Tankar efter föredrag

Övrig avel / Permalink / 6

Häromkvällen var jag på föredrag om gynekologi på hund. En del av det som dök upp var applicerbart på häst och nedan har jag saxat de viktigaste kommentarerna.

Hingsten bör användas regelbundet i avel, för att ha "fräsch" sperma.
En hingst som kanske inte träffat ston på 2-3 år kan behöva fler betäckningar innan stoet blir dräktigt, då spermierna som är närmast "på tur" har legat och väntat länge på att få komma ut. Undantag gäller givetvis hingstar som stimulerar sig själva ibland.

Använd inte hingstar för ofta! Kan vara "utan" spermier (enbart vätska).
Det här är kanske inte något att oroa sig för i fjordaveln, men visst kan det hända att en hingst får för många ston på naturlig betäckning under en kort period, så det inte hinner produceras tillräckligt med spermier. Hingsten betäcker förstås gärna ändå...

Lita på hingstens timing vid betäckning.
Han har ofta mycket bra koll på hur nära ägglossningen stoet är. Vill inte hingsten betäcka, finns det nästan alltid en mycket bra förklaring varför han avstår.

Avel är inte matematik!
Det går inte att räkna ut saker i förväg, det finns inga enkla lösningar. Naturen går sin egen väg och det blir inte alltid som man tänkt sig.

Livmodern får ofta vara vilande länge, för att plötsligt jobba väldigt hårt...
Tankeväckande, speciellt för personer som sällan använder stoet i avel. Det kan vara bättre att ta flera föl på raken än att låta stoet gå tom några år för att vara "snäll" mot stoet.

Vissa individer bör inte vara i avel.
Så fort någonting kräver extraåtgärder, utredningar och extra kostnader, bör man ställa sig frågan om djuret verkligen skall vara i avel. Föreläsaren gav exemplet där hundens valpar inte skulle ha klarat de första dygnen utan mänsklig hjälp. Givetvis skall man rädda de djur man skall rädda, men bör man avla på ett djur som i naturen egentligen inte skulle ha överlevt?

#1 - - Lotta:

"Vissa individer bör inte vara i avel.

Så fort någonting kräver extraåtgärder, utredningar och extra kostnader, bör man ställa sig frågan om djuret verkligen skall vara i avel. Föreläsaren gav exemplet där hundens valpar inte skulle ha klarat de första dygnen utan mänsklig hjälp. Givetvis skall man rädda de djur man skall rädda, men bör man avla på ett djur som i naturen egentligen inte skulle ha överlevt?"



Preics min tanke när det gäller hästar med extremt felställda ben. (windsvept mm)

#2 - - Evamaria:

Visst är det intressant att gå på föreläsningar i närliggande ämnen och sen se om det finns ngt att applicera på "mitt" ämne. Finns det föreläsningar om hästgynekologi också?



Fast just ordet gynekologi (och även obsteterik)låter lite märkligt eftersom det gäller kvinnan (hondjuret). Skulle en inte kunna kalla det reproduktion helt enkelt? För det andra låter som om det vore hos hondjuret felet ligger , när du tar upp flera exempel på hur en bäst använder handjuret...



Lite fredagstankar från en som funderar på vad orden vi (?) väljer egentligen vill kommunicera för budskap...

#3 - - Lars-Göran:

Låter som ett intressant föredrag. "Använd inte hingstar för ofta" Sa dom hur ofta? Vet ju att före semins tid så kunde ju hingstarna betäcka uppemot 50 sto på en vecka!

Nej avel är inte matematik utan lotteri!

Oftast är ju fertilitetsproblemen hos stoet! Får du ett bra föl så är det ett fantastiskt sto, blir det ett "dåligt" föl eller inget föl alls så är det en dålig hingst! (enligt många sto ägare)!/L-G

#4 - - Ellinor Karlström:

Lotta: Ja, helt klart finns det olika syn på vad som vi skall avla på och inte. Jag skulle vara tveksam till att avla på en häst som haft felställda ben som blivit tillrättafixade, men den åsikten verkar inte vara alltför vanlig.



Evamaria: Ja, jag blev lite förvirrad över ämnet, eftersom föredragets rubrik sedan var "Från spermie till valp" och givetvis avhandlade både hon- och handjuren...



Lars-Göran: Nja, det kom väl något exempel på hur ofta som var för ofta, men det är ju inte riktigt applicerbart på häst (hund pratades det om). Givetvis betäcker ju hingsten ändå, däremot är det mindre chans för att stoet blir dräktig. :-S



Haha, ja nog skylls det på tok för mycket på hingsten många gånger. ;-)

#5 - - Terese:

Hej jag såg ett gammal inlägg du gjort om ditt drömstuteri. Det var mycket glädjande att se att Segra fanns med. Jag och min mamma köpte hennes mamma Vinna med Allman vid sin sida när Vinna var i 4 års ålder. Allman var bara en liten liten parvel som ville ligga i min knä när jag satt i hagen. Sen dess har hon varit en del av vår familj tills hon nu i sommras somnade in hos min mamma i jämtland. Fafner är ju sedan en tid borta. Segra föddes hemma hos oss ute i Vinnas sommarhage. Mycket go häst med sin mammas och pappas underbara lugn.

#6 - - Daja:

kan ju hoppas att de röda skorna kommer finnas på MQ =)

Till top