Hästarna

Skriver om mina hästar och våra äventyr tillsammans.

Mina hästar

Kategori: Presentation

Jag är i dagsläget uppe i sju egna hästar, vilket inte är mycket om man tänker att jag haft häst i 24 år. Jag är hopplöst dålig på att sälja häst, har endast gjort det två gånger, varav en gång har jag köpt tillbaka hästen efter sju år. ;-)
 
Habina
Fjordsto som jag köpte som treåring, hon lärde mig massor om att ha häst. Vi red till tävlingarna, vilket gjorde att vi tävlade max en gång om året (närmaste ridklubben var en timmes ridning bort, de hade oftast bara en tävling om året). Vi red ofta på långritter, även om det blev en del hoppning och dressyr också. Habina var inkörd när hon kom till mig och ibland körde vi en sväng. Hon älskade att bli körd. Hon lånades ut några år och blev tyvärr sjuk hos fodervärden. Vid fjorton års ålder fick jag ta bort henne pga upprepade fånganfall. 
 
 
Hampus
Habinas son, som jag red in och grundutbildade innan han såldes som sexåring. Sålde honom enbart för att jag inte kunde ha häst som student, men lovade honom att köpa tillbaka honom så fort jag kunde. Det blev verklighet när han var tretton år, då blev han min igen! Hampus är den häst som gett mig den mest fantastiska ridkänsla, han hade en enorm ridbarhet och ville alltid göra rätt. Saknar honom varje dag och jag tror aldrig att jag kommer få en lika fantastisk ridhäst igen. Han hade en rätt rolig exteriör, så han lärde mig att man inte ska döma hästen efter utseendet. ;-) Körde in honom när han var femton år, den första häst jag kört in och riktigt rolig att köra. Han var arton år när jag fick ta bort honom pga fång. 
 
 
Ariel
Fjordsto som jag köpte som föl, henne har jag både ridit in och kört in. Vi har tävlat klubbtävlingar i hoppning, dressyr och bruksridning, sedan har vi varit på några riktiga tävlingar i distansritt och dressyr. Förhoppningsvis blir det debut i hoppning i år. Ariel är min själsfrände och hon kan läsa av mig direkt, precis som jag bara behöver ge henne ett ögonkast för att veta hur hon mår. 
 
 
Ricky
Ariels son, en stor personlighet som brukar charma de flesta, fast han gärna försöker provsmaka diverse kroppsdelar. ;-) Är egentligen väldigt lätthanterlig och okomplicerad, men har en tendens att dölja det under sina yviga gester...
 
 
Grålle
Fjordhingst som jag köpte som föl för att Ricky skulle få en jämnårig lekkompis. Han var av den lite mer flegmatiska typen, men fyllde sitt syfte som lekkompis alldeles utmärkt. När jag insåg att jag inte skulle orka med att ha tre vuxna fjordhästar som krävde motion, så sålde jag honom. Ångrar mig lite nu och då, men vet att han har det bra hos nya ägaren. 
 
 
 
Sunny
Welsh mountainsto som jag köpte som fyraåring. Tanken var att hon skulle bli mitt avelssto, men så blev jag alldeles för kär i henne, så nu är hon en söt hagprydnad. Kanske blir det körponny av henne, kanske fortsätter hon vara hagprydnad. 
 
 
Storm
Sunnys dotter, en tuff brud i liten förpackning... ;-) Har en fantastisk personlighet, jag blev kär i henne direkt och har högtflygande planer kring hennes framtid. Jag gjorde några tappra försök att sälja henne, men det går helt enkelt inte. Hon är min drömponny!
 
 

Min bakgrund

Kategori: Presentation

Jag minns inte när jag blev hästtjej. Jag minns att jag redan som väldigt liten älskade djur, bland annat hittade jag en daggmask när jag var 3-4 år gammal som min bror hysteriskt slog ut ur min hand. Han trodde att jag skulle äta daggmasken, men jag hade bara tänkt att pussa på den...
 
Däremot minns jag första gången jag fick rida. Hästen hette Sabina och var en vit angloarab. Jag var åtta år och hade efter mer än ett års tjat fått börja rida på ridskola. Sabina var runt 155 cm hög, men i mina ögon gigantisk. Jag var ändå så lycklig på hennes rygg. 
 
 
Tre år senare hade mitt tjat fått mina föräldrar att tröttna fullständigt. Eftersom vi bodde ute på landet, med en massa mark och tom en gammal lagård, så borde vi kunna ha häst... Ivrigt påhejad av min mammas chef, fick jag låna fjordhästen Habina. Mina föräldrar gick med på det hela med ett enda mål, att låta mig få ha en häst, med allt jobb och allt ansvar, så att jag skulle tröttna. 
 
Det gick inte så bra kan man säga med facit i hand. ;-)
  
 
Habina var bara tre år och inte ens inriden. Fast det visste jag (tyvärr) inte när jag började rida henne, så vi fick en rätt så dålig start kan man säga. Hon lärde mig verkligen massor om hästar. Jag kunde knappt mocka, än mindre visste jag att hästar skulle vaccineras eller hur man skötte om sår. Mina föräldrar var av åsikten att hade man fått en egen häst (för Habina blev min redan till julen det året), så fick man klara sig utan att rida på ridskola. 
 
Vi hankade oss fram i några år, sedan tog jag föl på Habina. Det blev Hampus och han blev även vändpunkten i mitt hästeri. Jag insåg att jag måste LÄRA mig att rida, inte bara åka häst. Jag har kämpat med det sedan dess. 
 
 
 
Så småningom var det dags för mig att flytta hemifrån. Hästarna lånades ut, Habina som läromästare och Hampus som sällskapshäst. Tyvärr bar det sig inte bättre än att de som lånade Habina inte tog hand om henne på bästa sätt, utan satte henne på svältdiet (hon var inte överviktig) så hon i desperation efter foder åt smörblommor. De är giftiga för hästar (och de brukar undvika dem) så Habina fick fång. Hennes sista år tillbringade hon hos mina föräldrar, men efter flertalet fånganfall fick jag ta det svåra beslutet att ta bort henne. Hampus i sin tur såldes till en familj som ville ha en hobbyhäst.
 
För första gången på elva år var jag hästlös. Jag blev medryttare på lite olika hästar, där Hecla e. Labrador var den som tog störst plats i mitt hjärta. Så småningom köpte jag Ariel som sex månaders fölunge, totalt blev det fyra år utan egen häst. ;-)
 
 

Habinas Sunstorm

Kategori: Presentation

Habinas Sunstorm, kallas för Storm, är en welsh mountainponny född 2016 efter Rosinas Last Storm. 
 
Om man kan bli kär i en häst vid första ögonkastet, så var det vad som hände när Storm föddes. Dessutom verkar känslan vara ömsesidig. Jag fick vara med när Storm föddes och när jag skulle torka näsborrarna blev Storm förnärmad över vilken frihet jag tog mig, så hon försökte sparka mig med ena frambenet... Tuff och med hög integritet redan som nyfödd. <3
 
Storm var tänkt att säljas, men man kan inte sälja någon man älskar så djupt. Istället kan hon se fram emot ett liv i min närhet, där hon garanterat får precis som hon vill, även om jag tror att det är jag som bestämmer. ;-)
 
Hon följer mig alltid med blicken när jag lämnar hagen och ibland lämnar hon de andra hästarna för att följa mig till grinden. Hon har redan lärt sig (ofta ackompanjerat med höga suckar) att pussas på kommando. 
 
Den stora drömmen med Storm är att tävla körning tillsammans!
 
Nyfödd!
 
Full galopp när hon var ute första gången. 
 
Vackraste tjejen!
 
Hon kan trava också. 
 
Börjar skimla av...
 
Min vackra prinsessa!