Mycket att tänka på

I söndags var det premiär för nya tränaren P. Vi skrittade iväg till ridbanan där hon mötte oss. Berättade lite kort om Hampus och vad jag ville uppnå.
 
Vi fick rida på nedre volten, jag skulle tänka på att han inte fick falla in mot mitten och ha honom ställd i nacken. Vi diskuterade lite om tempot han har i skritten. Jag tyckte att det var segt som tuggummi, men precis som F sade P att jag inte fick jaga på honom, då blir han bara stressad och spänd. Just nu kan han inte gå i en längre skritt, han har inte den styrkan, utan han måste få gå i den skritt där han behåller takten hela tiden. Det kändes sjukt konstigt att rida så "långsamt" men P har helt rätt i det hon säger, så det är bara att träna vidare.
 
Vi bytte till trav med samma tänk, hela tiden fokus på flytta ut honom på voltspåret när han vill ramla in, få honom ställd i inner men med stödet kvar på yttertygeln. Jag tyckte att det gick skitdåligt och att jag red som en kratta, men P tyckte att jag var alldeles för hård mot mig själv. Tydligen såg det bättre ut än det kändes. ;-)
 
Vi jobbade även med skänkelvikning, där framdelen skulle vara kvar på voltspåret och bakdelen utanför. Supersvårt var det också, jag är så van att bara göra skänkelvikning från en sida till en annan, så jag fick inte riktigt ihop hjälperna. Men ibland blev det några bra steg och Hampus hummade en del, så det var nog jobbigt.
 
P tyckte att fokus just nu skall vara att styrketräna bakdel och rygg samt stretcha bakbenen. Det sista genom just skänkelvikning på volt. Sedan skall jag inte döma mig och Hampus så hårt, vi är inte i samma form som vi var för ett år sedan och det måste få ta tid att komma igång igen.
 
Jag avslutade med att visa P hur Hampus rör sig när han galopperar. Tanken var att galoppera en långsida och sedan sakta av, men Hampus fick syn på en cavaletti och styrde direkt på den. Hm... Den hästen älskar verkligen bommar...
 
Träningen kändes jättebra, jag fick mycket att tänka på som jag tror kommer landa när det gått ett tag efter träningen. P kändes som en riktigt bra tränare, så vi kommer rida för henne redan på onsdag igen. Längtar redan!
 
Hampus var inte svettig efter passet, däremot gäspade han flera gånger, något han nästan aldrig brukar göra efter ridning. Så uppenbarligen var det inte så fysiskt jobbigt, men lite tankekrävande för det vanedjur som han är. Goaste grabben! <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0