Hampus

I söndags var det äntligen dags att ge sig ut på äventyr igen. Jag hämtade in Hampus från hagen och gjorde klar honom för lastning. Sedan packade jag in utrustning och matsäck i bilen. Återigen var det samåkning med Weber som gällde, det är så smidigt med bägge hästarna i samma släp och J som kör. :-D

 

Den här gången lastade vi Weber först, vilket resulterade i att Hampus nästan sprang in i transporten. Det är uppenbart skoj med äventyr. ;-) Vi åkte en ganska kort bit, till Ärentuna där J bor. Parkerade transporten på hennes uppfart och lastade ut ett par lugna hästar som inte ens hade bajsat...

 

Gjorde i ordning och skrittade sedan iväg genom villaområdet och till en grustäkt som ligger bredvid Högstaåsens naturreservat. Jag har så länge velat rida dit och utforska klättermöjligheterna, men det var mycket lyxigare att få skjuts hela vägen dit. :-D

 

Vi skrittade runt grustäkten, Högstaåsens naturreservat och den bortre grustäkten. Det var svårt att gissa sig till hur terrängen egentligen såg ut, eftersom allt var snötäckt. Men vi måste definitivt åka hit igen, så oerhört mycket klättring som det blev! Både uppför och nedför, Hampus trampade på hela tiden och tyckte att det var superskoj. Han blev lite flåsig av att klättra uppför, men då var det bara att rida på plan mark eller nedför en stund så återhämtade han sig.

 

Totalt red vi 8,34 km på två timmar, så hastigheten blev imponerande 4,17 km/h. Så går det när det är mycket klättring... Tillbaka vid transporten fick hästarna kliva på och äta hösilage, medan jag och J gick in till henne och fika. På så vis kunde vi ha uppsikt över transporten och se hur hästarna betedde sig. Det fungerade superbra, de stod stilla och åt lugnt. :-)

 

När vi lastade ur hemma kunde vi konstatera att hästarna inte bajsat nu heller (de gjorde det 2-3 gånger under ritten), så det blev en väldigt smidig rengöring av transporten. Hampus var lite stel första stegen, vilket jag förstår när han först jobbat sig så varm i hela kroppen och sedan fått stå helt stilla en halvtimme. Men han mjukade upp sig snabbt och efter kraftfodret fick han återvända till hagen igen.

 

Jag längtar redan till nästa gång vi ger oss iväg. Vi har lite planer på att åka till Rullsand och rida, men det får bli när snön är helt borta...