Halvdåsig
Idag skrittade vi ut längs grusvägen, men vi kom inte särskilt långt då Hampus var väldigt långsam i skritten. Jag hade glömt spöet hemma och kunde inte heller peppa honom särskilt mycket med röst eller skänklar.
Nåja, vi rörde på oss och fick se en ny väg. Eller, ny är den ju inte då han gått mycket på den som unghäst, men det är ju i alla fall tio år sedan. Han var glad att få komma ut en sväng i alla fall.
Jag är lite lat och rider barbacka nu när vi ändå bara skrittar. När det blir längre skrittpass så kommer jag nog behöva sadel, men nu är det bara mysigt. <3
Han har för övrigt lagt på sig lite sedan han kom hit, så nu får han inte sojamjöl längre, utan bara betfor, mineraler och vitaminer. Vill ju att han skall få något när de andra äter, men utan att det blir för mycket näring.
Kommentarer
Trackback
