Lite framåt men inte åt sidan

I söndags provade jag att leda ut Grålle genom slussen och längs med hagen. Antingen var det roligare än att gå i hagen eller så kände han sig tryggare med mig. Vi kunde gå hela vägen längs med hagen och till den tog slut. Sedan ville jag inte riskera att gå för fort fram, så då vände vi och gick tillbaka.
 
De andra hästarna hade följt med oss längs staketet, men Grålle brydde sig inte om dem. Han var helt fokuserad på mig och att gå eller stanna, beroende på vad jag gjorde. Bara en gång fick jag påminna honom om att man stannar bredvid mig och inte framför, så det var ett stort framsteg. :-)
 
Däremot ville han inte in i slussen igen och när jag väl fått in honom där kunde han plötsligt inte flytta bakdelen från mig, utan ju mer jag tryckte desto mer tryckte han tillbaka. Jag tror det blir lite fullt i huvudet på honom, för flytta sig har han gjort flera gånger när vi hamnat i den situationen i hagen.
 
Han är en helt annan typ av häst än jag jobbat med tidigare, när han blir stressad vänder han stressen inåt, han vill göra rätt hela tiden och påminner en del om Hampus som ung. Det gäller att sätta press men inte för mycket och i Grålles fall räcker det helt klart med korta promenader en gång i veckan.
 
Resten av veckan är det allmän koll och mys i hagen bara. Just mysa tycker han är ganska överskattat, men kliar jag honom på halsen så står han och bara njuter. Mer matte, mer!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0