Pussepojken på upptäcktsfärd

I lördags stod Hampus i stora stallet då han gått på lektion på förmiddagen, så jag passade på att ställa honom i gången och klippa manen. Några elever kom och pratade, tydligen har han fått gå med på lite tuffare lektioner nu, bland annat hade han fått galoppera och hoppa. Träffade även på L som undrade om han var inkörd och som eventuellt skulle roa sig med att köra in honom. Gärna för mig. Hade han varit inkörd hade jag nog kostat på honom en vagn, han skulle behöva den träning som körningen ger.

När Hampus var hyfsat snygg i manen tog jag på sadel, träns och ländtäcke och så gav vi oss iväg. Vi skrittade samma väg som vi brukar, men isället för att svänga upp vid ängen fortsatte jag längs asfaltsvägen för att dels se hur man rider bort mot Ariels stall och dels hur länge asfaltsvägen fortsätter. Det var en rolig promenad, där Hampus verkligen kom igång med skritten efter en stund.

När vi både hittat avtagsvägen och slutet på asfaltsvägen vände vi nöjda hemåt. Hampus fick gå på äventyr längs en stig i skogen en bit, sedan tyckte jag det fick räcka med upptäckter för det här passet och vände honom hemåt. Vi klättrade i minibacken och galopperade ett halvt varv runt ängen, sedan blev det faktiskt lite trav på hemvägen också. Han har mycket kraftfullare trav än jag minns. Jag längtar till vi fått tummen upp av E.T. att börja jobba med traven också.

Hemma igen blev det strechning innan Hampus fick ett mysigt vintertäcke på sig och gå ut till de andra hästarna. Han verkar vara så nöjd med tillvaron och jag är så glad att han kan vara på ridskolan.

Fast jag drömmer om den dag jag får ha honom helt för mig själv.
Trackback
RSS 2.0