Mysig som alltid!
Idag var det dags för fotografering och mätning igen. Tiden går verkligen fort! Ariel hade krymt (eh?) så hon är återigen B-ponny, 129 cm hög. Däremot har hon både blivit rundare och längre, så visst händer det saker hela tiden. Hon väger nu knappt 300 kg.
Sedan blev det promenad på banvallen. Provade att ha bettet på medan vi promenerade och det fungerade helt okej. Hon tuggar fortfarande väldigt mycket, men det känns som att jag bara bör låta saken bero. Funderar på att testa äppelbettet på henne, men jag har inte bestämt mig än.
Provade att träna lite tygelhjälper också, hon verkar förstå dem nu, men tycker ofta att det är onödigt att svänga. Halterna behöver vi dock träna mer på, där blir hon tjurig och slår upp med huvudet. Vi gick i några vattenpölar också, vilket Ariel tyckte var onödigt, men eftersom matte envisades så var det väl bästa att plaska på...
Promenerade längre bort än vi varit tidigare, och så snart vi nått den magiska gränsen (grinden till sommarhagen) blev Ariel mycket ivrigare och nyfiknare. Hm... Hon är tydligen som Habina och tycker att nya vägar är mycket roligare än gamla... Får ta och variera våra promenadvägar lite mer alltså.
Vi travade några gånger och det fungerar alldeles utmärkt nu. Hon har helt förstått S-ljudet och accepterar att hon måste gå i lite långsammare trav för att matte skall hänga med. Däremot verkar jag ha bättre flås än henne, för när hon tyckte att det började bli lite jobbigt att springa så ville hon lägga av, medan jag inte hade några problem att springa vidare. Men jag längtar till hon är inkörd och vi kan ge oss iväg på riktiga turer.
Vi vände efter en bit bortanför grinden och promenerade tillbaka till den. Släppte henne i hagen sedan, hon tycker ju att det är så kul att få springa till sina kompisar. Men hon har blivit coolare, den här gången travade hon tio meter innan hon fattade galopp och det var kort galopp som gällde. Hon har lärt sig att hon alltid får återvända till flocken och är därmed inte lika stressad över att komma tillbaka till dem. Kanske vågar jag mig på att löshoppa någon gång i framtiden...
Bonusbild på lite småtrött Ariel:
Sedan blev det promenad på banvallen. Provade att ha bettet på medan vi promenerade och det fungerade helt okej. Hon tuggar fortfarande väldigt mycket, men det känns som att jag bara bör låta saken bero. Funderar på att testa äppelbettet på henne, men jag har inte bestämt mig än.
Provade att träna lite tygelhjälper också, hon verkar förstå dem nu, men tycker ofta att det är onödigt att svänga. Halterna behöver vi dock träna mer på, där blir hon tjurig och slår upp med huvudet. Vi gick i några vattenpölar också, vilket Ariel tyckte var onödigt, men eftersom matte envisades så var det väl bästa att plaska på...
Promenerade längre bort än vi varit tidigare, och så snart vi nått den magiska gränsen (grinden till sommarhagen) blev Ariel mycket ivrigare och nyfiknare. Hm... Hon är tydligen som Habina och tycker att nya vägar är mycket roligare än gamla... Får ta och variera våra promenadvägar lite mer alltså.
Vi travade några gånger och det fungerar alldeles utmärkt nu. Hon har helt förstått S-ljudet och accepterar att hon måste gå i lite långsammare trav för att matte skall hänga med. Däremot verkar jag ha bättre flås än henne, för när hon tyckte att det började bli lite jobbigt att springa så ville hon lägga av, medan jag inte hade några problem att springa vidare. Men jag längtar till hon är inkörd och vi kan ge oss iväg på riktiga turer.
Vi vände efter en bit bortanför grinden och promenerade tillbaka till den. Släppte henne i hagen sedan, hon tycker ju att det är så kul att få springa till sina kompisar. Men hon har blivit coolare, den här gången travade hon tio meter innan hon fattade galopp och det var kort galopp som gällde. Hon har lärt sig att hon alltid får återvända till flocken och är därmed inte lika stressad över att komma tillbaka till dem. Kanske vågar jag mig på att löshoppa någon gång i framtiden...
Bonusbild på lite småtrött Ariel:
Kommentarer
Trackback
