Ariel 3525

Igår var jag ute som hastigast i stallet. Då M och jag skall börja dela skåp och nya hästen kommer i helgen så behövde vi träffas och stuva in mina grejer på rätt plats. Däremot hann jag inte titta till Ariel, men snälla M lovade göra det åt mig.

Idag blev det till att kliva upp ganska tidigt för att hinna till stallet innan alla andra aktiviteter. Jag och M skulle rida ihop, så vi gick tillsammans till hagen och hämtade hästarna. Ariel låg ned och reste sig inte ens när vi kom. Jag myste med henne en stund, sedan bestämde hon sig tack och lov för att kliva upp. Jag har inte hjärta att tvinga upp henne "bara" för att rida. Hon stretchade ut ett bakben i taget innan hon följde med mig.

In i stallet, avborstning och på med alla grejer. Tänkte rida ut en sväng på sidepull först och sedan prova lite bett i paddocken. Ariel var inte så pigg som jag väntat mig efter en veckas vila, men egentligen så där lagom som jag vill ha henne. Vi travade en liten bit, men annars var det skritt på lång tygel som gällde. Så skönt att kunna rida henne på lång tygel!

Hemvägen gick via sommarhagen så M kunde släppa ut Maggie direkt. Det var inga som helst problem för mig att fortsätta rida, trots att alla i flocken stod och väntade på Ariel.

Inne i paddocken satt jag av och bytte till mitt dressyrträns. Först provade jag ett tredelat bett med fasta ringar, sedan ett rakt bett med fasta ringar och slutligen novabettet. Ariel var väldigt upprörd över den här nya idén från matte. Hon gjorde det jag bad om, både halter och vändningar, men under en hel del protester. Framförallt var det upp och ned med huvudet som gällde. Vid ett tillfälle när jag gick på henne med spöet (lyssnade inte för skänkeln) så sparkade hon bakut. Det var inga problem att rida henne ur bråkigheten, men hon visade verkligen att hon har humör.

Det var inget bett som kändes bättre än de andra. Jag fick en något bättre känsla av det raka bettet innan jag började inverka, men sedan tyckte hon likadant om det som de andra. Vi provade att trava en långsida på novabettet och det var samma reaktion. Däremot gjorde hon superfina halter nästan hela tiden.

Något som bör läggas till på pluskontot var att tjurarna nu släppts på bete och gick längs ena långsidan och brölade. Ariel tyckte att de var jätteintressanta och hon hade inga problem att rida parallellt med dem. Det enda hon reagerade på var när en av tjurarna lät som i målbrottet men hon var bara fundersam, inte rädd.

När jag suttit av var hon lika gosig som alltid. Hon visar tydligt att hon inte alltid är med på mina idéer (även om hon gör som hon blir tillsagd), men samtidigt tycker hon att det är så roligt att göra saker med matte. Just den attityden tycker jag så himla mycket om hos henne, lusten att vara med matte oavsett om vi gör roliga eller konstiga saker.

Jag kommer fortsättningsvis att rida henne på novabettet, även när jag rider ut. Främst för att hon haft novabettet väldigt mycket tidigare och jag tror att det är ett ganska snällt bett. Däremot tänker jag byta ut nosgrimman på mitt dressyrträns. Engelsk nosgrimma är snyggare, men hannoveransk känns ändå bättre att använda.

Träffade V i stallet, hon har kvalat till 5-årschampionatet med sin ena hopphäst och undrade om jag ville följa med ned till Skåne nästa helg. Det skulle vara så himla roligt, men jag jobbar ju. Någon som känner för en gratisresa? Hon åker torsdag kväll om jag förstod det hela rätt.