Hampus

Igår kravlade jag mig äntligen upp i sadeln igen. Vädret har plötsligt slagit om, från minus sexton grader i förrgår till två plusgrader igår. :-S Den lilla snö som kommit blev till kramsnö, men skritta kunde vi i alla fall göra.

 

Fokuserade på att få honom att trampa på ordentligt i skritten redan från början, så han jobbade genom hela kroppen. Han pustade och stånkade över att behöva jobba, men blev så himla fin av det arbetet. Jag måste ta mig själv i kragen och rida honom så ofta det bara går, inser att de tyvärr inte går så mycket i hagen som jag skulle vilja och då blir det jag som får röra på honom istället.

 

Ju mer han rör sig desto bättre mår hans kropp. Det vet jag sedan tidigare, men vädret är ett stort hinder för oss. När det blåser blir han spänd och jag har inte velat rida honom då målet är att få honom avspänd. Sedan har det varit isgata när han inte hade broddar och så nu den här fruktansvärda kylan. Men nu har jag bestämt mig att rida oavsett väder och istället sänka kraven på det arbete vi gör.

 

När vi skrittat hem igen tog vi oss över våra sex cavaletti tre gånger i skritt. Han slog i mindre för varje gång, men än har han inte klarat av att gå igenom hela serien utan att slå i någon bom. Funderar på att ta honom på lina någon kväll för att se hur han egentligen rör sig över dem. Kanske är inte avståndet optimalt ändå.