Självförtroendeboost

Jag har känt mig lite nere ett tag på hästfronten och insåg idag att det (delvis) beror på att jag inte ridit världens bästa häst på nästan en vecka! :-O
 
Så vi skrittade iväg längs grusvägen mot ridbanan. Väl där vände vi tillbaka, travade och galopperade lite. Sedan red vi till vändplanen, som nu var skottad. Fortsatte att jobba med mjuk trav några varv, följt av några varv i galopp. Tog en skrittpaus, sedan jobbade vi med övergångar trav-galopp i några varv. 
 
Därefter var Hampus helt varm i kroppen (märkte det då han inte ville gå ned i trav från galoppen. :-P) och vi kunde jobba med det jag tänkt mig. Det blev tempoväxlingar i trav, ett jobb jag absolut inte vill göra förrän han är uppvärmd, eftersom jag måste sitta ned i traven. Vi jobbade några minuter med det och på slutet gjorde han ett par helt grymma tempoväxlingar från kort, samlad trav till en stor trav med rejäla kliv. Det var så häftigt att sitta på och känna skillnaden. <3 Tror det kommer att bli ännu häftigare när han blir starkare. Min Kung! <3
 
Smög över i lättridning och till min glädje behöll han formen och jobbade så himla bra i traven, mjuk och avslappnad både mentalt och fysiskt. Så skönt för självförtroendet att känna att jag faktiskt kan rida ändå. :-)
 
Skrittade hem på en nöjd, hummande Hampus som var helt övertygad om att han var bäst i världen. Precis som matte sade åt honom. :-D

En riktig aha-upplevelse

Igår red Hampus och jag till ridbanan för att kolla läget. Han var rätt seg hela vägen dit, halvt motvillig till att göra något överhuvudtaget. Väl där konstaterade han att det var snö och att han inte orkade anstränga sig. Kan vi kanske träna på att göra halter matte?
 
Men jag envisades med lite trav och galopp, först bara runt ridbanan och sedan provade vi en övning i trav där man först gör en femtonmetersvolt på kortsidan, sedan rider halvt igenom och byter varv, gör en ny femtonmetersvolt, vänder halvt igenom och så håller man på i evigheter.
 
Det var jobbigt tyckte Hampus, först en massa snö, sedan både trava och svänga. Nä, men kunde vi inte ta och träna de där halterna istället?
 
Men så, ganska exakt efter tjugo minuter, lossnade någonting och Hampus förvandlades till ett fullblod, som bara ville galoppera hela tiden. Full fart framåt matte! Vi gjorde några galoppfattningar och även några ivriga varv på voltövningen, sedan skrittade vi hem igen.
 
Hampus såg nu spöken överallt och ville att vi skulle skynda oss. Bråttom matte, väldigt bråttom! Det var när jag skrittade hem som jag insåg vad som egentligen hänt. Efter tjugo minuters långsamt arbete hade Hampus blivit varm i kroppen, uppvärmd helt enkelt och därmed en helt annan häst...
 
Det har ju hänt när vi ridit ut tidigare, men aldrig så tydligt på ridbanan. Jag har ursäktat det med innan att han blir så pigg när han fått galoppera, men egentligen handlar det om att han är pigg, han måste bara bli uppvärmd först...
 
Så med det i bakhuvudet kommer jag vara supernoga med att inte kräva någonting av Hampus förrän han är mjuk i kroppen. Jag har insett att han behöver verkligen sin framjoggning på stora böjda spår och fyrkanten, lättridning i traven och lätt sits i galoppen. Sedan, när de tjugo minuterna har gått och jag har ett fullblod under mig, kan jag börja kräva saker som att jobba i form och göra mer avancerade övningar.
 
Så från och med nu är det detta som gäller, hinner jag inte rida ordentligt någon dag, så är det uppvärmning som är viktigast, vissa dagar kanske det bara blir uppvärmning och sedan avskrittning. Men det är okej, för Hampus är nöjd bara vi gör någonting. Oavsett vad detta något är.

Katastrofpass

Ibland skulle jag lyssna bättre på Hampus... Han sade ifrån redan när jag tränsade att jag inte var i form för att rida, men ändå gjorde jag det. Suck!
 
Förra onsdagen red vi iväg till stora lägdan för att rida dressyr. Målet var att få en mjuk och lösgjord häst, men istället fick jag för mig att jag skulle få Hampus att svara direkt och alert på hjälperna. Kruxet är bara att han då blir väldigt spänd, speciellt när jag själv inte är så fokuserad som jag borde vara. Suck! Så istället för att en lösgjord häst, fick jag en häst som blev mer och mer spänd, eftersom han inte ville göra fel (det vill han aldrig) och inte var säker på vad jag egentligen ville.
 
Dum matte! Det enda positiva jag kan se med passet var väl att han blev avrastad lite grann. Men det hade han å andra sidan lika gärna kunnat bli i hagen med grabbarna. Nä usch och fy, det här passet vill jag gärna lägga undan och glömma.
 
Efteråt har jag diskuterat med goda vänner och nu kommer jag bara rida när jag känner för det framöver. Så Hampus har lite "jullov" och så får vi se vad vi hittar på framöver. Han är rätt nöjd också, det verkar vara fullt upp med bus med grabbarna i hagen.

Barbackadressyr

Nu är det dags att komma igång med ridningen igen! Hampus har fått vila medan jag varit bortrest, men i lördags tog vi oss en barbackatur bort till ridbanan. Väl där fick han gå på en volt där det var minst ojämnt och så tränade vi på att flytta ut bakdelen några steg samt gjorde övergångar mellan skritt och trav. Det är svårt att göra något vettigt arbete när det är så hårt i backen, men lite fick vi till i alla fall.
 
Flytt av bakdel är svårt, då jag inte riktigt känner när han gör det. Men det skadar ju inte om han bara skulle flytta in något steg här och där, så vi fortsätter med det jobbet. Övergångarna gör han med lätthet, speciellt om jag tar rösten till hjälp. Han var lite långsam i skritten efter att han saktat ned från trav, så det behöver vi jobba mer på. Att han inte bara "dör" när han kommer ned i skritt utan faktiskt kan jobba i skritten också.
 
När vi var hemma igen gjorde vi alla core-övningarna (ryggning, lyfta ryggen, gå över cavaletti och gå i labyrint). Jag tycker att han har blivit mycket bättre sedan sist, så visst händer det grejer. Även om han ser rätt rolig ut i exteriören när han står i hagen. :-P
 
 
 

Hästen riden fast jag satt bredvid

I onsdags morse vaknade jag och var fruktansvärt förkyld. Det blev bara värre under dagen, så på kvällen blev det att P red Hampus istället för att jag red dressyrträning för henne. Jag orkade knappt med att skritta till ridbanan och tillbaka.
 
P jobbade honom i alla gångarter på volten, men fick inte riktigt fram honom i tempo. Han är ju lite speciell min farbror, något som S upptäckte när hon provred. "Viskar" man till honom när man rider, så är han superkänslig. Men börjar man med att "prata högt" så stänger han av och blir ridskolehäst. Det tar tid att lära sig hur pass försiktig man måste vara, men så är det ju på många hästar.
 
Hampus var nöjd efter passet, även om han inte var svettig. Han skrittade hemåt, lite väl mycket på tårna, med trött matte på ryggen. Han är ju sådan att han kommer igång mer och mer ju längre han rids. :-P Så han tyckte nog att P:s ridning bara var uppvärmning inför det riktiga passet. ;-)
 
Nu kommer han få vila tills jag är frisk och sedan ett tag till. Jag måste få upp staketet till sommarhagen, det är prio 1, sedan får jag fokusera på hans motion. Han är rätt nöjd i hagen som tur är. :-)

Barbacka är en balansakt

Det var en del som surrade i huvudet efter träningen, så i tisdags beslöt jag mig för att rida igenom uppgifterna igen. Men för att få lite tydligare känsla så blev det ett barbackapass. Tur att Hampus har bra tålamod...
 
Att skritta på voltspåret och ställa gick ganska bra. Han är inställd på att ledande tygeltag = vända hela kroppen, men det kommer mer och mer när vi jobbar. Det var lättare att få innerskänkeln att gå igenom utan sadel, jag tror definitivt det kan vara ett bra komplement.
 
Sedan började svårigheterna. Trav på volt barbacka. Gaah vad jag har dålig balans! Eller, egentligen vet jag inte vad det var, för jag kunde följa med superbra i traven ända tills vi kom till en viss del av volten, då halkade jag på sniskan. Hampus, den lilla änglahästen, saktade förstås ned till skritt så fort jag kom i obalans. <3
 
Vi nötte på ganska bra i traven och bitvis kändes det hyfsat. Men det kommer krävas en hel del mer barbackaridning för mig om jag skall få ordning på sitsen.

Avslutade med att jobba med skänkelvikningarna och jag upplevde att de gick bättre än sist. Kanske mest för att jag hade en tydligare bild av vad det var vi skulle göra.
 
Hampus var nöjd när vi skrittade hem igen och jag var rätt mör i kroppen. ;-)

Bra motor men lite dålig broms...

I lördags blev det ett riktigt härligt dressyrpass ute. Vi skrittade iväg längs grusvägen och joggade sedan i trav och galopp på lång tygel. Som jag längtat efter att få galoppera på Hampus, det är verkligen en mäktig känsla. :-)
 
Efter uppvärmningen provade jag att flytta baken ett steg följt av trav direkt, men det var ruskigt svårt att känna vad han gjorde med bakbenen. Måste verkligen rida för tränare snart igen!
 
Jag testade även några rena fram- och bakdelsvändningar, men det är samma sak där. Jag får känslan av att han vänder på mellandelen, men jag vet inte om han gör det och i sådana fall hur jag korrigerar det. Blä för att vara utan tränare!
 
Istället roade vi oss med övergångar, det är i alla fall lättare att känna när han gör rätt eller fel. ;-) Jag måste bli bättre på att driva honom i avsaktningarna, tänk att det skall vara så svårt att RIDA häst och inte ÅKA... ;-)
 
Vi jobbade även lite med tempoväxlingar, men det är svårt att känna nyanser när jag själv kämpar med att hitta balansen i sadeln. Ibland känns det mer som en smörklick i en stekpanna än en sadel på en hästrygg...
 
Sista galoppen uppför en lite brantare backe var häftig, då kände jag verkligen vilken kraft han har i bakdelen. :-) Han är ruskigt rolig att rida när han fått igång motor, däremot märkte jag att bromsen fungerar sisådär när han själv tycker det är roligt att springa. Det får bli mer dressyrjobb framöver, definitivt!

Helt slut men mjuk

Igår var det fokusering från första steget. Jag började redan innan ridningen med att lägga på Hampus hans övergångstäcke som är lite vadderat och varmt. Han myste rätt nöjt i det, så i vinter kommer jag strunta i alla "regler" om att fjordingar är varma och ha vintertäcke på honom när det snöar.
 
Vi skrittade iväg i en aktiv skritt, Hampus var med på noterna och började jobba bra genom kroppen redan från början. Efter bara några minuter hummade han djupt nere i halsen, ett tecken på att han börjar bli lösgjord.
 
Framme vid ridbanan blev det trav lättridning med enda fokuset att hålla fyrkantsspåret och ha ett bra driv i traven. Kortsidorna gjorde vi som halva volter, eftersom han inte var tillräckligt genomarbetad för att kunna göra riktiga hörnpasseringar.
 
Lade även in galopp på långsidorna där jag stod upp i stigbyglarna och Hampus fick galoppera på i ett bra tempo. Älskar verkligen min ridbana (20x60 m) där han har plats att få upp ångan lite innan övergång till trav före kortsidan.
 
Efter fem minuter var han helt slut, märks att konditionen saknas. Men vilken känsla i skritten! Krävde lite mer energi från bakdelen och mjuknade i handen, vips var han på tygeln! Tänk att det kan vara så lätt bara man arbetar med hästen istället för mot den.
 
Skrittade på kort tygel med energi i några minuter, innan det blev avskrittning med lång och låg häst, nosen nästan i backen. <3
 
Tillbaka i stallet fick han täcke på sig igen, då han blivit svettig både på bogar, bringa och ljumskar. Måste klippa honom någon dag framöver...

Lite dressyrjobb

I förrgår pratade jag med bästa S, fysioterapeuten som hade Hampus hos sig i somras. Hon tyckte att jag var alldeles för nojjig som bara skrittade honom. Han har vilat i hage och rört sig en hel del där, inte varit skadad. Så igår vågade jag mig på att rida i alla gångarter. :-D
 
Det som är viktigt att tänka på när jag jobbar honom i alla gångarter, är hur länge vi håller på. Effektiv tid trav och galopp tror jag blev två minuter, i övrigt var det skritt som gällde. Men det är just det som är det svåra, att lyssna till hästen och anpassa så att han bli lite ansträngd, men inte överansträngd. Tänja gränserna långsamt.
 
Igår skrittade vi till ridbanan och red där några varv. Det märks att jag inte ridit ordentligt på ett tag... Varken jag eller Hampus hittade takten i traven, så det blev fokuset. Att lugnt trava runt fyrkantsspåret, tvåtakt med korrekt sits och balanserad häst. Gjorde ett par övergångar till skritt också, men som alltid när jag inte ridit Hampus ordentligt på ett tag fungerar bromsen sisådär. Bara att träna vidare.
 
Sedan skrittade vi ut en sväng, tog en kort galopp (tio språng?) uppför en backe och så skrittade vi hela vägen hem. Hampus var så glad att vi äntligen började träna igen och jag var också glad. Från och med nästa vecka är målet att försöka rida varje dag (utom tisdag-onsdag då jag jobbar 8-21) även om det mest blir skritt. Skall börjar med "veckans plan" igen, så jag blir lite mer strukturerad. :-)

Bus i dressyren

I torsdags gav jag mig iväg med Hampus längs grusvägen för att se hur bra det gick att rida på vår nya ridbana. Ridbana låter kanske lite väl lyxigt, men det är vad jag hoppas att det skall bli där. Just nu består den av en platt äng som är väldigt övervuxen.
 
Det tar ganska precis fem minuter att skritta till ridbanan, så det var bara att jogga fram lite på den för att känna på underlaget. Hampus hade lite mer driv i traven, han tänker ju inte ridbana bara för att jag tänker det, utan han tänker ju öppet fält. ;-)
 
Växlade lite mellan trav och galopp innan han fick jobba med halter och rygning en stund. Lite skänkelvikning blev det också. När jag sedan ville jobba med tempoväxlingar i trav nedsittning, svarade Hampus med att fatta galopp från skritt och sedan bocka flera meter. Va? Tror aldrig han har bockat med mig tidigare. Vi fick göra om det flera gånger innan han snällt travade istället för att galoppera. Busfarbror! Det märks att han tycker det är roligt att ridas och det märks att han trivs med livet just nu.
 
Sedan skrittade vi av längs en stig i skogen, innan det blev grusvägen sista biten hem. Det blev som vanligt inget långt pass, men så är vi inte riktigt i form ännu.
 
Känns lite som att vi hamnat i ett mellanläge just nu och jag behöver en plan för att få någon ordning på ridningen. Men det kommer säkert snart. :-)

Dressyr på stubbåkern

I fredags var jag äntligen nere i Uppsala igen. Hampus verkade glad att se mig, när jag lämnade stallet för att hämta utrustning gnäggade han när jag kom in igen, fast han hade sällskap av andra hästar. Mattes hjärtehäst!
 
Vi skrittade bort till stubbåkern, för ett sista dressyrpass. Började med att jogga fram i trav och galopp, sedan arbetade vi med halter, fram- och bakdelsvändningar. Längtar till vi kan träna för tränare igen, tror det kan behövas... Sedan blev det massor med övergångar, han blir så himla fin av det arbetet. Elektrisk liksom... Sedan var bensinen slut så det blev avskrittning.
 
Just nu blir det ju ganska korta pass, i och med att han vilat så pass mycket. Men snart hoppas jag att vi är på samma nivå som i våras, då vi verkilgen började nosa på riktigt jobb.

Inte såld

I söndags åkte jag ut till Hampus för lite mys och ridning. Han hade kommit springande till grinden redan när han hörde min bil och stod sedan och stirrade på mig när jag kom. Efter att ha pussat lite på honom slappnade han av. Matte hade inte sålt honom!
 
Jag har nog inte riktigt förstått hur mycket enmanshäst han egentligen är, men nu är det så tydligt. Han var överlycklig över att jag höll på med honom och skulle hela tiden nosa mig i håret eller smånafsa för att få uppmärksamhet. <3
 
Vi red en kort stund (en kvart kanske?) på en plan äng. Gjorde lite övergångar och galopp på volten, men inget avancerat. Bara att få sitta på hans rygg igen var ljuvligt, jag längtar så efter att få rida honom varje dag igen. :-)
 
Sedan fick han en dusch då det var så varmt och så fick han rulla sig ordentligt i hagens dammigaste hörn. Härligt, tyckte Hampus! :-D

Så jobbigt, men värt varje möda

Igår testade jag en ny variant med Hampus. Först red vi ut en runda, med tjugo minuters skritt på omväxlande underlag följt av trav och galopp blandat i ytterligare tio minuter. Krutow och M var med som sällskap, men Hampus gick i täten hela tiden med ett bra driv. :-)
 
Sedan var han väldigt nöjd, men jag styrde in på ridbanan för lite mer jobb. Främst var det höger galopp på volt som vi jobbade med, men även övergångar mellan skritt-galopp-trav-skritt. En del halter också. Red även lite små serpentiner, men det kändes väldigt styvt och stelt att svänga. När jag började känna att serpentinerna bara var jobbiga, kom M som äger Belfast förbi och berömde hur fint Hampus jobbade. Eh? Måste sett bättre än det kändes...
 
Provade även att jobba på volten i vänster galopp lite och gjorde snett igenom där jag verkligen drev på. Då kom han äntligen ned ordentligt med nosen i några steg. Så häftigt! M som red Krutow trodde vi gjorde en ökning på diagonalen, så hon blev lite förvånad när jag förklarade att det var det tempo han måste gå i för att faktiskt jobba med kroppen. :-P
 
Travade ett par varv i en riktigt härlig trav innan vi avslutade med avskritt ute. Jag orkar inte riktigt stötta Hampus så mycket som han skulle behöva, men vi har bägge blivit så mycket mer tränade än för ett halvår sedan. Ja, till och med sedan en månad. Det är dags att rida för F igen och få lite kickar. :-D
 
Duschade av en nöjd Hampus innan det blev kraftfoder och ut i hagen igen.
 
 

Roligt dressyrjobb

Igår blev det äntligen ett ordentligt ridpass. Var ett tag sedan sist... Hampus fick beta lite först, det är släpp i sommarhagen på lördag, så han behöver vänjas lite mer vid gräs. Som tur är finns det ganska mycket gräs i hans hage, men det skadar aldrig att beta lite extra.
 
Tog bomlösa samt raka tränsbettet utan nosgrimma. Skrittade iväg längs åkrarna mot Äskelunda, så härligt att kunna rida där igen! När vi skrittat i tio minuter var vi framme vid stigen med stocken, så då blev det ett skutt över den i trav. :-D
 
Sedan jobbade vi med övergångar mellan skritt-trav-galopp med snabba intervaller. Det blir så mycket bättre när jag är noga med hjälpgivningen, tänker på min sits och att även driva när jag ber om långsammare gångart. Sedan fick han pusta lite innan vi jobbade med galoppen lite.
 
Efter att ha galopperat i den roliga uppförsbacken (vid lilla bron över bäcken) och några meter in på åkern utnyttjade jag Hampus skugga till att jobba med korrekta halter. Han gjorde de så himla bra! Nästan alltid bägge bakbenen väl under sig. :-)
 
Sedan ryggade vi, han gick med energi i varje steg bakåt, på ett helt nytt sätt. Vilken ryggning! Sedan när jag bad honom gå framåt igen kom det ett otroligt tryck bakifrån och genom ryggen. Det var så häftigt! Berömde massor (han gick upp i trav från ryggningen) och beslöt mig för att inte rygga mer detta pass.
 
Pustade lite i skritt innan det blev framdelsvändningar och skänkelvikning på grusvägen med nosen pekandes hemåt. Framdelsvändningarna blev sådär, Hampus tyckte ju det var onödigt att vända bakdelen från färdriktningen, han ville ju hem! Skänkelvikningarna blev helt okej dock. Efter lite mer övergångar blev det skänkelvikning i trav innan vi gjorde massor med övergångar för att få Hampus att fokusera på mig istället för det farliga villaområde som vi passerade. Inga får denna gång dock. ;-)
 
Vi avslutade med att galoppera på grusvägen, förbi (!) avtagsvägen hem och vidare bort mot asfalten. Bytte galopp när vägen svängde, med ett fåtal travsteg emellan. Fungerade superbra, även om jag upplevde att jag satt snett i sadeln. Kanske sitter jag korrekt men är ovan vid känslan. Får be F kolla någon dag framöver.
 
Avslutade med att lägga ned i traven, även om jag inte skulle kalla honom lösgjord ännu. Han spänner sig lite för mycket när han tycker det är mycket att titta på ute och det måste få vara okej. Han har börjat lita mycket mer på mig och det känns skönt.
 
Skrittade av på stigen tillbaka till stallet på en mycket nöjd farbror. Han var blöt under padden, så där svampade jag av honom. I övrigt fick han nöja sig med kraftfoder och lite pussar. :-)

Genomarbetad

Igår var det dressyr på banan som gällde. Vi började med att skritta fram ute i tio minuter, sedan vända och jogga tillbaka samt galoppera i uppförsbacken vid bron. Bytte galopp från vänster till höger när vägen planade ut, men fortsatte stå i fältsits för att störa ryggen så lite som möjligt.
 
Jag hade lagt ut ett par bommar på ridbanan innan, med lagom travavstånd på. De enda bommarna som är framtinade ännu, varför tar våren sådan tid på sig? :-(
 
Travade i en frisk trav på banan, gjorde serpentiner, övergångar till skritt samt tog oss över bommarna några gånger. Snett igenom blev det också. Serpentinerna har definitivt blivit bättre, men jag måste fortfarande hitta mer innerskänkel, framförallt i höger varv.
 
Gjorde sedan övergångar mellan skritt och galopp, jag vet fortfarande inte vad jag gör, men på ridbanan blir det i alla fall alltid trevliga galoppfattningar. Hampus är helt med på noterna och blir nästan lite för ivrig efter några fattningar.
 
Jobbade en hel del med fram- och bakdelsvändningar, det kändes som om vi började få snits på dem. Men det kan förstås vara Hampus som fuskar utan att jag känner av det, ibland är han ju lite lurig. Sedan gjorde vi framdelsvändning följt av ryggning och de blev ganska bra. Jag tyckte inte att jag hade samma driv i honom den här gången, han föredrog att fortsätta framdelsvändningen framför att rygga.
 
Avslutade med nedsittning trav på stora volter och försöka få en böjd häst. Lade in lite skrittpauser här och där i passet, ibland för att Hampus flämtade lite för mycket och ibland för att jag inte orkade rida ordentligt mer. ;-)
 
Kändes lite som att han gjorde allt han skulle, men utan att göra det minsta extra. Ingen wow-känsla, men för att den skall infinna sig tror jag vi behöver hjälp av F igen.
 
Skrittade av en nöjd Hampus som sedan till sin fasa fick duscha kallt (leriga ben...). Det var inte uppskattat, så det lovar matte att aldrig göra igen. Jag hade bara lite ont om tid och trodde inte han skulle bry sig så mycket. Men nu har jag lärt mig. :-P

Sjuk Hampus?

När jag hämtade in Hampus från hagen konstaterade K att han andades ganska häftigt. Jag kände igenom honom och då var han svettig på de klippta områdena. Hm... Tempade till 37,7 grader, vilket ju är hans normaltemp. K kände igenom honom också och tyckte att han kändes fin i kroppen. Nojjig matte som jag är tog jag det säkra före det osäkra och tog mig en lugn promenad i grimma. Vi traskade i tio minuter, sedan hade de svettiga områdena torkat. Då vände vi hemåt igen och eftersom han var helt lugn bestämde jag mig för att prova att rida ändå.
 
För att inte frestas att jobba honom för hårt så fick det bli barbackaridning. Vi red på ridbanan och jobbade mest i skritt. Några serpentiner (gick sådär), framdelsvändningar som jag inte riktigt fick till och riktigt fina bakdelsvändningar. Provade även lite trav, vilket kändes helt okej.
 
Bad honom galoppera en långsida, då det äntligen tinat upp på nästan hela ridbanan. Men jag blir för spänd i galoppen barbacka, så det hann inte bli många språng innan Hampus tyckte att det var säkrast att sakta av. Klok pojke... Istället gjorde vi lite halter och sedan framdelsvändning med ryggning. Kändes nästan lika bra som när F var med, men visst blir det skillnad när hon har koll på oss.
 
Efter tjugo minuters jobb skrittade vi ut tio minuter. Hampus var då varken svettig eller flåsig, så min teori är helt enkelt att han rusat i hagen innan jag hämtade honom och eftersvettades. Han har ju ganska mycket päls i den här vårvärmen...
 
När jag borstade av honom i stallet efteråt var han lerstänkt på mage och ben, så nu är våren verkligen här. :-D

Dressyr utan något extra

Igår var det ljust när jag kom till stallet och ljust hela tiden medan jag red. Lycka!
 
Tog in Hampus och gjorde klar för ridning, utan att ta på reflexerna... Kände mig mycket glad över en sådan liten grej... Skrittade fram ute och galopperade sedan tillbaka till ridbanan. Hampus kändes lite flåsig, eller snarare tyckte jag att han andades annorlunda. Nojjig matte...
 
Vi pustade ett varv i skritt innan jag joggade omkring både på rakt och böjt spår. Tyckte han hade ett okej tempo i traven, men lite på halvfart ändå. Försökte mig på ett par serpentiner, men det kändes lite som att försöka förflytta betong när jag ville använda innerskänkeln.
 
Gjorde en del övergångar mellan skritt och trav samt skritt och galopp. Det flöt på bra, men det finns som alltid förbättringsområden. Framförallt när det gäller att reagera snabbare framåt, men även att inte bli spänd när jag har tillrättavisat vid halvsovande farbror... Sedan blev det pusta medan vi gjorde lite fram- och bakdelsvändningar. Jag kände mig inte helt fokuserad på hjälpgivningen och givetvis blev reaktionerna från Hampus en spegel av min ridning. Frustrerad ryttare! :-S
 
Provade att göra framdelsvändning och ryggning efter varandra och det var återigen en rolig övning enligt Hampus. Som alltid tycker han om att göra saker när han väl förstått vad han skall göra, så egentligen borde jag göra samma sak fyrtio gånger med honom, men när han blir trygg så blir han ju inte lika alert i sina rörelser heller. Svår balansgång.
 
Han blev väldigt fin i ryggen efter övningen, men inte riktigt så fin som när jag red för F. Jobbade lite på volter sedan, för att försöka få igenom böjningen i kroppen, men det var bara mera betong. Suck! Jag blir så frustrerad när jag känt hur han kan bli och så blir han inte det varje pass. :-(
 
Gjorde fler serpentiner och när jag kände att jag var på väg att få min irritation att gå ut över ridningen, så avslutade jag passet och skrittade ut. Jag måste hålla i huvudet att målet är fullständig lösgjordhet, inte att han skall gå "fint" så jag får sitta uppepå och bara glassa...

Fantastiskt pass i mörkret

Igår var jag återigen taggad för dressyr. Egentligen var det skritt på schemat, men skritta kan jag ju göra någon dag när paddocken inte är trevlig. ;-)
 
Hämtade in Hampus som stod vid grinden och hängde. Borstade bort en del päls och kratsade hovarna innan utrustningen åkte på. Hampus har nu fyra (!) träns att välja mellan men jag är ändå inte nöjd. Två träns är bruna och vi har ju ingen brun sadel. Ett är blåa distanstränset och ett är svarta dressyrtränset. Men jag skulle vilja ha ett dressyrträns utan nosgrimma, men eftersom nosgrimmans nackrem går genom tränsets nackrem så blir det ett fult hål på detta träns om jag plockar bort nosgrimman. Vilket I-landsproblem... Men som tur är åker jag ju till Göteborg Horse Show och då måste jag ju shoppa lite till farbror gul. :-P
 
Det blev i alla fall dressyrtränset med väldigt lös nosgrimma. Skrittade ut på grusvägen i tio minuter innan vi gick till paddocken och jobbade i tjugofem minuter.
 
Började med att jogga omkring på fyrkantsspåret, vände snett igenom och gjorde kortsidorna till mjuka halvvolter. Fokus var på en bra takt i traven och att han skulle ha eget driv. Jag var noga med att rida lätt hela tiden så han kunde värma upp ryggen ordentligt.
 
Gjorde en del serpentiner också, med avsaktning till skritt på medellinjen. Försökte att inte stressa tillbaka i trav, vilket gick bra nästan varje gång. Ibland blir Hampus stressad bara av att han vet att han måste byta gångart. ;-)
 
Sedan tror jag vi gjorde lite övergångar mellan skritt och trav, innan det blev fram- och bakdelsvändningar. För någonstans här i passet började Hampus lossna och jag glömde bort vad jag gjorde och red istället... Jättekonstigt, jag kommer ihåg att han kändes som en miljon, att vi travade omkring på ridbanan i olika vägar och han jobbade på superfint. Men vad vi egentligen gjorde vet jag inte längre... Bara känslan av en lösgjord häst som jobbar med mig finns kvar.
 
Däremot vet jag att vi avslutade med att göra skänkelvikning i trav och sedan öppna i trav, men det gick sådär. Bättre känsla var det när jag red på 20-metersvolt och han gick med stöd på bettet och i form. :-)
 
Avslutade med att skritta av ute på grusvägen i tio minuter. Hampus var svettig, men mycket nöjd med sig själv. Jag fick verkligen mersmak, just den här känslan av att takten var det viktiga, allt annat var underordnat och att de olika rörelserna endast gjordes för att få en bra takt och en lösgjord häst.
 
Tillbaka i stallet svampade jag av Hampus med ljummet vatten och så fick han täcke på sig innan han återvände till hagen. Det är ju lite knepigt när han blivit så svettig, vill ju inte ha en förkyld häst. Ja, kraftfoder fick han förstås också och så stretchade jag igenom honom i bak.
 
Idag har jag dessutom pratat med sadelutprovare, som kommer att hälsa på den 21:a för utprovning av hoppsadel till Hampus. Skall bli grymt skoj att äntligen få hoppa igen och skönt att ha en sadel att alternera med. Hoppas vi hittar någon trevlig begagnad sadel som passar både mig och Hampus.

Inspirationen på topp!

I lördags hade jag planerat att rida dressyr på Hampus, men då ridbanan inte var så skoj i torsdags så hade jag ställt in mig på att det fick bli dressyr på grusvägarna. Men när jag svängde in på parkeringen såg jag att bästa stallägare C hade plogat hela ridbanan! Den var platt och med ett perfekt underlag. :-D
 
Jag blev så taggad att rida på ridbanan, minns inte ens när jag senast hade en vettig träning där. Placerade ut koner för att marker 20-metersvolt, 15-metersvolt och 10-metersvolt. Sedan gick jag och hämtade in Hampus från hagen.
 
Efter att ha dragit bort en del päls och kratsat hovarna ute i hagen, tog jag in honom i stallet och tog på sadel och träns. Det är toppen att kunna borsta bort päls ute och samtidigt njuta av solen. Jag grejade lite med mobilen för att förbereda lite och då märkte jag hur han tuggade alldeles för frenetiskt på bettet. Hm... Provade att höja upp det ett hål, men då blev tuggandet värre. När jag istället sänkte ned det ett hål istället (dvs ett hål nedanför det han hade från början), så blev han lugn igen med stängd mun. Undrar hur länge han gått med bettet för högt upp utan att jag märkt det. :-( Får trösta mig med att han inte haft dressyrtränset särskilt ofta.
 
Skrittade fram på grusvägen och stigen fram till klätterbacken. Han var hur lugn som helst vid farliga villaområdet, så det händer verkligen grejer med honom. :-)
 
Joggade hela vägen tillbaka, förut skritt i nedförsbacken och galopp i uppförsbacken. Blev vänster galopp först och sedan efter svängen bytte jag till höger galopp. Hampus ville dock fortsätta i vänster, så det blev ett par fattningar innan vi fick det rätt. Måste bli bättre på att ge tydligare hjälper...
 
Sedan skrittade vi in på gården och Hampus tyckte det var alldeles lagom träning... Han tyckte det var onödigt när jag styrde in på ridbanan... Skrittade bort till kortsidan med koner och jobbade sedan med volter i skritt i höger varv. Först 20 meter, sedan 15 meter och slutligen 10 meter. När det gick bra gjorde vi lite serpentiner i trav med övergång till skritt på medellinjen. Det gick ganska bra, men jag tycker fortfarande att vändningarna kommer för tidigt... Träna, träna, träna...
 
Sedan gjorde jag volter i vänster varv, 20 meter, 15 meter och 10 meter. Duktig kille, men svårt att känna om tempot var rätt. Sedan försökte jag väcka honom lite med galopp, men det fick framförallt bli på långsidorna, fästet var inte det bästa på kortsidorna.
 
Sedan gjorde jag lite ryggningar, där vi äntligen fick till en bra känsla framåt utan att han kastade sig fram. :-) Avslutade med att trava volterna i bägge varven, puh vad det var jobbigt! Speciellt 10-metersvolterna, där fick jag jobba hela tiden. Men som jag älskar mina koner, inte en gång tittade jag ned i mankammen, utan hade fokus på vart jag skulle härnäst. :-D
 
Lade ned honom i trav och ville egentligen inte sluta rida honom. För där och då hade han blivit så mjuk i kroppen, med sug i handen och driv i bakdelen... Men Hampus var rejält trött och jag vill ju inte pusha honom för mycket. Så det blev skritt på grusvägen i tjugo minuter som avslutning.
 
Finaste killen! Jag älskar verkligen att rida dressyr på honom. Måste bara tänka ännu mer på att ha en plan varje gång jag rider. Nu är det fokus lösgjordhet som gäller, men de olika rörelserna för att nå målet är ju olika från gång till gång.
 
Efteråt blev det stretching innan han fick kraftfoder och jag borstade bort ännu mer päls. Sedan återvände han till hagen igen.

Ryttarträning

Igår hade vi stallmöte, då vi fått ringorm i stallet. Pratade om hur vi hanterar det, samt lite om var vi får rida någonstans nu när snön tinar bort.
 
Hämtade sedan in Hampus, som stod vid grinden och väntade på mig. Eller så väntade han på Weber, som J var ute och red. ;-) Borstade av honom och kratsade hovarna innan vi gick ut till ridbanan. Satt upp barbacka och knäppte sedan grimskaftet runt halsen på honom. Som någon slags broms i alla fall. :-P
 
Sedan varvade jag övningar på hästryggen med Hampus stillastående och balansövningar i trav längs fyrkantsspåret. Hampus tyckte inte jag var tillräckligt balanserad för att få galoppera, så det blev ingen galopp.
 
Stillastående gjorde jag framåt- och bakåtspark samt kaptensvändning. Hampus är verkligen en perfekt häst för sådana övningar, han står snällt och sover oavsett vad jag gör för konstigt. Det var jobbigt att sparka, speciellt som Hampus hade huvudet högre upp än vanligtvis, så jag var tvungen att sparka högre. :-P
 
Kaptensvändningen var också svår, tänk hur lätt man hade för sådana övningar när man var barn och gick på ridskola... I skritt provade jag även att nudda tårna med händerna utan att ändra skänkelläget. Ursvårt...
 
Men skoj var det och Hampus fick ett lätt pass utan att för den skull känna sig bortglömd. Han fick tonvis med beröm när han gjorde fina halter, så han var nöjd också. :-) Sedan blev det kraftfoder innan han gick ut i hagen igen.

Tidigare inlägg
RSS 2.0