick stå i en box en timme innan jag kom ut till stallet för ihopsläpp med de andra hästarna. Jag tog inte med mig kameran, så givetvis blev det ganska livat. ;-)

 

Weber, Acrobat och Lucky slöt upp för att skydda Ricky och Ariel. Hampus fick inte komma nära, utan travade runt, runt bortanför de andra. Då och då försökte han hälsa på Ricky, men de andra hindrade honom. Det var så häftigt att se!

 

De tog några turer genom hagen, men sedan fick Hampus vara ifred, så länge han inte kom för nära de andra. Han verkade väldigt glad över att vara hemma, även om han var olycklig att han inte räknades till gänget längre.

Igår var jag till Hampus en sväng. Han har fått byta hage till en som är 3 ha stor, så han var väldigt nöjd. Men så fort han hörde min bil så gick han till grinden och väntade. <3

 

Först tog vi oss en promenad tillsammans med hans hagkompis Gina. Jag red i skritt och lite trav medan S ledde Gina. Vi gick längs en gräsväg som gick parallellt med hagen flera hundra meter. Det var en väldigt glad Hampus jag satt på, hade mer i handen än jag haft tidigare, bortsett från när jag hoppat honom. Skoj att bli riden, tyckte han!

 

Sedan fick Gina återvända till hagen och Hampus och jag galopperade på gräsvägen. På så vis kunde Gina galoppera tillsammans med oss, fast i hagen och vi var utanför. Mycket roligt, tyckte både Hampus och Gina. Vid flera tillfällen fick Hampus extra tryck i bakdelen när Gina kom svischande förbi...

 

Jag måste dock lära mig att lita lika mycket på honom som han litar på mig. För hur fort det än går, så går han alltid att bromsa. En halvhalt och han minskar galoppen, ett mer långvarit tygeltag och han gör halt. Finaste, underbaraste killen! Jag blir alltid så lycklig när jag rider honom!

 

Ett par snabbare galopper blev det också, även om det bara klassas som mellangalopp med den träningsnivå (= noll) som vi är på nu. Men skoj var det! S fick sitta upp och känna på honom efteråt, hon var kär precis som jag och fascinerad över hur väl man kände ryggmusklerna genom den bomlösa sadeln. Speciellt när Hampus ryggade några steg och därmed höjde ryggen.

 

Sedan blev det avskrittning vid hand följt av betfor och dusch med vattenhinkar. En mycket nöjd Hampus fick sedan återvända till hagen och sin älskade Gina.