Spontan långtur

I onsdags hade jag och L gjort upp om att träffas och rida ut. Jag hade lite ont om tid, så tanken var att vi bara skulle ta en kort runda.

Hampus stod och sov i boxen, men såg ändå glad ut när jag kom med sadel och träns. Tog på grejerna och red iväg längs asfaltsvägen för att spara tid. Framme hos L så bestämde vi oss för att hon skulle visa den där härliga vägen som hon pratat om tidigare, men som vi aldrig verkade komma iväg på.

L satt upp på Rembo och så red vi iväg längs grusvägar och stigar till helt underbara ridvägar! :-D Hampus var så glad att få vara ute och som alltid blir han mjukare efter en stunds klivande i terrängen. Han tar sig verkligen fram överallt den hästen! <3

När vi var framme vid de härliga stigarna som L pratat om så var klockan mycket mer än jag tänkt mig. Så vi vände och red tillbaka, fast en annan väg. Jag var ganska vilse och givetvis hade jag inte telefonen med mig, så jag vet inte exakt hur vi red. Men bland annat svängde vi förbi en vattensamling och Hampus vågade vada ut. Heja!!!

Sedan rejsade vi lite på hemvägen och det var en sjukt pigg Hampus! Det kändes nästan som om han stack med mig, med bakdelen ordentligt under sig. Men så fort jag tog i tyglarna så sänkte han farten. :-)

Sista biten hem fick han skritta, en helt annan skritt än på bortaväg. Jag längtar så mycket efter att få ge honom mer motion utomhus, det kommer göra honom så gott! Snart kanske han är lika smidig som när han var ung.

Åter i stallet kunde jag konstatera att vi ridit i två och en halv timme, precis lagom enligt Hampus, men jag fick förstås rusa iväg till andra äventyr. ;-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0