En kort busrunda

Ariel blev lite förvånad när jag hämtade henne i hagen. Gjorde i ordning henne för ridning och satt sedan upp. Först då insåg jag att jag inte ridit henne på en vecka. Måste vara rekord... :-S

Vi red till klätterbacken och klättrade ett par varv. Det var lite småjobbigt tyckte Ariel, men ännu jobbigare blev det när matte envisades med att jogga hela slingerstigen i skogen. Överkurs, sade Ariel och växlade ned till skritt när det blev för stenigt.

Sedan galopperade vi längs hela ängskanten och Ariel började bli lite småtaggad. Skritt längs asfaltsvägen hem, där vi tränade på halter, övergångar till trav och skänkelvikningar. Hon var superduktig! Däremot blev hon lite smått besviken när vi skrittade in på grusvägen tillbaka till stallet. Lite för kort tur för en pigg dam som Ariel, men ibland hinner man inte med något mer. ;-)

I stallet blev det avduschning och inoljning av hovarna, sedan var Ariel mycket nöjd. Hon fick äta kraftfodret ute i hagen, för jag har märkt att hon gärna vill varva med att dricka lite vatten också. Men allt kraftfoder fick hon inte i sig, tror hon tycker det blir för salt smak i och med att jag strött över 15 g salt. Så från och med tisdag blir det saltsten i hagen istället, tar Ariels gamla och så köper jag bara nya till hästarna när det är installning till hösten.

Sedan försökte jag smörja in Ariels juver, men det slutade med att hon och Hampus stod och tjöt åt varandra. Först vill Ariel gosa, sedan blir hon arg när Hampus inte riktigt är med på noterna utan vill äta gräs. Till sist sade Hampus ifrån på skarpen och Ariel aktade förvånat på sig. Inte lätt att bo ihop med en valack när man vill träffa hingst. ;-) Men två veckor till borde hon ju stå ut...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0