Hampus

Äntligen var det tillräckligt varmt (eh, tio minusgrader...) för att rida. Hampus var lite ängslig när jag tog in honom i stallet, men han stod ändå snällt där.

 

Valde att rida barbacka, jag behöver verkligen träna min balans och Hampus är så skön barbacka. :-) Skrittade iväg mot Storgatan och därmed förbi hagen. De andra tittade en del efter honom, men Hampus var fokuserad på äventyr istället.

 

Vi träffade ganska snabbt grannen S, så det blev en liten pratstund. Hampus skruvade lite på sig, men accepterade att stå och vänta. Däremot tyckte han att vi kunde vända hem igen när vi pratat klart, istället för att rida vidare. Han var dock inte svår att övertala att fortsätta.

 

Vi koncentrerade oss på att trampa på ordentligt i skritten och Hampus var riktigt duktig. Lagom till att vi skulle vända kom det två golden retriever i full fart mot oss. :-S Deras husse ropade på dem så de vände tillbaka innan Hampus hann bli upprörd, men efter några meter vände de tillbaka till oss och kom skällandes med glatt viftande svansar.

 

Hampus började vända först åt vänster och sedan åt höger, medan jag parerade med tygel och skänkel. Tror inte det syntes så mycket för blotta ögat, men det kändes rejält när jag satt uppe på. En riktigt panikslagen häst som var på väg att kasta sig hem till tryggheten.

 

Men han lyssnade på mig och äntligen så litade han också på det jag sade. Hundarna fick busa runt oss och vi kunde skritta tillsammans med dem och deras husse (granne J) ett tiotal meter. Hampus hade koll på hundarna, men slappnade gradvis av.

 

Hemvägen blev mest en massa beröm. Jag blev så himla glad över att han äntligen litar på mig, att jag kan känna mig så trygg med honom. Finaste Hampus! <3 Jag lovar att vi bara skall göra roliga saker framöver, även om de kommer vara lite jobbiga ibland.

 

Eftersom vi passerade hagen på hemväg också och jag inte hade någon sadel, så släppte jag honom direkt i hagen. Han stod kvar och gosade några minuter, innan han lugnt skrittade iväg till de andra.