Galoppombyte i språnget
Ja, här går det undan i utbildningen! Men låt oss inte gå händelserna i förväg. Igår var det uteritt med C och Maggie stod på schemat, men innan dess tränsade jag Ariel och tog en sväng på ridbanan. Nu sitter uppställningen riktigt bra, även om Ariel gäspar och grimaserar av leda. Skritten är okej och vi lyckades faktiskt springa rakt i traven den här gången. Nötte uppställningarna lite till, men nöjde mig med att traven inte var katastrofal. Vill ju inte hamna i onödiga konflikter heller.
Åter i stallet blev det påklädnad och så bytte jag tränset mot sidepull. Sedan skrittade vi iväg till rakbanan, eftersom C ville ha bra underlag och fri sikt för att galoppera Maggie lite mer än bara några språng. Ariel vet numera definitivt vad rakbanan är till för… Hon började öka skritten så fort hon såg vart vi var på väg, öronen spetsade rakt fram och en glädje i hela kroppen.
Jag kände att jag inte kunde vara en taskig matte och hålla in henne, utan förklarade för C att vi gärna sprang före dem. Antingen blev det trav eller galopp, men oavsett gångart är ju Ariels steg så mycket längre än Maggies, så Maggie kan galoppera bakom utan problem.
Det blev några meter i ivrig trav, sedan ökad trav och sedan galopp. En lugn, mjuk galopp där jag utan problem kunde stå i fältsits och bara njuta. Ariel njöt hon med, att susa fram så där med matte hör inte till vanligheterna! Efter en liten stund var hon dock nöjd, så vi saktade av och lät C och Maggie gå om oss och fortsätta. Ariel var nöjd med att skritta (ivrigt!) bakom.
Sedan vände vi tillbaka i skritt, och när vi skrittat en liten stund föreslog jag galopp igen. C tyckte att det lät bra och Ariel markerade att hon ville iväg genom att sparka bakut lite lågt. Därför blev det några meter i städad trav innan hon fick tillåtelse att galoppera. Första sprången blev väldigt långa och ivriga, men sedan kom jag till ridning, gjorde några halvhalter och fick henne i en lugnare galopp. Men Ariel tyckte att det blev lite obalanserat för rätt vad det var så bytte hon galopp i språnget. Jag har aldrig suttit på en häst som bytt galopp tidigare, bara över hinder eller när man tar ned hästen i trav emellan. Så det tog ett par språng innan jag fattade vad hon gjort, trodde att hon bara gjorde ännu en bakåtspark. Men så insåg jag att hon gick i höger galopp nu, fast hon nyss gick i vänster.
När jag kände att galoppen började mattas av något bröt jag av till trav och efter några meter i balanserad trav blev det skritt. Sedan var vi väldigt nöjda och fnittriga (som man blir av galopper ute) på hemvägen, jag satt av ganska snart och lät Ariel lunka på bakom mig.
Finaste tjejen fick sig sedan en avsvampning och kyllera på benen. Hon var mer intresserad av att umgås med de andra hästarna, då hon blivit brunstig igen. Jaja, hellre nu än om en vecka…
Nästa gång jag rider på rakbanan blir det enbart skritt, vill inte att hon skall få några idéer om att vi alltid skall galoppera där.
Åter i stallet blev det påklädnad och så bytte jag tränset mot sidepull. Sedan skrittade vi iväg till rakbanan, eftersom C ville ha bra underlag och fri sikt för att galoppera Maggie lite mer än bara några språng. Ariel vet numera definitivt vad rakbanan är till för… Hon började öka skritten så fort hon såg vart vi var på väg, öronen spetsade rakt fram och en glädje i hela kroppen.
Jag kände att jag inte kunde vara en taskig matte och hålla in henne, utan förklarade för C att vi gärna sprang före dem. Antingen blev det trav eller galopp, men oavsett gångart är ju Ariels steg så mycket längre än Maggies, så Maggie kan galoppera bakom utan problem.
Det blev några meter i ivrig trav, sedan ökad trav och sedan galopp. En lugn, mjuk galopp där jag utan problem kunde stå i fältsits och bara njuta. Ariel njöt hon med, att susa fram så där med matte hör inte till vanligheterna! Efter en liten stund var hon dock nöjd, så vi saktade av och lät C och Maggie gå om oss och fortsätta. Ariel var nöjd med att skritta (ivrigt!) bakom.
Sedan vände vi tillbaka i skritt, och när vi skrittat en liten stund föreslog jag galopp igen. C tyckte att det lät bra och Ariel markerade att hon ville iväg genom att sparka bakut lite lågt. Därför blev det några meter i städad trav innan hon fick tillåtelse att galoppera. Första sprången blev väldigt långa och ivriga, men sedan kom jag till ridning, gjorde några halvhalter och fick henne i en lugnare galopp. Men Ariel tyckte att det blev lite obalanserat för rätt vad det var så bytte hon galopp i språnget. Jag har aldrig suttit på en häst som bytt galopp tidigare, bara över hinder eller när man tar ned hästen i trav emellan. Så det tog ett par språng innan jag fattade vad hon gjort, trodde att hon bara gjorde ännu en bakåtspark. Men så insåg jag att hon gick i höger galopp nu, fast hon nyss gick i vänster.
När jag kände att galoppen började mattas av något bröt jag av till trav och efter några meter i balanserad trav blev det skritt. Sedan var vi väldigt nöjda och fnittriga (som man blir av galopper ute) på hemvägen, jag satt av ganska snart och lät Ariel lunka på bakom mig.
Finaste tjejen fick sig sedan en avsvampning och kyllera på benen. Hon var mer intresserad av att umgås med de andra hästarna, då hon blivit brunstig igen. Jaja, hellre nu än om en vecka…
Nästa gång jag rider på rakbanan blir det enbart skritt, vill inte att hon skall få några idéer om att vi alltid skall galoppera där.
Trackback
