Hampus

I söndags när jag skulle hämta in Hampus från hagen gick han några steg bort från mig. Det var så oväntat, så jag blev alldeles förvånad. Han som älskar att följa med mig, älskar att det händer saker. Jag tog det som en varningssignal på att vi inte gjort tillräckligt med roliga saker senaste tiden, så med löfte om att vi skulle ha kul fick jag med honom från hagen.

 

Vi skrittade ut barbacka en sväng. Mamma och vår hund Tintin följde med, så det blev en ganska lättsam promenad. Först gick vi till huset pappa håller på och bygger, Hampus fick kika in genom fönstrena medan mamma gick in i huset och kollade.

 

Sedan gick vi nedför Haldos backe och när vi vände tillbaka upp igen kunde jag inte motstå att galoppera. Vilken kraft det är i Hampus när han får jobba ordentligt! Jag bara ryser i kroppen när jag tänker på det. Halvvägs upp ropade mamma att Tintin följde med, så då fick vi stanna (inga problem) tills hon tagit upp honom i famnen. Sedan galopperade vi till backen tog slut och travade en snutt på plan mark.

 

Både Hampus och jag kände oss mycket gladare efter den här turen. Fram för mer glädje i ridningen!