Bakre dörren stängd

Efter gräsätandet fick Ricky träna lite lastning. Precis som med Grålle dagen innan fick han först följa med mig in, för att se att det var okej och att det fanns lusernhack i krubban (Grålle äter inte det, därför fick han morot istället). Ricky var mycket nöjd med fodret.
 
Skickade sedan in honom själv, han skyndade sig in och mumsade för fullt. Lyckades lägga grimskaftet så det gled av honom och han trampade på det, så jag fick stå bakom honom och peta med spöet på vänster framben så han lyfte det och jag kunde få bort grimskaftet igen. ;-) Inga bekymmer tyckte Ricky, som snällt ryggade ut när jag sedan bad honom.
 
Gången därpå krånglade han lite i början, han tyckte att han faktiskt kunde gå till vänster om rampen, men när jag lugnt förklarade för honom att han faktiskt måste gå på rampen och gå in, så gick han lugnt in igen. Jag passade på att greja lite med dörren bakom honom och stängde den faktiskt helt. Ingen reaktion från Ricky. Duktig kille!
 

Det jag tycker är skönast med honom och Grålle, är att så länge jag är lugn, så är de lugna. De kliver på utan något krångel, men utan att stressa. Likaså ryggar de bakåt lugnt, ett steg i taget och jag kan korrigera riktningen utan bekymmer. Det känns så skönt att kunna träna dem under lugna former utan att ha någon tid att passa eller oroa mig för en lånad transport.
 
Förhoppningsvis är Ricky redo att åka iväg till Nyland om några veckor. Till helgen är det ridläger = fullt upp för mig och helgen därpå är det hopptävling = hinder på banan. Men helgen därpå hoppas jag att vi kommer iväg för lite miljöträning. :-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0