Hampus

Hampus stod och såg söt ut i en box, i väntan på spännande äventyr. Tog på honom sadel, träns och ländtäcke, sedan skrittade vi iväg bortåt skogen. Först hade jag tänkt att rida ett par timmar på vägen, men det blev lite för halt för honom (bara broddar fram), så det fick bli ridning på ängen istället.

Snömässigt var det cirka en dm snö att ta sig igenom, något som inte verkade bekomma Hampus alls. Vi galopperade två varv i lugn galopp som uppvärmning, sedan blev det fokus på fattningar. Jag upplever att fattningarna var kraftigare nu, men han orkar fortfarande bara något språng i rätt form innan han hamnar i framstupa läge. Efter ett varv med högerfattningar blev det sedan en del fina vänsterfattningar, sedan dog hela motorn.

Jag blev irriterad när Hampus inte fattade galopp som han brukade, utan istället knappt kom upp i trav. Vad var det för latfasoner! Sedan slog det mig att vi faktiskt galopperade i snö och givetvis var det jobbigare än vanligt, så mjölksyran slagit till. Han fick skritta ett varv på långa tyglar och pusta, innan vi tog ett par fattningar i höger varv bara för att få tillbaka känslan. Det blev snygga fattningar, så vi kunde nöjda skritta hemåt.

Hampus var väldigt nöjd på hemväg, det märks att han tycker om att jobba ordentligt ibland. Han är verkligen inte typen som softar i en hage, även om han fått ha det så i omgångar under sitt liv.

Tillbaka i stallet blev det stretchning innan Hampus fick mumsa hö och jag pratade med L om julens ridning. Det kommer ju vara en del specialkurser och eftersom jag är bortrest får Hampus gärna hållas igång på dessa.

Själv blir jag ännu mer sugen på att starta distansritt med honom. Kanske ändå...