Vecka 48
Förra veckan blev inte precis som jag tänkt mig och nu kommer Ariel börja ta mer tid, så Hampus får finna sig i lite mindre träning. Men det blir nog bra ändå. :-)
Mån. Vila
Tis. Uteritt
Ons. Vila
Tors. Uteritt
Fre. Jag bortrest
Lör. Jag bortrest
Sön. Jag bortrest
Lyft på fötterna!
I lördags var det invigning av våra nya cavaletti. Jag hade hunnit ställa fram fyra stycken och de stod på lägsta höjden (17 cm) med skrittavstånd (70 cm). Vi tog oss ett par varv över dem och Hampus slog i med nästan varje hov i varje bom... ;-) Men de var verkligen värda varje krona, för trots allt smällande rörde sig ingen bom utan stod stabilt kvar på rätt ställe. Så skönt!
Skrittade sedan iväg till ridbanan och jobbade där i några minuter i trav och galopp. Fick inte samma otroliga känsla i lördags jämfört med tidigare, men så red jag i hoppsadeln och kände mig själv ganska obalanserad. Måste verkligen träna upp min lätta sits igen! Vi travade över de fyra "bommarna" som jag lagt på ridbanan följt av galoppfattning efter kortsidan. Bommarna är plaströr som blev över vid brorsans renovering. Fungerar helt okej för Hampus.
Hampus frustade och var nöjd över jobbet, så vi skrittade hem igen och tog oss en sväng över cavalettibommarna igen. Han fortsatte att knacka i, även om det inte var lika illa. Skall träna några gånger till och sedan ändra till travavstånd. Kommer inte flytta bommarna till ridbanan förrän till våren, snart kommer ändå snön och begraver allt. ;-)
Tillbaka i stallet var han svettig, så jag borde klippa mer än jag gjorde. Hm... Får se om jag vågar mig på det någon helg framöver.
Redo för vintern!
Igår kom hovslagaren och skodde om Hampus. Nya skor blev det och fyra brodd i varje hov. Jag vet att glidmomentet hämmas med så många brodd, men för mig känns det viktigare att Hampus inte går och spänner sig för att han är orolig för att halka.
Han stod och sov som alltid när hovslagaren håller på och var sedan väldigt nöjd när han gick till hagen och hade fäste. Nu törs vi rida på lite mer framöver och så får jag använda hans fina boots igen!
Hampus var väldigt upprörd över att inte flocken var samlad när hovslagaren var på plats. Det var okej så länge han skoddes, men när han sedan lämnades i hagen med Ariel, medan Grålle verkades och Ricky var sällskap, så var det jobbigt och fruktansvärt. ;-) Han gnäggade högt när Grålle kom ut i hagen igen, ännu högre när Ricky kom ut igen och sedan när Ariel var tillbaka efter sin verkning så hade småttingarna övergivit Hampus (för roliga lekar i skogen) och då var givetvis Ariel den viktigaste hästen i världen... :-P Min goa farbror som blivit ledarhingst på gamla dar. ;-)
Riktigt amatörklippt
I tisdags släppte jag ut Hampus med övergångstäcket på sig. Tanken var att han skulle hålla sig ren till igår morgon, så jag skulle kunna klippa honom då. Men han lyckades med konststycket att vara smutsig trots täcke. ;-)
Klippte honom i alla fall på undersidan halsen och insidan låren, för där var han ren. Kanske räcker den klippningen för att hålla honom svettfri, annars får jag klippa mer längre fram. Klippmaskinen (min första egna!) var tung och levde om väldigt mycket, Hampus var skeptisk men tyckte det var skönt när jag väl började klippa.
Men usch så fult det blev! Får nog träna ganska mycket innan det blir lika snyggt som när F klippte honom...
Halkig pulsträning
I tisdags hade jag bestämt mig för att testa pulsmätaren trots Hampus tjocka vinterpäls. Eftersom bomlösa sadeln är lite knepig när man sadlar, så fick det bli hoppsadeln istället. Krånglade en del med pulsmätaren, det är lite mycket sladdar att hålla reda på när man inte använt den på ett tag. Blötte pälsen där plattorna skall sitta och så smetade jag på rejält med blågel. Det verkade fungera bra, pulsen dök upp på klockan i alla fall.
Skrittade iväg mot Storgatan och kunde ganska snabbt konstatera att det var lite för halt för Hampus. Han halkade nästan aldrig, men fick ett väldigt kort, trippigt steg som han inte ändrade hur mycket jag än drev. Det märktes att han ville ta ut steget mer men inte vågade. När han halkade till så gick pulsen upp 10-20 slag, fascinerande att se. Det stärker min tes om att han är väldigt känslig när det gäller fäste, precis som att han alltid har full koll och balans i nedförsbackar.
Vi provade att trava lite längs Storgatan, men det var alldeles för halt. Svängde förbi en äng vi får rida på och provade att trava där. Oj vilket sug i munnen och tryck i bakdelen! Där märktes det att han fick fäste... Det skall bli så skönt att få broddar på honom så vi kan jobba vidare med ridningen utan att oroa oss över underlaget.
Skrittade hem en trött och flåsig farbror, som dock inte hade särskilt hög puls. Låg på 80 spm nästan hela tiden. När vi travade kröp den upp mot 130 spm, men inget alarmerande. Tror det får bli pulsmätare framöver när vi joggar omkring. Det ger i alla fall mig mer motivation. :-)
Helt slut men mjuk
Igår var det fokusering från första steget. Jag började redan innan ridningen med att lägga på Hampus hans övergångstäcke som är lite vadderat och varmt. Han myste rätt nöjt i det, så i vinter kommer jag strunta i alla "regler" om att fjordingar är varma och ha vintertäcke på honom när det snöar.
Vi skrittade iväg i en aktiv skritt, Hampus var med på noterna och började jobba bra genom kroppen redan från början. Efter bara några minuter hummade han djupt nere i halsen, ett tecken på att han börjar bli lösgjord.
Framme vid ridbanan blev det trav lättridning med enda fokuset att hålla fyrkantsspåret och ha ett bra driv i traven. Kortsidorna gjorde vi som halva volter, eftersom han inte var tillräckligt genomarbetad för att kunna göra riktiga hörnpasseringar.
Lade även in galopp på långsidorna där jag stod upp i stigbyglarna och Hampus fick galoppera på i ett bra tempo. Älskar verkligen min ridbana (20x60 m) där han har plats att få upp ångan lite innan övergång till trav före kortsidan.
Efter fem minuter var han helt slut, märks att konditionen saknas. Men vilken känsla i skritten! Krävde lite mer energi från bakdelen och mjuknade i handen, vips var han på tygeln! Tänk att det kan vara så lätt bara man arbetar med hästen istället för mot den.
Skrittade på kort tygel med energi i några minuter, innan det blev avskrittning med lång och låg häst, nosen nästan i backen. <3
Tillbaka i stallet fick han täcke på sig igen, då han blivit svettig både på bogar, bringa och ljumskar. Måste klippa honom någon dag framöver...
Vecka 47
Jag hoppas verkligen att vi kommer igång ordentligt den här veckan! Så här ser planen ut i alla fall:
Mån. Dressyr på ridbanan, lösgörande.
Tis. Kondition. Lågpulsträning 5 min trav 4-5 gånger.
Ons. Dressyr på ridbanan, lösgörande.
Tors. Kondition. Lågpulsträning 5 min trav 4-5 gånger.
Fre. Vilar.
Lör. Kondition. Lågpulsträning 5 min trav 4-5 gånger.
Sön. Ledig, jag bortrest.
Igångsättningen som återigen kom av sig...
Deprimerande... Men i veckan har jag jobbat övertid (8-20), så då har det inte funnits någon tid till hästarna mer än fodring och allmän koll. Sedan i lördags var det glashalt och då rider jag inte på Hampus utan broddar. Hovslagaren kommer och sätter i broddar på onsdag, jag längtar... Hampus spänner sig väldigt mycket om han inte har fäste och all vår ridning går just nu ut på att göra honom avspänd, så då är det bättre att han håller sig i hagen.
Samma med söndagen, det blåste halv storm och det skapar också bara en spänd häst. Hampus har då fullt upp med att hålla ordning på sin flock, inte kan han tramsa med matte då?
Känner hur ridsuget ökar mer och mer, jag vill ju jobba med honom nu! Men samtidigt vet jag att vi inte har några som helst måsten som skall uppfyllas, utan vi rider ju bara för nöjes skull. Så på det igen så kommer vi snart att vara i form igen. :-)
Vinterns foderlista
Nu är det vinter, så hästarna får hösilage. Hösilageanalysen kom igår och visade 5,4 MJ och 51 g smb.rp. Det betyder att Hampus kan få fri tillgång på hösilage i vinter och därmed täcka sina behov utan problem. Jag kommer att ge honom lite betfor efter ridning i alla fall, men bara de dagar han rids. Mest för att bli av med fodret jag har. ;-)
Hampus kommer att vara väldigt nöjd med fri tillgång...
Bråkig häst med hemlängtan
I söndags regnade det blötsnö och var allmänt vidrigt väder. Hampus hade legat och vilat i hagen, så han var lerig på hela vänstersidan. Blöt lera och blöt häst... Blä!
Beslöt mig för att det fick bli longering igen, men från och med nu blir det täcke vid dåligt väder så jag får rida i alla fall på helgen.
Traskade iväg med honom till ridbanan och longerade i höger varv. Han var väldigt pigg, ville inte skritta utan skulle trava och när han fick trava så gick han upp i galopp och pep glatt. Jag lät honom hållas, dumt nog, men jag var så glad över att han var glad.
Sedan bytte jag varv till vänster och då tog det bara någon sekund så hade han kastat sig iväg, slitit av sig tränset och galopperat hemåt. Skithäst! Blev så förbannad, men jag borde ha sett det komma. Jag får aldrig, aldrig låta honom göra som han själv vill. Redan när han började trava skulle jag ha dämpat honom till skritt, så hade han hållit sig i skinnet.
Nu fick jag istället gå hela vägen hem och hämta honom vid de andra hästarna i hagen, tur att det är grusväg utan trafik hela vägen. Det är minst en kilometer att traska... Var arg som ett bi, så grimma + kedjegrimskaft åkte på så han visste att det var allvar.
Gick hela vägen tillbaka till ridbanan med en häst som var mer på tårna än jag någonsin sett honom tidigare. Tror ingen skulle tro att det var "lugna, gamla Hampus" då... Men det är så typiskt honom, om han inte får jobba ordentligt och man låter honom göra lite som han vill, då exploderar han till sist. Han gjorde det hösten 2012 när jag inte krävde tillräckligt av honom och han tyckte livet var lite för lätt.
Tillbaka på ridbanan hann jag longera ett halvt varv innan han slet sig igen och galopperade hemåt. Men den här gången med träns, grimma, grimskaft och lina fladdrandes efter honom. Tog några meter, så trampade han på någonting (longerlinan?) och tvärstannade. Sedan stod han stilla så jag kunde hämta honom och försöka ännu en gång.
Vi fick äntligen till några varv i alla gångarter i vänster varv utan explosioner eller försök till utbrytningar. Nöjd kunde jag klappa om en genomsvettig Hampus. Han har sig själv att skylla. ;-)
Skrittade hem en ganska trött farbror, det var tydligt att luften gått ur honom. Men nu finns det ingen återvändo, nu är det dags att verkligen börja kräva saker av honom igen. Jag har beställt hem en klippmaskin så jag kan klippa bort lite björnpäls och inte behöva oroa mig för att han blir så svettig.
Inhopp som ridskolehäst
I lördags kom min kollega M med sin dotter M för att få sig lite hästkunskap och sitsträning. Dotter M rider på ridskola en dag i veckan, men där hinner man förstås inte med att lära ut allt som finns om hästar och ridning.
Vi hämtade Hampus i hagen och så fick M leda honom in i stallet med mig bakom hållandes longerlinan. Vi gick igenom borstning och hovkratsning, Hampus var lite småbusig och ville inte lyfta hovarna när M provade.
Sedan sadlade vi några gånger med hoppsadeln och så avslutade vi med att tränsa säkert åtta gånger. Tur att Hampus är en tålmodig kille! När man lär sig nya saker behöver man ju repetera många gånger, så M verkade nöjd med genomgångarna.
Därefter gick vi ut, M fick sitta upp och jag tog Hampus i lina. Han skötte sig bra i skritt och trav, M fick träna på att rida lätt. Sedan satt hon av och jag visade hur Hampus rörde sig i galopp. Då bockade han och brallade några gånger, busfarbror!
När sedan M skulle rida igen, så istället för att trava så började Hampus bocka och galoppera på stället. Det var varken jag eller M beredda på, men M satt kvar och jag fick stopp på Hampus. Hm... Det är nog dags att börja kräva lite mer av honom. Nu påminner han mig om när han stack med mig förra sommaren, då han tyckte att livet som ridhäst blev för lättsamt.
Fick honom i alla fall att trava några gånger till, så M fick jobba lite mer med lättridningen. Sedan avslutade vi med att styra lite med benen, det var svårt tyckte M och Hampus ville helst bara följa mig. ;-)
Efter att ha tagit av sadel och träns fick M leda ut Hampus i hagen igen. Tror de var lika nöjda bägge två med dagen.
Lite dressyrjobb
I förrgår pratade jag med bästa S, fysioterapeuten som hade Hampus hos sig i somras. Hon tyckte att jag var alldeles för nojjig som bara skrittade honom. Han har vilat i hage och rört sig en hel del där, inte varit skadad. Så igår vågade jag mig på att rida i alla gångarter. :-D
Det som är viktigt att tänka på när jag jobbar honom i alla gångarter, är hur länge vi håller på. Effektiv tid trav och galopp tror jag blev två minuter, i övrigt var det skritt som gällde. Men det är just det som är det svåra, att lyssna till hästen och anpassa så att han bli lite ansträngd, men inte överansträngd. Tänja gränserna långsamt.
Igår skrittade vi till ridbanan och red där några varv. Det märks att jag inte ridit ordentligt på ett tag... Varken jag eller Hampus hittade takten i traven, så det blev fokuset. Att lugnt trava runt fyrkantsspåret, tvåtakt med korrekt sits och balanserad häst. Gjorde ett par övergångar till skritt också, men som alltid när jag inte ridit Hampus ordentligt på ett tag fungerar bromsen sisådär. Bara att träna vidare.
Sedan skrittade vi ut en sväng, tog en kort galopp (tio språng?) uppför en backe och så skrittade vi hela vägen hem. Hampus var så glad att vi äntligen började träna igen och jag var också glad. Från och med nästa vecka är målet att försöka rida varje dag (utom tisdag-onsdag då jag jobbar 8-21) även om det mest blir skritt. Skall börjar med "veckans plan" igen, så jag blir lite mer strukturerad. :-)
Händelselöst
Igår skrittade jag ut på Hampus längs Storgatan, en grusväg som pappa anlagt för att avverka timmer. Han fick själv välja vad vägen skulle heta på kartan och då valde han Storgatan. ;-)
Storgatan går uppför hela tiden och var ganska lerig igår. Men Hampus och jag kämpade på tillsammans. Det märks att han också skulle föredra lite blandade gångarter, men vi håller oss till skritt året ut.
Vid vändplanen noterade jag en upphöjning och vad som såg ut som en fortsättning av vägen. Hm... Efter att ha skrittat hem och skött om Hampus frågade jag pappa om det hela. Det kommer att bli en förlängning av vägen, men den är kanske inte klar förrän till sommaren.
Så skönt! Storgatan tar bara 15 minuter enkel väg att skritta, så att förlänga den skulle göra att jag fick en bra väg att rida eller köra på som tar lite längre tid. Det är toppen under mörka kvällar när man inte vill vara ute längs trafikerade vägar eller på knappt existerande stigar.
Sedan fick jag ok att sätta upp snitslar i skogen, så jag kan skapa nya stigar för hästarna. Jag skall försöka skapa ett nät av stigar så jag kan variera både längd och svårighetsgrad. Det är speciellt skönt när motivationen tryter vintertid och man vill ha några automatiska rundor som hästen får jobba på men utan att man behöver se särskilt mycket.
Halkigt men lösgörande
I söndags gav vi oss ut i tråkvädret. Det var mulet, isigt på marken och så småduggade det. Inte särskilt uppmuntrande, men jag är så ridsugen nu att det inte spelar någon roll. ;-)
Vi skrittade på grusvägen bort mot vändplanen, Hampus ville ta till höger mot berget men jag förklarade att vi måste variera vägarna och fortsätta rakt fram istället. Han hade lite dåligt fäste ibland men kämpade på ändå. Skall bli så skönt när hovslagaren kommer och vi får broddat.
Innan vi vände provade jag att rygga en gång, det gick sådär. Gjorde fler ryggningar på hemväg och då gick det bättre. Han glömmer som bort hur man gör mellan gångerna vi tränar...
Trots att fästet inte var det bästa, så blev han mjuk och avslappnad i kroppen. Han mår verkligen bra att få gå längre stunder på lång tygel och hitta sin egen balans.
Kortade tyglarna en kort stund och fick till min förvåning direkt en mjuk kontakt med honom och efter lite drivning in i handen gick han i form. Som den självklaraste saken i världen... Åh vad jag längtar till vi är igång ordentligt igen!
Han var lite svettig på halsen, så nu beställer jag hem en klippmaskin och försöker lära mig klippa häst. ;-) Tur att ingen ser oss i urskogarna.
Skogsmys
I lördags gjorde pappa och jag klart den nya grinden och slussen. Nu har hästarna två grindar i hagen, en vid ligghallen och en vid björkängen. De är nästan alltid på något utav de ställena, så träningen med Hampus kommer gå så mycket lättare nu. :-) Att det blev en sluss också, beror på att grinden är så nära en 90-väg och jag vill inte riskera att någon av de andra hästarna smiter med ut och blir påkörd.
Hampus invigde slussen med stor nyfikenhet, speciellt som det fanns gräs där! Sedan följde han mig, något motvilligt, in i stallet och skötselplatsen. Gjorde i ordning honom, det är skönt med en häst som inte rullar sig så ofta. ;-)
Skrittade iväg längs grusvägen och red sedan på skogsstigen tills den tog slut. Hampus tyckte att vi kunde vända ett par gånger, men fortsatte ändå framåt när jag sade till honom. Det var ganska vattensjukt på sina håll, men han har verkligen blivit trygg med mig och vatten. <3
På hemväg var han lite ivrigare, så då matade jag på honom lite mer. Vi gör framsteg med tempot i skritten. :-) Hemma igen kunde jag konstatera att han blivit svettig, funderar på om det är dags att klippa honom lite. Men samtidigt är det ovanligt varmt just nu, så det kanske är onödigt så länge vi bara skrittar.
Han fick fleecetäcke på sig några timmar i hagen, det verkade han nöjd med.
