Jakten på lerfritt underlag

Igår hämtade jag in Hampus från hagen och ställde honom som vanligt i spolspiltan. Tror både han och jag längtar efter kallare väder... När han var ren om hovarna blev det lite borstning och hovkratsning, innan vi myste lite i väntan på fysioterapeut.
 
Som ringde strax efter avtalad tid och erkände att hon helt glömt bort mig. Sköt på tiden till nästa söndag istället och så kunde jag plötsligt rida istället. :-D Tog på utrustningen, inklusive fula vita boots. Måste köpa blåa eller svarta någon dag... Blev osäker på vart jag skulle rida och bestämde mig för att bara ha en rolig ridtur där vi red i blandade gångarter och bara njöt. Inga krav, inga måsten. Härligt!
 
Red bort mot Äskelunda, skrittade genom byn och travade sedan hela vägen till bondgården. Hampus skrittade med lite skeptiska steg över bron, vattnet lät lite för mycket i hans öron... Galopp uppför lilla slänten och så fortsatte vi av bara farten längs traktorvägen. Sista biten innan hästgården vid Söderby var det bara lera... :-( Jag som tänkt att vända och rida samma väg tillbaka tappade sugen. Ville inte rida i lera mer...
 
Fortsatte över 272:an och mot Åkerby kyrka. Travade och galopperade där det inte gick utför eller var asfalt. Hampus var taggad till tusen, men alltid lättad när det blev skrittpaus. ;-) Tog vägen via rakbanan tillbaka och givetvis blev det galopp hela rakbanan (650 meter), skritt på asfalten och så galopp nästan hela grusvägen hem (800 meter).
 
Efter avskrittningen var han fortfarande lite småflåsig, med antydan till svett i pälsen. Men glad och nöjd, det var han! Pysslade om honom och gav kraftfoder, samt masserade förstås benen. Totalt red vi 7,45 km, där galoppen låg mellan 15,82-17,1 km/h. Det går inte fort, men det var förbaskat roligt!
 
Däremot längtar jag till snön kommer, så vi kan jogga överallt istället för att sega fram på asfalten...
 
Provade sedan nya selen, som kommit för någon vecka sedan men som jag inte haft tid att packa upp. Hampus stod snällt modell medan jag spände in, drog åt, trocklade och krånglade. Han är verkligen en ängelhäst. <3 Tog sedan ut honom för fotografering.
 
 
När jag tog in honom efteråt och tog av selen blev han upprörd. Vi skulle ju ut och köra! Hallå matte? Är du inte klok? Var är vagnen? Sötaste killen fick nöja sig med att återvända till hagen istället.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0