Ariel 3525

Wow vilken träning vi hade igår!

 

Skrittade fram i en sommarhage och joggade även lite i trav där. Ariel kändes lite på tårna men ändå mjuk i kroppen. Testade att galoppera också, men efter några språng fick vi extra skjuts av hästarna i hagen bredvid, som rejsade ikapp, så då fick det vara med galoppen. :-P

 

Underlaget på ridbanan var ganska hårt och isigt, så vi höll oss till skritt och trav på träningen. Först fick vi trava genom kortsidan, rida längs diagonalen och efter halva diagonalen göra skänkelvikning ut till spåret. När vi fick till det allt bättre, så fick vi successivt börja allt tidigare med skänkelvikningen. Ariel kom till riktigt bra arbete och jag tyckte faktiskt det gick riktigt bra, bara jag hade koll på hjälperna. Skoj!

 

Sedan fortsatte vi på fyrkantsspåret, men kapade av långsidorna lite, så vi red på ca 20x40 metersbana. På kortsidorna skulle hon vara rak, medan hon på långsidorna skulle gå med bogen in. Supersvårt, men roligt! När vi fick till det rätt, så behövde jag bara sitta stilla så fortsatte Ariel att dansa fram. <3 Hon var verkligen fantastisk och blev grymt fin av arbetet. På kortsidorna bara flöt vi fram. :-D

 

Avslutade med att trava på volten på en helt lösgjord häst, en sådan grym känsla! Joggade av henne lång och låg, även om hon blev lite distraherade av andra hästar då och då. ;-) Något vi behöver bli ännu bättre på, fullt fokus på ridningen och inte allt runt omkring (gäller oss båda).

 

Skrittade av på ridbanan också och bara njöt av en nöjd häst och känslan av att verkligen dansa tillsammans. Så roligt att avsluta innan semestern (jag åker bort och Ariel vilar) med ett sådant toppenpass. Hoppas kunna träna om två veckor igen, längtar redan!

I tisdags kom U för att massera igenom Ariel igen. Knappt fyra månader sedan sist och Ariel var bättre i de områden U noterat att hon var lite stel. Förutom i ländryggen, så där blev det laser och lite extra masserat.

 

U masserade igenom hela Ariel och sedan fick jag visat hur jag skall massera henne. Bakom vänster bogblad samt högra sidan av ländryggen skall jag massera så ofta jag kan och när jag gjort det skall jag stretcha ryggen åt bägge sidorna.

 

Ariels rygg skall hållas varm, så under vintern skall hon ha täcke ute samt inne innan ridning (dvs ifall jag skulle ställa in henne i boxen någon timme innan jag rider). Eftersom Ariel bara har två regntäcken som passar henne nu (hon har vuxit ur alla sina 125-täcken och måste nu ha 135 på allt), fick jag lite panik, men snälla C i stallet hade ett gammalt Bucastäcke hon inte kunde ha till sin nuvarande häst, som satt perfekt på Ariel. Så det fick jag köpa. :-)

 

Ariel njöt av massagen, men var inte tillräckligt nedvarvad för att slappna av helt. Vi stod inte i hennes stalldel och de flesta andra hästarna var ute, så hon hade fullt upp med att hålla koll på vad som hände överallt. Men så blir det ju ibland när man har hästen inackorderad.

I lördags var det träning igen. Ariel kändes väldigt på tårna, speciellt som hon nu hade ordentligt med fäste... Skrittade fram på grusvägen och testade sedan att både jogga och galoppera. Ariel hade tryck i bakdelen, men jag kunde dämpa henne lite i alla fall.

 

Inne på ridbanan började vi med ställning och böjning på volten i skritt och trav. När det kändes bra ändrade vi till att rida en stor åttvolt i trav, så jag fick byta riktning ofta. Ariel blev superfin av det arbetet, men jag har lite svårt att komma över till höger. Fick överdriva åt höger och bara tänka fram med ytteraxeln i vänster varv.

 

Red sedan kort trav på volten, följt av galoppfattning och kort galopp. Kunde reglera galoppen på ett annat sätt och även börja tänka lite, lite ställd i galoppen. Tjoho vilket framsteg! Det kändes riktigt bra i galoppen, så visst har det hänt massor med oss sedan vi började träna!

 

Joggade ned henne och det märktes att hon var trött av träningen. Helt klart hade jag hittat något sätt att komma åt henne lite extra, för så trött som hon var i lördags brukar hon inte bli av en halvtimme. Skrittade sedan av henne ute i tjugo minuter så all mjölksyra verkligen skulle få möjlighet att försvinna.

Igår blev det visst en dressyrträning ändå... Ariel har verkligen vila nu, men jag kan liksom inte riktigt sluta träna... Så jag kommer rida för P så mycket jag kan (köldgräns -10 grader) och så kanske det råkar bli något annat pass också. Min energi och lust får bestämma från dag till dag.

 

Ariel hade sommarskor på sig (hovis kommer på fredag), så jag insåg snabbt att det bara skulle bli skritt med tanke på all snö som lagt sig i paddocken. Fläckvis var det även is, vilket Ariel inte alls hade förstånd att hålla sig ifrån. När hon inte får något bra grepp, så ökar hon bara farten. :-S

 

Vi fick skritta på volten och hålla oss på det minst dåliga underlaget. Vi tränade på att flytta ut bakdelen, rida med tagen bakdel samt göra volt tillbaka med lite tänk åt bakdelshållet. För att underlätta det sistnämnda skulle vi även tänka lite öppna, så det var avancerade saker vi började nosa på. ;-)

 

Jag hade lite problem att hålla isär inner- och ytterhjälper. Jag tycker det är nog svårt att hålla reda på höger och vänster när jag rider och när sedan vad som är inner ändrar sig hela tiden så blir jag snurrig. Men Ariel jobbade på riktigt bra och blev så fin av arbetet. :-) Jag hoppas förstås att vi skall slippa rida rena skrittpass framöver, men det är ändå bra att få lite verktyg för hur vi hanterar även det.

 

Nöjda bägge två var vi i alla fall efteråt. :-)

Idag var det markarbete för P på schemat. Vi skrittade fram ute en kort sväng, sedan byggde vi banan som bestod av fyra hinder på (parallellt med) medellinjen.

 

Vi fick börja med en travövning, där vi skulle rida serpentiner och trava över tre bommar, göra en volt i själva serpentinbågen, trava över nästa tre bommar, göra en ny volt och fortsätta så tills vi passerat alla fyra ställena där det fanns tre bommar. Trava långsidan ned och börja om igen.

 

Ariel var riktigt fin över bommarna, så länge jag var noga med att driva på henne något precis innan. Volterna gick som vanligt bättre i höger varv än i vänster, jag stöttade henne och underlättade genom att sitta ned i traven. Ibland var hon superfin på volten och glömde sedan helt bort benen över bommarna. Ett fåtal gånger fick jag henne att jobba i rätt form även över bommarna, det var verkligen en häftig känsla när hela kroppen gungade med. :-)

 

Efter travövningen blev det istället en galoppövning, P ställde ut konor som vi skulle passera, så det blev en lite mindre fyrkant. Vi skulle passera så nära konerna som möjligt och mitt på "kortsidorna" även ta oss över en pyramid med tre bommar. På "långsidorna" skulle vi lägga en volt någonstans och hela tiden hålla igång galoppen.

 

Ariel blev ganska taggad, hon grejade en del med bakbenen och även om P påstod att det inte var några stora saker hon gjorde, utan lite omtramp och uppstanningar, så känns det verkligen stort. Jag vill inte sitta på henne när hon gör ett riktigt bocksprång kan jag säga...

 

Egentligen handlar det ju mest om att sadeln ger henne mer friheter än tidigare sadlar, så hon kan röra sig mer genom hela kroppen och jag känner det mer uppe på hennes rygg. Men det är en ovan känsla och det kommer ta ett tag innan jag lär mig att bara rida vidare. Även om jag gjorde mitt bästa att ignorera studsandet. ;-)

 

Själva galoppövningen gjorde hon riktigt bra. Hon blir lite för ivrig ibland och glömmer vilken galopp hon skall ha, men hon håller galoppen mycket bättre och vi kan faktiskt göra volter som är mindre än 20 meter. :-) Däremot upplevde jag att hon inte riktigt fick till rytmen mot minihindren, utan ofta tappade galoppen där. Men det kommer med mer träning!

 

Avslutningsvis fick vi sedan hoppa alla fyra hindren som ca 40 cm höga kryss. Det blev alltså serpentiner i galopp med byte av galoppen över hindren. Vi fick hoppa det fyra gånger totalt, två i varje varv. Ariel hoppade bättre för varje gång och höll galoppen allt bättre. Bara jag red och visade henne vart vi skulle. ;-) Lite vingel blev det ett par gånger, då Ariel var osäker på vart vi skulle och jag inte var tydlig med riktningen i tid. Då tar hon egna beslut vilket ofta brukar vara att vända mot utgången. :-P

 

Joggade av en riktigt fin tjej, som frustade och pustade, helt klart nöjd med sig själv. Jag kände mig också nöjd, det är härligt att få avsluta med en bra genomkörare. Nu får Ariel ledigt i alla fall en månad, sedan får vi se om jag sätter igång henne eller om hon får fortsätta vila. Det kan dock bli någon tömkörning framöver och då kommer jag förstås uppdatera i bloggen. :-)

I onsdags var det dags för årets sista dressyrträning. Skrittade fram på ridbanan och Ariel var verkligen som en tidsinställd bomb. Fick henne att jogga lite i trav, med diverse övergångar till skritt och halt, men känslan av att hon skulle explodera fanns kvar.

 

P satte oss i arbete på volten, jag skulle få Ariel att spåra genom att flytta in hennes inre bakben något mer under kroppen. Vi började i skritt och redan där var det svårt. Just att få henne att endast flytta in bakbenet, inte flytta hela bakdelen fler steg. Så små hjälper och vara beredd att parera med ytterhjälperna.

 

Efter att det fungerade hyfsat i bägge varven i skritt, fick vi gå över i trav. Jag upplevde faktiskt att det blev lite lättare i trav, kanske för att hon hade mer energi själv eller så kom jag åt bättre när jag satt ned i traven. Hur som gick det rätt så bra, så vi gick över i galopp.

 

Fick till en riktigt häftig känsla i höger varv, som om hon verkligen satt på bakbenen i galoppen. Det har hänt massor med galoppen sedan vi började träna i somras. Så roligt!

 

När vi bytte varv till vänster fick jag dock hjärnsläpp och lyckades inte få till det. Hur mycket jag än tog i med skänkeln så var P inte nöjd, Ariel ville inte flytta bakbenet. Så jag gjorde halt och upprepade för mig själv vad P sade och vad jag gjorde. Hm... P sade "flytta bakbenet inunder" och jag hörde "flytta bakdelen inåt". Fast vi jobbat med samma sak i alla gångarter och varv så blev det stopp i hjärnan, så istället för att använda innerskänkeln satt jag och kämpade med ytterskänkeln. Stackars häst...

 

Provade igen och fick till en riktigt fin galopp i vänster varv. Heja oss! Sedan joggade jag av en grymt fin häst, som inte alls kändes som en tickande bomb.

 

Skrittade av på ridbanan medan jag pratade med P om våra framsteg. Känns så himla roligt med träningen, men samtidigt har jag tappat all lust för ridning i övrigt, blir alltid så den här tiden på året. Så Ariel kommer få gå en markarbetskurs idag och sedan är hon ledig på obestämd tid. Kanske bara november, kanske hela december. Om inte förr, så skrittar vi igång i januari igen. Tömkörningen kan det hända att jag jobbar lite med ändå, men det får bli helt beroende på hur jag känner från dag till dag. Räkna alltså med lite mindre uppdateringar i bloggen framöver.