På spaning med farbror

I lördags fick jag tjata mig till att få med mig Hampus från hagen. Jag har märkt av det beteendet den senaste veckan, han är inte intresserad av att lämna hagen, det är först när Grålle är i stallet och Ricky på väg genom grinden som han kommer lunkandes. 
 
Eftersom han är min älskling har jag varit lite bekymrad, men beslutat mig för att han rids och körs på sina villkor och vill han inte, så slipper han. Vi har inga tävlingar eller krav på oss, vilket är väldigt skönt. :-)
 
Inne i stallet gjorde jag i ordning Hampus, men ändrade mig i sista stund från sadel till barbacka. Tänkte att vi skulle rida till den nyklippta ridbanan och roa oss med lite dressyr. Men när jag suttit upp började Hampus gå med bestämda steg iväg ned mot sjön. Jaha... Bara att hänga med alltså. :-P
 
Vi gick lugnt nedför grusvägen, sedan tog han till höger ned till grannens sommarstuga. När den vägen tog slut, vände han tillbaka, men istället för att gå hemåt igen gick han ned till sjön. Där stod vi sedan helt stilla och betraktade min pappa som rodde in mot land efter att ha lagt ut nät. Det var mycket intressant, tyckte Hampus, som vägrade flytta på sig förrän pappa lagt till båten och kört förbi oss med fyrhjulingen. ;-)
 
När vi sedan skrittat uppför grusvägen efter pappa, parkerade Hampus på vårt vanliga ställe och såg uppfordrande på mig. Han kunde inte vara tydligare. Ridturen var över, varsågod och sitt av. :-P
 
Han är för charmig, min älskade Hampepuss. Jag bara skrattade åt honom och så fick han gå in i stallet till de andra hästarna igen. Dessutom hade han sådan tur att Ariel ratat sitt betfor hon fått tidigare under dagen, så han fick äta upp det istället. Vilken bonus!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0