Stabil resekamrat

I söndags passade jag på att åka med Ricky till Nyland igen. Jag hade varit dagen innan med hans mamma på tävling, så transporten var redan påkopplad. Tog in alla hästarna i stallet och lastade sedan Ricky. Han tvekade lite på rampen, men gick sedan in. Jag stängde dörren bakom honom, gick runt och gav massor av beröm och morötter. Satte sedan fast honom innan jag tog upp rampen och stängde översta luckan. 
 
Sedan fick jag köra några meter fram till kompressorn, då jag behövde fylla på luft i vänster däck på transporten. Ricky stod som ett ljus medan jag grejade, så han fick förstås en morotsbit till. 
 
Sedan körde jag så lugnt jag kunde till Nyland. Kunde ta loss honom och öppna dörren utan att han backade ur, men så fort jag sade hans namn började han backa. Ett lugnt steg i taget, sedan stannade han halvvägs på rampen och kollade sig omkring. Sötnos!
 
Gick med honom till ridbanan, han följde mig snällt men kollade sig nyfiket omkring. Framme vid ridbanan fick han syn på sin mamma, som låg ned i gräset. Hon klev upp och de tittade på varandra en lång stund. Jag vet inte om han förstod att det var hon eller bara tyckte att det var en snygg brud. 
 
När jag bad honom röra på sig så gjorde han det, med svansen rakt upp. Fy vad läcker han var då! Skulle gärna haft bild eller film på honom, men åker man helt själv så får man fokusera på hästen i första hand. 
 
Han fick springa något varv här och där, och han gjorde det han skulle även om han inte helt förstått vad det går ut på. Han tar i alla fall drivningen på rätt sätt, även om han inte har någon respekt för pisken på långt håll, utan först när jag kommer nära. 
 
Jag var så nöjd där, så jag ropade på honom och han kom i full fart mot mig. Hann bli glad, innan han gjorde precis som sin mamma. Sprang förbi och ställde sig en bit bort för att demonstrera sitt oberoende. Blev så full i skratt, precis så gör Ariel ibland fortfarande... :-P
 
Hämtade honom och gav morot, sedan gick vi tillbaka till transporten. Han ville inte in, utan försökte flytta bakdelen från rampen några gånger. Men jag framhärdade och då gick han raka vägen in så jag kunde stänga dörren. Duktig kille! Hemma igen var det så tydligt att han ville UT, men han stod ändå stilla efter att jag öppnat dörren. Jag kunde säga hans namn och först då backade han lugnt ur.
 
Blir så himla stolt över min ettåring, visst har han åkt en del som föl, men att han skulle fortsätta vara så lättsam att ha med trodde jag inte. Nu blir det inget mer åkande i år, vi kommer istället att börja i maj nästa år och försöka komma iväg varannan vecka till Nyland för lösgalopp. Sedan åker vi förmodligen till Ramsele eller Dannero någon gång för miljöträning innan Vetlanda. 
 
Kommande veckor blir det fokus på tömkörning och att gå som handhäst med Hampus. Sedan kommer han att få vara helt ledig från allt jobb från november till februari. Jag tror vilan kommer att göra honom gott, även om vi bara jobbar en gång i veckan. När vi sedan sätter igång igen i mars, så kommer det bli två pass per vecka. Förmodligen tisdag och lördag, då tisdag blir handhästdag och lördag lösgalopp eller tömkörning. Roligt med lite planer!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0