Lite lättare

Igår var det träning igen! Snälla grannen B hade visat mig en ny väg jag kunde rida, så vi slapp rida längs vägen eller i diket. Härligt! Skrittade bort mot gamla landsvägens slut och joggade sedan tillbaka. Såg att P kom åkandes med bilen, lite tidigare än planerat, så Hampus fick galoppera i lugn takt bort till vändplanen. Hade egentligen tänkt att värma upp honom i tjugo minuter innan träningen, men då P redan var på plats, så körde vi igång direkt. Jag var bara noga med att inte sitta ned i traven första delen av passet. 
 
Vi började med att göra skänkelvikning på volten i skritt. Då jag gjort den övningen några gånger med Ariel senaste tiden, kändes det väldigt konstigt att göra den med Hampus. Han har lite eh, finlandsfärja över sig när man skall försöka få honom att flytta i sidled. Speciellt när Ariel älskar sidvärtsrörelser och man får dämpa henne när hon flyter iväg. 
 
När han gjorde några steg bra i skänkelvikning skulle jag rida ur det och göra en övergång till trav. Traven skulle det vara rejält tryck i, vilket var svårt att få till. Kändes som att jag inte hade några skänklar längre. :-(
 
När skänkelvikningarna gick hyfsat i bägge varven fortsatte vi med tempoväxlingar i trav. Jag tyckte det var svårare att få honom att korta traven än tidigare, men kanske hängde det ihop med att jag inte riktigt orkade använda skänklarna. När vi kunde göra tempoväxlingar på volt, så fick vi istället göra en åttvolt, där den del som var längst ifrån åttans mitt var till för tempoväxlingar. Hua vad jobbigt det blev! Fick jag till tempoväxlingarna, så blev det tokigt med vägen och fick jag till vägen, då blev det ingen riktig tempoväxling. :-P
 
Hampus kämpade på bra i alla fall, han grymtade en del och det är tecken på att det är roligt men jobbigt. När vi joggade av i lättridning igen så behöll han formen och kändes riktigt fin. P tyckte att allt han gjorde såg lättare ut än tidigare, när hon började träna oss var det liksom en ansträngning för honom att överhuvudtaget röra sig. Nu fanns det mer lätthet i rörelserna och det tyder ju på att vi blivit bättre fast jag inte själv riktigt märker det. ;-)
 
Skrittade av en mycket nöjd farbror, han älskar verkligen att träna dressyr. <3

Galopp ger extra motor

Igår var det träning igen. Veckorna går fort... Värmde upp Hampus i alla gångarter i Haldos backe och i sommarhagen. Eftersom mitt spår blev förstört på U:s lägda, tänkte jag prova att promenera upp ett nytt i sommarhagen istället. inte lika stort och inte lika platt, men då slipper jag gå på vägen i alla fall.
 
Avslutade uppvärmningen med att jogga till vändplanen och så galoppera några varv där. Hampus försökte sig på att sakta av när P:s bil kom och parkerade, så typiskt honom att vilja stanna och hälsa. Men matte var elak och han fick fortsätta galoppera. ;-)
 
Vår första uppgift av P blev skänkelvikning i skritt. Det gick sådär, jag tycker att han går som en ostkrok, men när jag får honom att gå som jag vill, så smiter oftast bakdelen före. Så det var en balansgång. Sedan tappar han motorn rätt rejält när vi gör skrittövningar, trots att han fick trava efter skänkelvikningens slut och till nästa började.
 
Fortsatte med skänkelvikning i trav, som gick bättre då han fick lite mer egen bjudning. När det fungerade hyfsat fick jag bygga på övningen genom att fatta galopp när han kom ut på spåret. Mycket roligt tyckte Hampus, så redan andra gången vi gjorde det fick han lite för mycket motor. :-P Jag fick gå ned till skritt eller göra halt några gånger då han inte ville ta förhållande hjälper. Man får ju inte rusa iväg i skänkelvikningen bara för att det blir galopp sedan...
 
P tyckte det var roligt att se att han kunde vakna så mycket, men även att det var nyttigt för mig att faktiskt försöka rida honom i det drivet. Vi avslutade passet med att göra tempoväxlingar i trav, där fick vi till det ganska bra, men jag måste komma ihåg att inte lätta i handen när jag ber honom öka tempot, utan vara kvar i handen och endast använda säte och skänklar. Lättar jag i handen, ja då rinner han iväg och det känns som slängtrav.
 
Han var superfin i några sekvenser när jag kortade traven, så häftigt att sitta på honom då! <3 Han fick jogga av sig ett par varv innan vi nöjda skrittade hemåt igen.

Svårt fast roligt

Idag var det dressyrträning igen. Skrittade till vändplanen och kunde där konstatera att underlaget var näst intill perfekt. Min ridbana består av djupsnö med skare över, Nylands ridbana ser mer ut som en skridskobana, men B:s vändplan har is underst och sedan ett tunt lager snö som frusit fast, så Hampus fick superbra grepp. Härligt!
 
Värmde upp kravlöst med lättridning trav och galopp i lätt sits. Hampus blev helt klart varm i kroppen av det, även om vår nästa övning, tempoväxlingar i traven, inte riktigt ville fungera. Vi blev dock räddade av att P kom, så den biten av uppvärmningen sparar vi till senare. ;-)
 
Vi fick börja med att göra skänkelvikning på volten i skritt. Det går bättre, mycket bättre än sist vi testade det. Men jag tycker det är förbaskat svårt att känna vad bakbenen håller på med. Sedan blir jag lite frustrerad när Hampus skrittar långsamt som en snigel och P säger att han jobbar på bra i skritten. Några sekunder senare går han för långsamt enligt henne, men jag känner noll och ingen skillnad. Jag VET ju att jag måste sluta jaga på honom i skritten, men det är så förbaskat svårt. Speciellt när nyanserna är så diffusa, när jobbar han och när sover han?
 
Provade skänkelvikning i trav också, även om jag inte riktigt hängde med i det tempot. Hampus gjorde sitt bästa och vi fick i alla fall beröm från P, så helt fel ute var jag inte. Men om jag har svårt att känna bakbenen i skritt, så är det helt omöjligt i trav... Att det skall vara så svårt att rida!
 
Vi fick sedan jobba med galoppfattningar från skritt. Det är ju lite av Hampus paradnummer och P var nöjd med hur han fattade galoppen. Att han sedan inte kan hålla den fina galopp han har i början, det har med styrka samt underlag att göra. Men... Vi måste träna mycket mer på avsaktningarna. Antingen så saktar han av till skritt igen väldigt snabbt, men utan att fortsätta vara böjd i kroppen. Eller så är han fint böjd i kroppen, men det tar en halv evighet innan vi är nere i skritt. Träna, träna lite till och träna ännu mer!
 
Avslutningsvis travade vi på volten med fokus på böjning av Hampus, han blev riktigt fin några steg här och där. Jag behöver vänja mig vid att han tar stöd på bettet, samtidigt som det är skillnad på när han tar ett ärligt stöd och när han bara hänger i handen. Återigen en nyansskillnad, men mycket lättare att känna än skritten. Jag skall känna honom i handen, men det skall inte kännas som att jag bär upp hela framdelen med mina händer. ;-)
 
Hampus var mycket nöjd både under träningen och efteråt. Han brummade när vi jobbade, vilket han bara gör när han tycker det är kul. Medan jag skrittade av honom pratade P lite om kloka saker som byte av sittben/spöhand och när det är okej att han är lite för böjd i skänkelvikningen. Hon konstaterade sedan ett problem jag redan vet om, hur skall jag göra med ridlägren i sommar? För Hampus vill ju också vara med på läger...
 
Skrittade hem en nöjd grabb som fick både hösilage och kraftfoder medan jag skötte om honom.

Tufft i snön

I morse var det segt att kliva upp. Vem kom på idén att träna dressyr vid nio? :-P Hampus och grabbarna följde snällt in från hagen (tar alla tre samtidigt numera) och han åt sitt frukosthösilage. Jag gjorde i ordning honom under tiden och det var helt okej, tills jag skulle tränsa och helt AVBRYTA frukosten. Det var helt förbjudet påstod Hampus, så jag fick förklara för honom att mamma betalar, mamma bestämmer...
 
Vi skrittade iväg till vändplanen i nästan 2 dm snö. Underbart! Hampus svängde självmant in på vägen till vändplanen, hur kunde han veta att vi skulle dit idag? Det enda annorlunda jag gjorde än annars var att han inte fick äta klart frukosten... Han är för rolig ibland.
 
När vi kom fram till vändplanen red vi ett varv i skritt först, för att känna på underlaget. Sedan joggade jag igång Hampus i trav. Försökte tänka att bara vara mjuk och låta honom bli varm i kroppen. Växlade varv efter någon minut och efter ytterligare några varv så fick han skritta och pusta. Sedan galopperade vi! Hampus blev så glad över att få galoppera, att han inte ens ville bryta av till trav när jag bad honom. Utan istället kortade han galoppen och försökte galoppera långsammare. Sötnosen!
 
När vi hade blivit varma var det fortfarande någon minut innan P kom, så vi gjorde lite övergångar mellan trav och galopp. Han får verkligen en enorm trav efter att han bryter av från galopp, den måste jag lära mig att fånga upp lite bättre.
 
Så kom P och vi fick börja med att trava på volten med ställning och böjning. Vi gjorde successivt mindre volter och sedan större igen, för att få honom så mjuk i sidorna som möjligt. Jag får dock inte riktigt ned innerskänkeln, så det är en sak att träna vidare på. Sedan fick han pusta i skritt genom att vi gjorde om volten till en fyrkant och så skulle vi göra framdelsvändning i varje hörn. P tyckte att jag blev alldeles för fokuserad på tempot i skritten mellan vändningarna, så jag fick tillsägelse att istället fokusera på att få till vändningarna och så sade hon till om skritten blev alldeles för långsam.
 
Hampus gick i form i princip hela tiden i skritt. <3 Han flyttade bättre i vänster varv än i höger, vilket förstås stämmer med vilket bakben han är starkare i. Märkte också hur mycket bogarna fladdrar åt olika håll, fick vara noga med att hålla dem på plats. Fatta vad jag aldrig begripit tidigare när folk skrivit eller sagt så, hur sjutton vet man var bogarna är någonstans? Men nu, med en hel del dressyrträning, har jag äntligen förstått vad som menas och kan själv känna när någon bog "slinker iväg". Så om någon misströstar när ni läser detta, med träning blir man verkligen bättre!
 
Vi avslutade träningen med att göra övergångar mellan skritt och trav. Så länge jag har benen om så blir det en bra skritt i avbrottet från trav, men glömmer jag benen så dör Hampus helt i tempo och jag får driva igång honom igen. :-S Försökte få honom att bli lika fin i traven som han är i skritten, men det vill sig inte helt. Jag fick testa med ledande tygeltag och det blev bättre, men det är en del kvar innan han går ärligt i form i trav. Jag tror det behövs mer träning, bättre underlag och framförallt mer lösgjord häst innan vi hamnar där. Vilket förstås hänger ihop med mer träning och bättre underlag. ;-)
 
P var nöjd med träningen (jag med) och även om vi gjorde ganska lätta övningar, så får man inte glömma att vi gjorde det i ganska djup nysnö. Hampus fick sig en rejäl work out i alla fall och var lämpligt trött när vi var hemma igen.
 
För övrigt skottade B vändplanen några timmar efter att vi var där, så det var den djupsnön. :-P

Dansa tillsammans

Idag var det dressyrträning igen. Vi inledde med att snirkla omkring i skogen runt vändplanen i skritt och trav, för att mjuka upp Hampus lite. Det är svårt när det är stenhårt i backen, men lite mjukare blev han i alla fall.
 
När P kom fick vi rida på voltspåret (finns inte så mycket alternativ på en vändplan. :-P) i skritt och flytta bogen utåt. Jag hade lite svårt för det först, eftersom det är tvärt emot vad jag kämpat med hela sommaren på Ariel. Men efter några varv förstod jag vad P ville uppnå. Halva volten flytta bog och halva ha honom alert i skritten och i ramen. Bitvis gick han på tygeln och jag fick börja vänja mig vid känslan att ha någonting i handen när jag rider. När det kändes bra i bägge varven bytte vi till trav.
 
Jag upplevde att det var lättare i trav, i alla fall i höger varv där vi började. Han fick ett eget driv och jag kunde fokusera på att bli lång i skänkeln samt behålla stödet i ytterhanden. Efter några varv fick vi även göra en mindre volt på den del av volten där jag flyttade ut bogen och få lite extra hjälp med flyttandet precis när jag avslutade lilla volten. Han blev väldigt fin och började faktiskt jobba i form i trav. Heja oss!
 
Däremot ville det sig inte vänster varv. Först trodde P att det berodde på att Hampus hade svårare för det varvet, men sedan föreslog hon att jag skulle testa att skjuta ut höften till höger. Dvs tänka ungefär som att jag skall putta upp en dörr med höften åt det hållet. Lät helkonstigt men jag gav det en chans. Plötsligt bara flöt Hampus iväg åt sidan, jag behövde inte ens använda vänsterskänkeln för att be honom flytta ut bogen. Utan jag "öppnade upp" för honom med min höft, så han hade plats att flytta sig. Wow vilken häftig känsla. Kunde inte hålla mig för skratt när jag red, undrar just vad Hampus tänkte... Typ "äntligen flyttar människan på sig så jag får plats att röra mig rätt"... Tur att han är en förlåtande häst!
 
Vi avslutade sedan med att göra tempoväxlingar i trav och det är hiskeligt svårt både att få honom tillräckligt mycket tillbaka och att sedan få honom att gå fram ordentligt. Mer träning behövs! Men några steg här och där var riktigt härliga, så de tänker jag leva på ett tag. ;-)
 
Hampus verkade också nöjd, men jag lovade honom att när det blir vår så åker vi till Nyland och rider på bra underlag när vi tränar för P, så vi inte gör det svårare än nödvändigt för honom.
 
Han fick kombitäcke och regntäcke även idag några timmar, så han hann torka upp efter träningen.
 

Drömtrav

I lördags red vi träning för P igen. Var ju fem månader sedan sist, då jag fokuserat mer på Ariel rent tränarmässigt. Men nu vill jag försöka få lite hjälp med Hampus, så vi kommer vidare. P kan ju bara träna oss när det är dagsljus, så det kommer inte bli särskilt ofta, men bättre än ingenting.
 
Hampus var nyskodd med broddar och snösulor, det var enorm skillnad på hans skritt när han äntligen hade fäste igen. Vi skrittade fram förbi B:s vändplan och upp mot skogen, tills jag såg P:s bil komma körande. Då vände vi tillbaka i trav, en mycket taggad Hampus som kände på sig att något roligt skulle hända.
 
Vi jobbade med böjning på volten i alla gångarter. I trav blev det en del tempoväxlingar, där jag vid ett tillfälle fick tillbaka Hampus i en passageliknade trav. Kanske fyra, fem steg? Det var en helt otrolig känsla, att bara sitta där och gunga med i hans härliga rörelser. <3 Tyckte att vi kunde stanna kvar där länge, men P förklarade att det var en växel i hans trav och vi behöver jobba med alla växlarna. ;-)
 
Gjorde en del övergångar mellan trav och galopp, det är så roligt på Hampus då jag bara behöver använda rösten. "Ga-lopp" för fattningen och "ptroo" för att han skall gå ned till trav igen. Däremot är ju själva jobbet i varje gångart inte lika enkelt, så vi fick kämpa lite med innerskänkel och yttertygel. Men jag tyckte det gick mycket bättre än sist vi red träning och P tyckte också det hänt grejer. Förmodligen för att jag hållit igång Hampus hyfsat samt tränat mig själv massor med Ariel.
 
Vi jobbade på slutet med lite mindre volter i trav, vilket var ganska jobbigt tyckte Hampus. Men så roligt! Det förvånar mig att han ändå tycker dressyr är så roligt, vi får helt klart fortsätta med det. :-) P älskar ju hans gångarter, så hon skulle nog vilja se vad han kunde göra på en tävlingsbana. ;-)
 
Joggade av en oerhört fin kille i en lite djupare form, sedan fick han skritta i lugn takt hem. Eftersom han var så svettig (dags att klippa igen!) fick han både kombitäcket och övergångstäcket på sig i hagen. Han var mycket nöjd med det, bara han fick vara med sina grabbar igen. :-P
 
Nu dröjer det minst en månad till nästa träning, då P brukar kunna ha träningar varannan lördag och jag är bortrest nästa gång. Men förhoppningsvis tränar vi i början på december igen.  

Övergångar och tempoväxlingar

I onsdags var det dags för dressyrträning igen. Härligt, det var tre veckor sedan sist och det är för lång tid för oss latoxar. ;-) Promenerade till ridbanan och satte upp där. Lät honom galoppera något varv i vardera galopp och pusta lite emellan, bara så han blev mjuk i kroppen. Provade att trava över cavaletti, men Hampus tyckte det var så roligt att han lyckades galoppera (!) över de tre cavalettibommarna. Dessutom utan att nudda en bom. Hehe...
 
Sedan kom P och vi började jobba på volten. Började först med att göra övergångar mellan skritt och trav. Försöka forma efter volten och inte låta honom springa iväg eller maska. Rätt takt och tempo helt enkelt. :-)
 
Därefter fick han galoppera, vilket var roligt! Samma jobb där, innan vi fick pusta i skritt ett varv. Sedan gjorde vi tempoväxlingar i trav, sjukt svårt! Hampus har bra påskjut, men är inte van att behöva sätta sig på bakdelen och bära. Det var riktigt jobbigt arbete, men roligt. Sedan gjorde vi samma sak i galopp, där han satte sig riktigt fint några språng i höger varv. I vänster blir han som alltid lite för lång.
 
Det är ett arbete vi skall försöka göra även ute i skogen, tempoväxlingar i alla gångarter, där det viktiga är att han går att "sätta" ordentligt och som belöning när han gjort det något/några steg så får han öka på framåt. Själva ökningen spelar mindre roll hur den blir, det är samlingen som är den viktiga delen.
 
Han blev verkligen superfin av jobbet, även om jag har svårt att inte fastna i innertygeln varvd han förstås "hjälper till" och hänger i den. :-P Gick igenom lite i min sits också, jag får inte vika mig i sidan utan innersidan skall vara lång och jag skall tänka inner axel lite mer uppåt än jag har den.
 
Vi var helt genomblöta i svett när vi var klara, men mycket nöjda bägge två. Skrittade av avsuttet och sedan svampade jag av hela Hampus, förutom bakdelen som förstås inte var svettig. Han blir så nöjd när han blir sådär genomarbetad och trött i kroppen. <3
 
Förhoppningsvis blir det träning igen på söndag och sedan nästa onsdag. Längtar! :-)

Kan vi inte bara galoppera?

Förra torsdagen skoddes Hampus om med nya skor. Han var mycket nöjd att få bli "ompysslad" även om hovarna inte hade vuxit särskilt mycket. Sedan fick han återvända till hagen ett par timmar, innan det var dags för dressyrträning.
 
Vi jobbade vidare på volten, med fokus att forma honom längs spåret. Skänkelvikning i skritt, det gick sådär. Jag vet inte riktigt vad jag gör, men det går inte att få till förflyttningen i vänster varv. Så fort jag byter till höger varv känns allt mycket mer logiskt och Hampus verkar också förstå bättre vad jag menar. Men jobbigt är det!
 
Travade en del och sedan fick vi även galoppera. Gjorde riktigt bra fattningar, men som vanligt så vill Hampus inte göra någonting annat än galoppera när han väl fått göra det en gång. ;-) Så när jag försökte forma honom i skritt och förde fram innerskänkeln, blev det förstås galopp istället. Men jag blir bara glad över att han bjuder fram så mycket, så då får han galoppera några språng och så börjar vi om igen.
 
Tillbaka i stallet igen var han svettig, så han fick sig en avduschning. Han muttrade lite över att vattnet var kallt, men det kommer dröja tills vi har varmt vatten att duscha i.
 
Kändes riktigt roligt med dressyrträningen och jag ser redan fram emot nästa!

Cavaletti och galopp är roligt!

I onsdags var det träningsdag igen. Hampus och jag var på plats lite tidigare än förra gången, så jag hann värma upp honom lite mer. Det blev trav på fyrkantsspåret och galopp på ett par långsidor. Han hävdade bestämt att han inte kunde galoppera vänster galopp, så där fick jag vara tydligare i fattningen för att han skulle fatta rätt.
 
Sedan pustade vi lite i skritt medan P kom med bilen. Vi började med att skritta runt volten med fokus på ställd i nacken. Sedan växlade vi till trav och P lade ut tre cavaletti som Hampus fick ta sig över. Det var inte det lättaste. ;-) Även om P fått till avståndet bra, så kunde Hampus inte hålla balansen över dem när jag tog bort "stödet" i form av min hand. Men som vi var rörande överens om, det är hans problem om han inte kan balansera sig... ;-) Han var så rolig Hampus, så fort vi styrde mot bommarna taggade han igång i traven så P fick påminna mig om att dämpa honom... Vi varierade med att skritta och göra skänkelvikning, komma fram i trav och trava över cavaletti innan vi gick ned i skritt igen. P höll med om att poletten verkade ha trillat ned för oss bägge. Bitvis fick vi till riktigt fina skänkelvikningar, även om jag tyckte att jag fick ha mycket i handen. Tids nog kommer det att lossna också. :-)
 
Sedan blev det galoppfattningar från skritt, sakta ned till skritt igen, flytta skänkelvikning några meter och så galoppfattning igen. Vi gjorde den övningen ganska många gånger, P påpekade ganska roat att det inte bara var Hampus som hade svårt när det kom nya grejer hela tiden... Det är lite hopplöst, jag vet att han blir bäst när man varierar uppgifterna snabbt, men det är så mycket svårare att rida hela tiden. :-S
 
Vi var rätt möra bägge två när träningstiden var slut, men det känns som att P har lyckats läsa av ganska snabbt hur Hampus fungerar. Eller som hon sade "Han kan ju allting, det är bara att han inte gör mer än han måste"...
 
Som det ser ut nu kommer vi träna en gång i veckan framöver, tre träningar är inbokade. Så grymt roligt!

Mycket att tänka på

I söndags var det premiär för nya tränaren P. Vi skrittade iväg till ridbanan där hon mötte oss. Berättade lite kort om Hampus och vad jag ville uppnå.
 
Vi fick rida på nedre volten, jag skulle tänka på att han inte fick falla in mot mitten och ha honom ställd i nacken. Vi diskuterade lite om tempot han har i skritten. Jag tyckte att det var segt som tuggummi, men precis som F sade P att jag inte fick jaga på honom, då blir han bara stressad och spänd. Just nu kan han inte gå i en längre skritt, han har inte den styrkan, utan han måste få gå i den skritt där han behåller takten hela tiden. Det kändes sjukt konstigt att rida så "långsamt" men P har helt rätt i det hon säger, så det är bara att träna vidare.
 
Vi bytte till trav med samma tänk, hela tiden fokus på flytta ut honom på voltspåret när han vill ramla in, få honom ställd i inner men med stödet kvar på yttertygeln. Jag tyckte att det gick skitdåligt och att jag red som en kratta, men P tyckte att jag var alldeles för hård mot mig själv. Tydligen såg det bättre ut än det kändes. ;-)
 
Vi jobbade även med skänkelvikning, där framdelen skulle vara kvar på voltspåret och bakdelen utanför. Supersvårt var det också, jag är så van att bara göra skänkelvikning från en sida till en annan, så jag fick inte riktigt ihop hjälperna. Men ibland blev det några bra steg och Hampus hummade en del, så det var nog jobbigt.
 
P tyckte att fokus just nu skall vara att styrketräna bakdel och rygg samt stretcha bakbenen. Det sista genom just skänkelvikning på volt. Sedan skall jag inte döma mig och Hampus så hårt, vi är inte i samma form som vi var för ett år sedan och det måste få ta tid att komma igång igen.
 
Jag avslutade med att visa P hur Hampus rör sig när han galopperar. Tanken var att galoppera en långsida och sedan sakta av, men Hampus fick syn på en cavaletti och styrde direkt på den. Hm... Den hästen älskar verkligen bommar...
 
Träningen kändes jättebra, jag fick mycket att tänka på som jag tror kommer landa när det gått ett tag efter träningen. P kändes som en riktigt bra tränare, så vi kommer rida för henne redan på onsdag igen. Längtar redan!
 
Hampus var inte svettig efter passet, däremot gäspade han flera gånger, något han nästan aldrig brukar göra efter ridning. Så uppenbarligen var det inte så fysiskt jobbigt, men lite tankekrävande för det vanedjur som han är. Goaste grabben! <3

På tygeln!

I lördags (8/6) var det dags för dressyrträning för F igen. Jag var så taggad, det känns som att det händer massor med Hampus nu och jag vill gärna höra hennes åsikt om hans framsteg.
 
Då hon var lite sen hann jag med att rida fram i en halvtimme. Det blev mest övergångar och vändningar, speciellt övergångar mellan skritt och halt som Hampus inte riktigt ville lyssna på. Han har blivit så mycket bättre på att lyssna på framåtdrivande hjälper, men det tar flera steg innan han gör halt när man ber honom. Mer träning, som alltid. :-)
 
Sedan kom F och satte oss i arbete. Vi travade runt fyrkanten och på voltspår. Smart som jag var hade jag lämnat kvar mina koner från dagen innan, så vi använde oss av dem en del för att få jämna volter. F tyckte att jag fick till mycket bättre volter när jag hade konerna att gå efter, så de kommer nog användas ofta framöver.
 
Traven kändes så snabb, jag jämförde honom lite med en fd travare som älgade iväg. Men F förklarade att det var den traven han måste gå i för att jobba och det var tydligen bara att vänja sig. :-P Matte är lite för mesig med tempot ibland. ;-)
 
Sedan fortsatte vi med galopp längs fyrkanten, snett igenom, samt på 20- och 15-metersvolter. Det var superjobbigt! Hela tiden skulle jag be om mer galopp, hålla igång galoppen eller göra övergång mellan galopp-trav-galopp när jag bytte varv. Jag vet inte hur länge vi höll på, men jag var precis färdig när F tyckte att vi kunde ta en skrittpaus. Snacka om att få rida i varje steg! Hampus blev dock finare och finare, även om det är grymt jobbigt att hela tiden rida och inte bara åka med...
 
När vi pustat lite blev det framdelsvändning, där F tog fram långpisken för att stötta när Hampus inte riktigt tog mina skänklar och jag inte hann med att använda spö. Tack vare F:s hjälp fick vi till några riktigt fina vändningar där Hampus faktiskt korsade bakbenen och inte bara släpade runt dem. Sedan var han så pass igång att jag kunde göra några bra framdelsvändningar själv, som sedan följdes åt av ryggning. Ryggningen gör han helt godkänt nu, speciellt när han kliver framåt första steget efter ryggning. Det är nästan så man får rysningar när man känner den kraften som finns under en...
 
Sedan red vi en stund på volten och skrittade med övergång till galopp, galoppera några språng innan han kom ned i en bra trav framåt, övergång till skritt och sedan galopp igen. Jobbigt men så nyttigt för oss båda. Den traven som Hampus får efter att ha galopperat är helt enorm, och vi fortsatte efter ett tag i den traven runt fyrkanten och på volt. Någonstans i den traven hittade jag en till nyckel till hur man rider och plötsligt travade Hampus runt på tygeln och helt igenom hela kroppen! Den lilla extra grej som jag lade till var att jag spände korsryggen. Jag vet inte vad det gör med min kropp i övrigt, men i och med att jag spände korsryggen kom Hampus ned med nosen korrekt och bara flöt fram.
 
Så häftigt! Jag var helt lyrisk och ville aldrig sluta trava omkring. F var också väldigt nöjd och tyckte att vi skulle avsluta passet där, som en belöning till att Hampus jobbade så himla bra. Han jobbade ju bra genom hela passet, men det var i sista travpasset som hela kroppen var med och inte bara bakdelen.
 
Skrittade av en glad Hampus och kände mig också glad. Vi är på gång! Snart kanske vi vågar oss ut på dressyrbanorna ändå. ;-) Fast viktigast är att han börjat arbeta rätt med sin kropp, så han håller längre.
 
Duschade av honom och svampade sedan med linischampo samt liniment på haserna innan han fick gå tillbaka till hagen igen.

Kraft i bakdelen

I söndags var det äntligen dags för dressyrträning för F igen. Tyckte det var länge sedan, och efter en titt i kalendern kunde jag konstatera att det var nästan sju veckor sedan sist. Skärpning! :-S Nu måste vi försöka få in en träning åtminstone varannan vecka, så vi håller igång dressyrjobbet och inte maskar för oss själva...
 
Skulle hämta Hampus i hagen och möttes av fyra väldigt trötta hästar, varav två liggandes. Hampus var i alla fall snäll och lyfte på huvudet när jag kom, men tyckte att jag var helt tokig när jag började prata om dressyrträning.
 
 
Förklarade för honom att han fick sova tio minuter till, sedan skulle vi få skynda oss från hagen till stallet. Han nöjde sig med tio minuters vila till och somnade om. Till vänster om honom låg Lucky, Ariels gamla skyddsling.
 
 
Till sist fick jag tvinga upp honom, men han tyckte det fick duga med att sitta. ;-) Bilden visar alla hästarna, Acrobat till vänster, Lucky sovandes och Weber bakom vaktandes. Samt då Hampus som protesterar mot att inte få sin skönhetssömn...
 
 
Efter en långsam promenad från hagen till stallet kunde jag sedan göra i ordning honom för träningen. Skrittade iväg längs grusvägen, men fick ganska snabbt vända, då padden hamnat för långt bak. Kändes som att sitta i nedförsbacke. :-S Det är inte alltid lätt att få till padden och känns det fel när man sitter så är det bara att sadla om. Skrittade fram ute efter omsadling och joggade även någon minut på lång tygel.
 
Sedan gick vi in på ridbanan där F avslutade sin första träning, så jag passade på att göra tempoväxlingar i skritt och trav på bortre volten. Gick sådär... Tänk att det alltid går bättre när jag har en tränare som tittar på mig.
 
Sedan vände F blicken mot mig och satte oss i arbete. Vi fick börja med att trava på volt med övergång till skritt, sedan upp i trav igen. Han gör det allt bättre med övergången ned till skritt, men fortfarande är reaktionen upp i trav igen lite fördröjd. Bara att fortsätta nöta! Traven var snäppet snabbare än jag brukar rida i, så där behöver jag bli bättre på att kräva mer tempo än tidigare.
 
Vi fortsatte med framdelsvändning, där han försöker att spara sig genom att ta ett litet första steg och sedan ett lite större. Vi vill ha ett stort redan från början och en känsla av hur bakdelen jobbar hela vägen. Inte lätt, men så nyttigt! Vi gjorde sedan några framdelsvändningar som följdes av ryggning och där blir det så himla bra bara jag är lugn i min hjälpgivning. Ett par ryggningar blev grymt fina. Kruxet är bara att man vänjer sig och vill ha en ännu härligare känsla nästa gång. ;-)
 
Sedan blev det galopp på volt ett varv, vända snett igenom, följa fyrkanten tillbaka till F och göra ny volt runt henne. Hela tiden en galopp med mer driv i, mer kraft från bakdelen och ett högre tempo än tidigare. Gaaah vad jobbigt! Hampus var så fin i galoppen, började tänka mer nedåt med huvud och hals och verkligen bära sig på bakbenen. <3 Men det var sjukt jobbigt att hela tiden stötta och RIDA honom i galoppen. Tänk vad allt är lättare när jag inte behöver rida utan bara åka med. ;-)
 
Vi pustade någon minut (alldeles för kort tid för mig) innan vi gav oss i kast med bakdelsvändningarna. F ville att han skulle sätta sig mer på bakdelen, men bibehålla bjudningen framåt. Han vill gärna stanna och skruva i bakdelsvändningarna. Vi trixade en del med att jag skulle få med mig bakdelen först, innan jag gjorde bakdelsvändningen och det var riktigt svårt. Alldeles för mycket för mig att hålla reda på... Men några gånger fick vi till det och med F:s hjälp kan vi nog lära oss så småningom.
 
Vi avslutade med att trava små serpentinbågar längs långsidorna, jag har helt av mig själv slutat att rida lätt i traven på dressyrträningarna (!) och sitter ned hela tiden. Efter att jag skärpte till mig med hjälpgivningen gjorde Hampus helt okej serpentiner med böjd kropp. Det tar sig verkligen! Han jobbade helt rätt med bakdelen under sig och gick bitvis på tygel. Önskar så att någon kunde fota/filma när jag rider dressyr för F, skulle vara så nyttigt att se. Får se om jag kan muta M nästa gång det är träning. ;-)
 
Sedan tyckte inte F att vi skulle nöta mer, han jobbar så bra när vi tränar för henne, så vi skall inte göra honom helt slut. De övningar han gör, gör han bra och då är belöningen att få skritta av. Det fick bli vid hand och utan sadel, kände mig ganska mör och mådde bra av att promenera bredvid honom. Han verkade väldigt nöjd med det. <3
 
Svampade av honom, även om han inte var lika svettig som i lördags. Men så red vi på morgonen innan det hunnit bli för varmt också. När jag ändå var igång och slabbade med vatten så blev det tvätt av svans också. Så snygg blir den! :-)
 
 
Tillbaka i hagen var det en nöjd farbror som gick sina kompisar till mötes. :-)

Jobbigt med övergångar...

Igår hade vi äntligen dressyrträning för F igen. Det kändes som det var evigheter sedan vi tränade för henne sist, men det var bara 2 ½ vecka sedan. Så går det när man blivit dressyrnörd. :-P
 
Jag skrittade fram ute, joggade lite och galopperade i uppförsbacken. Hampus flåsade väldigt mycket när vi sedan skrittade till ridbanan. Jag lät honom hämta andan medan vi snirklade runt på ridbanan med långa tyglar och fokus på vikt/skänklar. Travade sedan något varv innan F kom. Eftersom underlaget äntligen var hyfsat började vi med galopp direkt. F:s taktik var att göra de jobbigaste övningarna först, medan vi hade ork kvar.
 
Galopp på stor volt, snett igenom, övergång trav, byte av galopp, galopp på volt och sedan snett igenom igen. När övningen sitter blir det som en gigantisk åttvolt. Men jag fick inte till fattningarna och kom inte ned i sadeln när jag hade stigbyglarna. Samtidigt ville jag inte sitta ned i traven i övergångarna. Inte lätt!
 
När jag var helt slut (och Hampus med) övergick vi till skrittjobb. Först halter, som går bättre och bättre. Sedan ville F ha lite snabbare reaktioner, så vi fick göra övergångar mellan halt-skritt, halt-trav, skritt-trav och trav-galopp. Till sist var Hampus så med att jag fick övergång direkt när jag bad om det. Ibland blev det mer än jag tänkt mig, som galopp istället för trav, men det viktiga är ju att han reagerar direkt, även om det blir fel tempo.
 
Sedan blev det flytt av bakdel, där fick vi till det bra flera gånger. Jag börjar också lära mig känna när det är rätt. Flytt av framdel gick så bra att vi raskt gick vidare till framdelsvändning med ryggning, med både bra och sämre resultat. 
 
Vi avslutade med galopp på volt, fokus att jag skulle få lång innerhöft och bara följa med i galoppen. Hampus ville gärna sakta av när jag tyngde med sitsen, men några språng fick jag en riktigt grym känsla i. 
 
Ett riktigt tufft dressyrpass, där Hampus tidvis gick riktigt bra med bakbenen under sig. :-) Mer övergångar kommer det bli framöver, jag vet ju att det jobbet gör honom gott. Sedan kommer jag jobba med min sits när vi galopptränar framöver.
 
Skrittade av innan Hampus fick sig en välförtjänt dusch (varmt vatten), stretch och liniment. 

Framsteg och nya övningar

Igår hade jag avtalat med F om dressyrträning på förmiddagen. Så jag var ganska tidigt i stallet för att hämta in Hampus. Han såg mig på håll och när jag ropade på honom började han genast trava. Fast inte till mig utan till hösilagebalen. Hm...
 
Han var dock inte svår att få tag på, så efter att han fått tagit några extra tuggor gick vi till stallet. Skrittade fram ute i tio minuter, sedan joggade jag igång honom några minuter på grusvägen innan vi gick in på banan. Testade att rida serpentiner ett par gånger i skritt och sedan en gång i trav, samt galopperade lite på långsidorna innan F kom ut på banan. Hampus kändes ganska frånvarande, det är stor skillnad på bjudning ute och på banan.
 
Vi fick börja med att trava runt fyrkanten, hitta rätt takt och bara jobba på. Efter något varv med fyrkant samt snett igenom gick plötsligt spännet på högra säkerhetsstigbygeln upp. Suck! Jag provade att rida vidare utan spänne, men det gjorde bara att jag belastade vänster stigbygel mer, så sadeln blev sned. Jaja, det fick bli ett pass utan stigbyglar helt enkelt...
 
Gjorde serpentiner i trav och F tyckte att jag fått in det rätta tänket nu. Det enda som saknas är fungerande innerskänklar, men det lär dröja några pass till innan de är på plats. :-P Jobbade med övergångar till skritt på långsidorna, där vi ville att han svarade direkt på både förhållning och framåtdrivning. Det gick sådär... Ibland känns det som han är på en annan planet när man ber honom om saker...
 
Däremot gick det riktigt bra att fatta galopp från skritt, som en variation på övergången. Han älskar galoppfattningar och igår krånglade jag inte till det med hjälperna, utan fattade för sitsen. Kanske är det bra att rida utan stigbyglar ibland?
 
Vi fortsatte med halter, där jobbar han på allt bättre med att sätta bakbenen under sig, nu är det bara reaktionen framåt som behöver bli lite bättre. Plus att jag måste lära mig att känna när han står rätt och inte. Jag gör verkligen inte det...
 
Sedan var det fram- och bakdelsvändningar som gällde, tyckte de flöt på ovanligt bra och det tyckte F också. Jag har börjat få in snitsen och Hampus vet vad det är han skall göra. Så F beslöt sig för att testa en lite svårare övning, som är väldigt nyttig för Hampus kropp. Framdelsvändning som direkt följs av ryggning. Det lät inte alltför svårt när F förklarade och Hampus gjorde glatt som han skulle flera gånger. Ryggningen blev så mycket bättre än den varit tidigare och F var imponerad. Hon trodde inte att Hampus skulle klara av övningen så bra, men det var uppenbarligen något han tyckte var roligt att göra. Så den övningen kommer vi göra lite då och då framöver. :-)
 
Hampus blev grymt fin av att jobba med framdelsvändningen som övergick i ryggning, så fin att jag plötsligt fick en häst som gick i form, men utan att hänga på bettet. Det var som att flyta fram... F blev helt lyrisk över hur han rörde sig, så vi fick testa att göra små skrittvolter för att äntligen börja nosa på att böja hans kropp. Förmodligen har han aldrig fått jobba så med kroppen tidigare och det var lite jobbigt. Han grymtade och stånkade, men blev så sjukt fin! <3
 
Egentligen skulle jag vilja rida i flera timmar i det läge som vi hittade, men F var klok som vanligt och förklarade att det var dags för avjogg i trav. Rom byggdes inte på en dag och Hampus behöver mer tid innan vi kan modellera om kroppen fullständigt. Avjoggningen var på en riktigt trevlig häst (jag tog stigbyglarna igen) som sökte sig helt rätt framåt-nedåt bara jag gjorde rätt uppe på.
 
Hampus var så nöjd efteråt, jag var också nöjd, men ganska mör i kroppen efter att ha fått jobba med balansen själv. Så det blev avskritt utan sadel och ryttare, jag behövde också skrittas av lite. :-P Sedan svampade jag av honom innan han fick kraftfoder och återvända till hagen.
 
Det känns så grymt bra med träningen just nu! Men jag längtar tills vi kan galoppera mer ute, så jag får upp överlinjen ännu mer. Planen nu är att rida två pass dressyr på banan själv och sedan rida för F igen. Så skoj! :-)

Många nya tankar

Igår stod Hampus och åt när jag kom till hagen. Så fort han fick syn på mig började han lugnt vandra iväg bort från grinden... Jag ropade på honom och då vände han på huvudet, tänkte igenom sitt beslut och fortsatte sedan gå bort från mig. Bushäst! När han väl var längst nere i hagen stod han stilla medan jag tog på grimman, men det var högst motvilligt som han följde mig tillbaka. Jag misstänker att det kan hänga ihop med att han faktiskt jobbat varje dag den här veckan, kanske behöver han en vilodag ibland?
 
Inne i stallet blev det avborstning och hovkratsning, sedan åkte sadel och dressyrträns på. Eftersom det tagit en stund att få in Hampus var vi lite sena, så när jag satt upp hade F kommit. Men fördelen med en tränare som står på gården är att hon kan mocka medan jag skrittar fram. :-P
 
Joggade sedan fram på ridbanan och kände efter hur underlaget var. Det kändes okej att trava, men när jag provade att galoppera var det bara långsidorna som kändes säkra, det blev för dåligt fäste att galoppera på böjt spår.
 
Sedan kom F och vi fick börja jobba med traven. Fyrkanten, serpentinbågar, stora volter och snett igenom. En bra trav med tydlig tvåtakt som inte fick bli för seg och inte för springig. Gränsen mellan när han jobbar på ett bra sätt genom hela kroppen, med stöd på tygeln, och när han somnar i traven är hårfin... Jag känner den inte alltid när jag sitter på, så F behövs verkligen på marken som kontrollant.
 
Efter ett tag var det jag som behövde pusta. Hampus var förvisso också trött, men jag blev helt slut i utsidan vaden i traven. Hm... Otränad ryttare... Vi jobbade med fram- och bakdelsvändningar i skritt istället. Kändes som jag fick lite kläm på det i vissa steg och så var jag tillbaka på ruta ett igen nästa gång jag provade. Suck! Träna, träna, träna är det som gäller!
 
Sedan var det jobb med halter, där har poletten trillat ned för Hampus, så han är med på vad jag menar. Däremot kan jag fortfarande inte känna vilket ben som skall rättas. Kom på mig själv med att använda en skänkel då och då i alla fall och eftersom F berömde så verkar det som att jag instinktivt vet vilken skänkel jag skall använda, men det vore ju bra att veta vad jag gör också...
 
Ryggade lite, det var jobbigt tyckte Hampus. Men det blir också bättre och bättre, känns väldigt skönt! Vi avslutade sedan med att trava runt lite mer på ridbanan, så vi inte avslutar med att tänka bakåt. Hampus fick ett riktigt trevlig tempo i traven och då och då började han försöka komma ned i rätt form. Men det är fortfarande en bit kvar tills det är rätt form hela tiden. Men visst tar det sig!
 
Visade F hur sidostycken blir när jag tar en förhållning, de åker ut en bit, men samtidigt kan jag inte ha bettet högre upp för då blir Hampus irriterad. Hon hade inte tänkt på det när jag red och var övertygad om att det inte skulle vara så när han gick i form med stöd på bettet. Skönt att Hampus kan fortsätta ha bettet som han vill!
 
Skrittade av honom på grusvägen innan han fick komma in i stallet för avsvampning, stretchning och kraftfoder. Sedan fick han återvända till hagen.
 
När jag släppt ut Hampus i hagen blev jag inkallad på ridbanan igen. F och E red sina hästar och F ville visa skillnaden på mina serpentiner och hur man skall rida bra serpentiner. Så F fick försöka efterlikna mig och så fick E visa hur det skall se ut. Väldigt nyttigt att se skillnaden, speciellt som jag ju inte har någon som filmar när jag rider. Känslan är ju en sak och hur det faktiskt ser ut en annan. Men jag har ju slitit med de där serpentinerna i många år nu. :-P
 
Sedan visade F även hur jag skulle tänka när hon bad mig göra fram- eller bakdelsvändningar på böjt spår. Hur jag hela tiden skulle se linjen framför mig (haha, måste nog fuska och måla med vattenfärg i snön) även om hästen skulle flytta något steg inåt eller utåt. Jag blir lätt förvirrad och glömmer bort var jag skall vara någonstans. Mycket att ha i huvudet och träna på...

Vänster är lättare än höger, men ändå sämre

Det blev en tidig morgon i stallet. Tränare F hade en del annat inplanerat, så enda tiden för träning var 08:30... Hämtade in Hampus från hagen och var väldigt glad över regntäcket. Hela vänstra sidan av halsen var täckt med ett tjockt lager blöt lera. Resten av Hampus vänstersida såg likadan ut, men var tack och lov täckat. Det fick bli spolspiltan för avspolning av leriga ben och hals. Hampus tyckte det var en dum idé med kallt vatten, men jag förklarade för honom att det faktiskt inte var värre än det kalla regn han lämnat. :-P
 
När han var färdigsanerad provade jag hans gamla (2000? 1999?) vita gummiboots. Tänkte att de åtminstone inte kunde vara sämre än reflexbootsen, som suger åt sig massor med vätska och blir tunga. Bootsen satt perfekt på honom, fast det såg ganska fult ut med vita boots.
 
Tog på sadel och träns, sedan skrittade vi iväg längs grusvägen. Som tur var så hade det slutat regna, så vi slapp bli blöta. Efter framskrittningen joggade jag honom på långa tyglar och avslutade med lite galopp på långa tyglar. Duktig kille! Sedan fick han skritta till ridbanan och gå ett par varv där innan F kom.
 
Vi började med att göra små serpentiner i trav, med tre hinder som rundningspunkter. När Hampus jobbade på bra blev det även övergång till skritt mellan varje båge. Jag måste tänka på att inte stressa honom i övergången från skritt till trav, jag tror att han skall tappa all gång så fort han får skritta, men det är just när han byter till trav från en bra skritt som han stärker sina bakben.
 
Sedan jobbade vi med flytt av bakdel i skritt igen. Jag hade problem med det när jag tränade själv och fick nu en uppfräschning. Bakdelen skall flyttas utåt, med stöd på ytter tygel för att hindra att bogen följer med. Hampus jobbade helt okej i höger varv, så vi bytte övning till att flytta framdelen inåt. Där måste jag förtydliga med spö på bogen, jag behöver inte använda det, bara lägga det mot bogen så han vet vad jag vill. Efter några bra flyttningar bytte vi varv till vänster.
 
Vilket helt klart är hans lätta varv... Bakdelen blev enklare att flytta, även om han försökte komma undan ibland. Framdelen behövde inte ens ett spö på bogen, den dansade så snällt åt sidan ändå. :-)
 
Därefter gick vi över till trav på volten, där jag på öppna delen skulle flytta ut bakdelen. När han gjorde det bra skulle jag fatta galopp. Därefter ned i trav igen och övningen fortsatte. Hampus gjorde fina fattningar i vänster varv och flyttade bakdelen rätt okej. Då bad F mig behålla galoppen och fortsätta runt fyrkantsspåret. För varje språng blev Hampus längre och längre... :-S
 
Sedan pustade vi någon minut i skritt, medan jag och F pratade om att galoppen inte fick bli så där lång, då tränar han ingen överlinje överhuvudtaget. Istället är det bättre att jag bryter av och ber om ny galopp, vilket ju är samma jobb som jag redan gör ute med honom. Sedan bytte vi varv till höger, där bakdelsflytten förstås var lite svårare (dvs jobbigare) och galoppen krävde lite från mig. Men vilken galopp han presterade! F bad mig följa fyrkanten igen och när vi återigen pustade på lång tygel var analysen klar. Hampus har definitivt lättare för vänster galopp, men han har en mycket bättre höger galopp. Den vänstra blir lång och obalanserad redan efter några språng, medan han i höger galopp hela tiden håller ihop kroppen och jobbar rätt. <3
 
Vi tog ytterligare några varv i höger galopp, för att jobba med min sits. Hampus fick rulla på bäst han ville, medan jag försökte sätta mig rakt (!) i sadeln istället för att hänga på snedden. Det kändes konstigt, men det är bara att vänja sig. Jag underlättar inte precis för Hampus (och Ariel) om jag felbelastar hela tiden. Nyttigt att få lite att jobba med för egen del också.
 
Efter en till skrittpaus jobbade vi med ryggningen en del, där F vill att han skall ha samma driv bakåt som han har framåt. Dessutom måste han bli alertare på att svara framåt när jag ber honom sluta rygga.
 
Innan vi slutade för dagen gjorde vi några fler serpentiner i trav igen, fast utan avbrott den här gången. Dessutom satt jag ned i traven, vilket jag inte gjort på många år. Det kändes ganska bra, men så har Hampus en väldigt mjuk trav också. Som sista övning blev det några små volter i samband med serpentinerna och äntligen kom stödet från Hampus i min hand. Det tar sig!
 
Jag visade F hur jag brukar jogga av Hampus och hon kom med några bra tips där också. Han går definitivt bra med kroppen, men bara för att det är nedvarvning behöver han inte trava som en zombie. ;-) Det är verkligen en hårfin gräns mellan Hampus i balans och Hampus som sover...
 
F var även snäll och kollade på skritten, jag måste sluta stressa honom framåt, han går med bra steglängd som det är, det är bara lite "ärtighet" som behövs för att få till det allra sista och det fungerar inte om jag vill att han skall skritta snabbare än han klarar av.
 
Många bra tips under dagens dressyrträning, jag längtar redan efter att få träna på allt igen! Hampus fick skritta i tjugo minuter efteråt, så han var helt avslappnad och lugn när han blev avskött och fick sitt kraftfoder. Kändes så himla bra idag!

Bakdelen under sig eller stöd i handen?

Eftersom Hampus haft täcken på sig under natten var han ren när jag hämtade honom i hagen. Kanske hade han varit det ändå, med tanke på att det var så kallt att all lera var fryst.
 
Tog in honom och tog av honom täckena. Regntäcket var lite blött på insidan, medan ylletäcket var snustorrt. Så ylletäcket gör sitt jobb, medan regntäcket tyvärr håller inne fukten lite för bra. Nu hoppas jag att han inte behöver täcke överhuvudtaget framöver, men det är ändå bra att veta.
 
Borstade honom ordentligt och tog sedan en bild innan F kom för att klippa. Han var inte särskilt entusiastisk...
 
 
Sedan kom F och jag förklarade hur jag ville ha klippningen. Det blev en halv spårklippning, dvs 2/3 av halsen, bringan, bägge bogarna samt lite vid virveln och bakbenet. Hampus stod och sov medan F klippte och det blev precis som jag tänkt mig! F påpekade dock att eftersom magen inte klipptes, så såg den ännu större ut än annars. :-S Nåja, det är ingen skönhetstävling utan han klipps för att inte svettas så mycket i vinter.
 
 
Visst ser han lite rolig ut, men jag vill inte klippa magen eftersom han ligger ned utomhus. Dessutom svettas han inte på de oklippta delarna, så de känns onödiga att klippa.
 
 
När Hampus var färdigklippt tog jag reda på all päls och borstade av honom på de klippta områdena. Sedan åkte sadel och träns på, jag satt upp och så skrittade vi iväg. Hampus var inte så intresserad av att skritta, men med lite övertalning gick det bra.
 
Efter framskrittningen gick vi in på ridbanan och galopperade några varv i vardera galopp för att få lite värme i kroppen. Höger galopp gick alldeles utmärkt... ;-) Sedan kom F och jag undrade om hon ville provrida Hampus innan vi började med träningen. Givetvis var hon nyfiken på hur han kändes, så hon satt upp och testade lite trav coh galopp samt sidvärtsrörelser på volt. Hampus visade sig från sin sämsta sida och försökte slippa undan arbetet... Men det är lite svårt med F på ryggen. :-P
 
Sedan fick jag rida igen. Eftersom han var stel i bakdelen så jobbade vi med att flytta den något/några steg i skritt följt av övergång till trav eller galopp. Målet var att få honom ärtig, dvs svara snabbt på framåtdrivande hjälper. Han har lite långa ledningar ibland...
 
Som variation flyttade vi även bogarna och det har han ju lättare för. Lite jobb på volten i trav blev det också och bitvis fick jag en grym känsla. Han var så himla fin! I slutet av passet började han söka stöd i handen, jag blev lite osäker då och diskuterade det hela med F. Det är skillnad på ärligt stöd när hästen går i form med bakdelen under sig och fuskstöd när hästen har vikten på framdelen. Hampus stöd var det ärliga slaget. :-D
 
Sedan tyckte F att det räckte, då Hampus fått jobba hårt både med henne och mig. Pratade om mina mål, jag vill ha Hampus fullständigt lösgjord (där är vi på god väg) och att han orkar gå i form i tjugo minuter. F påpekade dock att han gått med bakdelen väl under sig i princip hela ridpasset, så det målet var egentligen redan nått. Men jag vill även ha stöd i handen och den sista pusselbiten orkar han inte med hela tiden. F har dock en poäng med att det inte är det viktiga, utan att han går korrekt med bakbenen. Känns härligt att vara igång med träning igen!
 
Skrittade sedan ut en bra stund så Hampus fick pusta av sig och även torka. När vi var tillbaka i stallet igen var han helt torr på de klippta områdena. Så skönt! Tog av utrustningen och så fick han äta kraftfoder medan jag masserade benen med kylande liniment. Sedan återvände han, mycket nöjd, till hagen. :-)

Ridläger dag 3, pass 2

Egentligen var det Ariel som skulle gå även det sista ridlägerpasset, men då jag tyckte att hon var för trött främst mentalt, så bestämde jag mig för att rida Hampus istället.

Vi red i ridhuset, då det regnade för mycket för att rida på utebanan. Det var dressyr och dessutom barbackaridning!



Efter uppvärmningen var det samma övningar som föregående dag, det vill säga serpentiner längs halva långsidan, sedan en mindre volt, fortsatt med serpentiner restan av långsidan, därefter vända rätt upp, göra skänkelvikning ut till långsidan, lägga en volt till och slutligen en liten tranportsträcka längs kortsidan. Serpentinerna i skritt och resten i trav...

Det var både lättare och svårare att rida Hampus. Lättare, därför han är så stabil i sig själv så han bryr sig inte lika mycket när jag tappar balansen. Svårare, därför jag vet att han kan det vi gör... Jag pushade mig själv hårdare än tidigare, jag visste ju att det var sista ridningen på en vecka för mig, så varför inte slita ut sig inför vilan? ;-)

Hampus var fantastiskt fin! På slutet var han så mjuk och härlig att jag bara ville krama om hela hästen. Vi fick avsluta med stora mittvolten som gjordes mindre och mindre tills vi var på en väldigt liten volt, när sedan volten gjordes stor igen fick vi galoppera. Jag har ju galopperat Hampus barbacka tidigare, men då har jag bara klarat av några språng innan galoppen blivit för stor och svår att sitta i. Men på böjt spår kunde jag sitta kvar och hålla ihop honom och därmed också ha kvar balansen i galoppen. Det kändes superbra! Känner jag mig själv rätt blir det mycket mer barbackaridning framöver, även om min mage och mina ben inte var så glada. ;-)

Hampus var lite svettig efteråt, men bara där jag suttit och värmt honom. Så han fick sig lite avsvampning innan han nöjd återvände till sommarhagen.

I och med detta är även sommaren över, Hampus började jobba igen 8 augusti och jag har nu hand om honom bara på onsdagar och lördagar. Precis lagom om ni frågar mig... :-)

Dressyrträning

I förrgår Finaste Hampus stod vid grinden och väntade på mig. Jag hade lite kort om tid innan träningen, så jag var tacksam över att han var så ren. Det blev en snabb sväng in i stallet, avborstning och på med grejerna.

Värmde upp i skritt med lite joggtrav på lång tygel innan F kom. Hon frågade vad vi ville ha hjälp med och jag förklarade att det jag ville ha var övningar som vi kan göra själva, utan någon instruktör, som kontrasterar till hans arbete som ridskolehäst. F förstod precis hur jag menade och vi började med framdelsvändningar. Jag har lite svårt för sådant, det känns så ologiskt att säga framdelsvändning när det faktiskt är bakdelen som vänder sig.

Fick tips och råd från F och på slutet fick Hampus till vändningarna riktigt bra, så jag fick en känsla av hur det skall kännas när det är som bäst. Nu handlar det ju inte om vändningar som är tävlingsmässiga, utan som hjälper Hampus att bli rörligare i kroppen. Vi fortsatte därför med bakdelsvändningar, som både jag och Hampus hade lättare för. Dock fastnade jag lite för att bakbenen skulle vara stilla, men de skall ju faktiskt trampa på stället. Så där fick jag en lite aha-upplevelse när det började fungera riktigt bra.

Tredje övningen blev det värsta jag vet, serpentinbågar. F bara skrattade åt mig och gav mig instruktioner hur jag skulle rida. Varje gång vi korsade medellinjen skulle vi dessutom (!) göra en övergång till skritt och tillbaka till trav. Det blev ganska många varv, det finns massor att jobba med men bitvis var det riktigt roligt faktiskt. En övergång blev så himla härlig, precis när Hampus saktat ned till skritt skänklade jag honom och han svarade direkt. F sade att det såg riktigt bra ut (den övergången alltså...) och att det verkligen syntes hur mycket han använde sina magmuskler när övergångarna kom.

Vi avslutade med en övning som jag trodde skulle vara omöjlig. Men Hampus är verkligen fantastisk. Vi skulle fatta galopp i början av kortsidan, galoppera snett igenom, bryta av till trav någonstans på linjen och byta till andra galoppen. Målet så småningom är att kunna fortsätta i galopp längs kortsidan, vända snett igenom igen och byta galopp, det vill säga fortsätta som på en åtta i all oändlighet. Nu är vi inte tillräckligt tränade för det än, så det blev en volt här och där. Men Hampus var duktig och bytte galopp när han skulle och jag fick lite tips hur jag lättare skall stötta honom i galoppen nu när styrkan inte riktigt finns.

Vi avslutade där och jag skrittade ut på en synnerligen nöjd Hampus. F tyckte att hans kropp skulle behöva sig en riktig genomkörare i galopp, men det får vara tills vi har bättre underlag alternativt en skodd häst. Men jag tror också att han skulle må bra av en rejäl galopp, det märktes skillnad i trav och skritt redan efter våra korta galoppövningar på banan.

Under den sista biten tillbaka till stallet frustade Hampus så där nöjt ända nedifrån magen, med resultatet att nosgrimman sprack. Det ni! Det var en gammal nosgrimma som uppenbarligen var lite dåligt sydd i ena sömmen, men nu har jag plötsligt bara en nosgrimma till två hästar. Blir visst till att åka och shoppa lite.

Avskrittad och nöjd fick Hampus ylletäcket på sig, sedan fick han stå och sova i väntan på E.T.

RSS 2.0