Pass 26

60 min, varav 15  min trav och 2 min galopp. Tittig och spänd i början, successivt bättre. Två varv i klätterbacken, sen asfalten bort till Åloppe, förbi Äskelunda och stigen hem. Snitthastighet 6,23 km/h, men då var det väldigt långsam skritt pga halt och slirigt lerunderlag, samt att vi stod stilla och pratade några minuter vid två tillfällen. I övrigt grus, asfalt och lite gräs. 

Pass 23

60 min, varav 15  min trav och 2 min galopp. Jobbade med  skänkelvikning i trav. Tittig och spänd med Sally som sällskap. Bort till flygfältet och hem. Snitthastighet 7,08 km/h. Grus, asfalt och lite gräs. 


Pass 22

70 min, varav 15  min trav och 2 min galopp. Jobbade med  skänkelvikning i trav. Pigg och glad med Venus som sällskap. Ett varv klätterbacken, slingerstigen, genom Åloppeskogen, två varv ängarna, Åloppe och hem innan Äskelunda. Snitthastighet 6,47 km/h. Grus, gräs och lite lera. 


Pass 19

60 min, varav 15  min trav. Gjorde många fattningar, alla rätt.  Jobbade med  skänkelvikning i skritt och trav. Väldigt spänd, stressad och tittig Ariel. Bort till Nyvla (sista gården) och tillbaka. Snitthastighet 6,97 km/h. Grus och lite lera. 


Pass 16

60 min, varav 11 min trav. Gjorde tio fattningar, superfin Ariel! Jobbade med  skänkelvikning i trav. Väldigt spänd Ariel pga blåst. Ett varv i klätterbacken, slingerstigen, Åloppe och halva Morberga runt. Snitthastighet 6,55 km/h. Grus och gräs, samt en massa lera. 

Pass 15

60 min, varav 15 min trav. Gjorde en del fattningar, superfin Ariel! Jobbade med tempoväxlingar i skritt och trav samt skänkelvikning i trav och serpentiner i skritt. Morbergarundan + grusvägen fram och tillbaka, svårt att få ihop en timme! Snitthastighet 6,45 km/h. Grus och gräs, halkigt i gräset så där fick vi ta det lugnt. 

Pass 9

50 min, varav 4x1 min trav. Halva Morberga och sen i fårhagen. Skänkelvikning i trav första intervallen, sedan på rakt spår. Gräs och grus. Ariel var lite på tårna, märks att hon börjar komma igång. 

Pass 5

40 min skritt. Ett varv klätterbacken, sen jobb på slingerstigen. Serpentiner och skänkelvikning på hemväg. Tufft men roligt pass idag tyckte Ariel. Venus med som sällskap. Grus och gräs. 

Pass 3

35 min skritt. Ett varv klätterbacken, sen jobb på slingerstigen. Lite serpentiner på hemväg. Piggenlina! Grus och gräs. 

Pass 1

30 min på grusvägar och (leriga) stigar. Bomlösa sadeln. Ariel var superpigg och glad hela turen. 

Långtur för sista gången

I torsdags kväll red jag ut ihop med S på Gina för att försöka hitta till en sjö. Vi hade ett hum om var den kunde vara, men inte så exakt. Eftersom det verkligen är stenhårt i marken nu, så fick det bli skritt mestadels av vägen. Då Gina går fortare än Ariel fick hon dock trava ikapp en del. Det märktes att det tog på hennes krafter.
 
Som "vanligt" tröttnar hon efter en mil. Jag försökte sitta så stilla jag kunde och bara uppmuntra varje steg hon tog, men lovade både henne och mig själv att inte rida på långtur fler gånger. Hon tycker det är mycket roligare med hoppning, dressyr, körning, galoppjobb och kortare uteritter, så vi ska hålla oss till det i fortsättningen. Det ska ju vara roligt med häst!
 
Totalt blev det 15 km på tre timmar, ser jag på kartan så har vi ungefär en km kvar innan vi var framme vid sjön. Hopplöst...
 
Sedan dess har det varit på tok för varmt för att rida, så less på den här värmen nu! :-(
 
 

Skritt för hållbarhet

I söndags var det oerhört varmt, så jag strejkade ridmässigt. S ville ändå iväg ut, så vi kompromissade med att skritta ut längs lägdorna och så hem via grusvägen. På så vis fick hästarna lite lagom belastning av benen, grusvägarna är hårdare än asfalt nu... :-/
 
Ariel var oerhört glad och pigg (men fortfarande väldigt, väldigt brunstig), så länge jag inte nuddade med benen för då stannade hon och kissade. :-P
 
Det var en mysig runda på runt en timme, men nu får Ariel faktiskt vara ledig några dagar så får hon brunsta klart ifred. 
 
 

Barbackamys

I söndags hade jag noll ork att rida, men lyckades övertala mig själv att åtminstone genomföra en kort sväng i skritt. S skulle skritta ut på Gina, så jag hakade på. Orkade inte joxa med nån sadel, älskar att jag kan rida barbacka på Ariel. <3
 
Vi skrittade iväg till tjurhagen för att se om grinden fortfarande var stängd. Det var den. Jag är nyfiken på vilka djur som går där... Måste nog ta en promenad endera dagen och kika. :-)
 
När vi hade sagt hejdå till S så kunde jag inte hålla mig, utan galopperade lite på lägdan. :-D Jag är så lycklig över att jag blivit så pass trygg att jag kan galoppera barbacka. Mycket har det hjälpt att Ariel är mer balanserad i galoppen också. Däremot behöver vi jobba på övergångarna ned till trav, hon travar alldeles för mycket genom ryggen för att jag ska kunna hänga med. ;-)

Misslyckad uteritt

I söndags gav vi oss iväg för att rida rundan V visade oss i vintras. Det var lite för mkt flygfän för min smak, men det lugnade sig när vi kom ut på grusvägen iaf. Däremot är ju grusvägarna stenhårda nu = endast skritt funkar. Hann en bit innan V och hennes mamma kom ridandes. V förklarade att det nu var stängslat så jag inte kunde rida rundan längre, istället skulle hon visa mig en annan väg. Så vi skrittade och travade ihop en stund längs åkerkanterna. Sen pekade V lite ungefärligt och förklarade vart jag skulla ta vägen, innan de försvann iväg bortåt. 
 
Tur att jag satt på trygga Ariel som är tränad att bli lämnad när man är ute och rider... Vi följde de osäkra anvisningarna men hittade inte alls någon väg vid jakttornet som var en bra bit bort (genom väldigt snårig och krånglig skog). Bara att frustrerat rida tillbaka och rida samma väg hem igen. I ren desperation galopperade vi sista stumpen av lägdan innan vi var hemma, bara för att få galoppera lite iaf...
 
Ariel hade lättare att släppa sin frustration (eftersom hon till sist ändå fick galoppera), så hon var mycket nöjd efter dusch och lite extra bete. Jag var däremot fortfarande frustrerad, i fortsättningen ska jag rida de rundor jag vet är bra och som jag känner väl istället. Vi var iaf ute en timme och Ariel var som sagt nöjd.
 
 

Utan krav

Igår var jag rätt slut som artist, att visa tre hästar inom loppet av tre dagar, med allt vad det innebär i förberedelser, tvätta hästar, packa grejer, köra transport (11 mil enkel väg i onsdags, 9 mil enkel väg i lördags), visa tre hästar, gå på ring i all oändlighet (även om det är roligt, har aldrig gjort det tidigare) och förstås den mentala anspänningen när man vill visa välhanterade och putsade hästar, det tar på reserverna. När det dessutom varit en ganska fullspäckad vecka på jobbet också, så ville jag mest ligga i sängen och stirra i taket...
 
Men så ramlade jag in på en av mina favoritbloggar (uppdateras inte längre, men finns i länklistan som "Karolina Bodestig") och fick sånt enormt ridsug. Det gäller att passa på när det inträffar, så jag tog mig ut och cyklade med tränset runt halsen till sommarhagen. :-D
 
Ariel stod och sov, men till min förvåning högg hon tag i bettet och var MYCKET nöjd med att matte skulle hitta på något skoj med henne. Vi gick ut från sommarhagen och så satt jag upp från en sten bredvid grusvägen. Barbackaridning är nyttigt för balansen... ;-)
 
Vi red iväg mot tjurhagen, Ariel hade bra tryck, men ffa så kändes hon så himla glad! Var ett tag sedan jag kände den där genuina glädjen hos henne. Eller så smittades hon bara av min glädje (mycket troligt). Oavsett så satt jag och log för mig själv. Växlade lite mellan skritt och trav på lägdan innan tjurhagen. Härlig känsla i övergångarna, även om jag måste bli mer noga med direkt reaktion och inte efter en sekund. ;-)
 
Tjurhagen var till min förvåning igenstängd med två trådar, så det måste gå djur där nu. Bara att vända och busa lite i galopp på tillbakavägen. Jag fuskade med mantag, men känner ändå en sån glädje över att jag vågar galoppera barbacka. :-D
 
Jobbade lite med skänkelvikning i skritt, där jag försökte att störa så lite som möjligt och bara "tänka" sidflytt. Ariel älskar ju sidvärts, så hon jobbade på så glatt. :)  Sedan svängde vi in på en liten avstickare på prov, men den var för kort. Lite övergångar skritt-trav med blandade resultat, bara att nöta vidare (...) innan vi var framme vid bortre grinden till sommarhagen. Ariel hade öht inte brytt sig när Ricky och Storm skrek på henne, älskar när hennes fokus är helt med mig. <3
 
Ja, en toppentur helt enkelt! Hoppas att jag har ork att rida idag med! :-)

Värmeslag...

Jaha, när det äntligen blev ok att rida efter vaccineringen, då kommer årets varmaste (?) helg... Orkade iaf skritta ut Ariel i lördags morgon, när det "bara" var 24 grader i skuggan... Hon var inte särskilt sugen på att ridas (Ha! Nu kommer hon inte undan längre!) men hade samtidigt lite svårt att springa ifrån mig. ;-)
 
 
 
Vi red vår vanliga grusvägsrunda, den är på 3,7 km med massor av spännande/läskiga saker att titta på. Men kombinationen harmonisk matte och trött häst gjorde att det blev en väldigt behaglig tur där det enda hon reagerade på var en grind. Den dyker upp lite hastigt mitt i en häck, men vi har ju passerat den hundra gånger redan. ;-) Däremot rörde hon inte en min när en bärgningsbil tuffade förbi släpandes på en gul buss. :-D
 
 
Hon var lite svettig efteråt, vilket passade bra, då det var dags för tvättning av skyddshåren inför utställningen. Jag försöker alltid göra sånt en vecka innan, så den grövsta smutsen är borta när det är tvätt av hela hästen kvällen innan. Det var INTE skoj att tvätta pannluggen, men hon stod ut iaf. Dum matte, hävdade hon. ;-)
 
Provade att använda ketchup i hovskägget för att få det vitare (fungerade superbra på Storms svans) men det blev rosa (!) på Ariel. Syntes fortfarande lite efter andra schamponeringen... Men förhoppningsvis har det försvunnit till nästa vecka. :-P
 
 
Nöjd fick hon sedan gå ut i hagen och rulla sig ordentligt. Under söndagen orkade jag bara med att tvätta Ricky (då var det ännu varmare!), men jag hoppas hinna rida henne ikväll iaf. Sedan är det ponnytvätt på tisdag, utställning för Storm på onsdag, jobba sent på torsdag, tvätta Ariel och Ricky på fredag och utställning på lördag. Så på söndag får jag kanske rida igen? ;-)

Testat lite handhäst

I lördags fick hästarna stå inne några timmar, av diverse anledningar. Så när det var dags att gå tillbaka till hagen, så beslöt jag mig för att testa nåt jag tänkt testa länge. Att rida Ariel med Storm som handhäst. 
 
För er som inte känner till mig och mina hästar, så är det här Storm: 
 
 
Eller ja, okej då... Hon har faktiskt blivit lite större på två år. I våras innan det blev riktig vår såg hon ut såhär bredvid Ricky (Ariels son):
 
 
Hon är en extremt tuff och framåt welsh mountainponny, hon har hur mycket energi som helst och jag hinner knappt med henne när vi promenerar eller tömkör. Så att ha henne som handhäst med trygga Ariel borde vara supersmidigt?
 
Vi började väldigt enkelt, genom att rida längs lägdorna och runt sommarhagen för att slutligen släppa i hagen. Det enda jag inte räknade med, var att Ariel skulle vara helt vansinnigt tossig... Jag har inte ridit henne på tre veckor och kört henne en enda gång. Det märktes! Hon kunde inte skritta öht, utan taktade med spänd rygg (det känner man väldigt tydligt i bomlös sadel), beredd att explodera när som helst. Stackars Storm följde med så gott hon kunde, men hon var tvungen att trava för att hålla jämna steg. 
 
Så istället för att träna Storm i hur man beter sig som handhäst, fick jag träna Ariel i grundläggande uppförande. Tur att vi bara var ute en kvart... Lovade både mig och Ariel lite tuffare ridning nu, men samtidigt är det svårt när jag har som regel att hon ska komma fram till mig i hagen för att vi ska rida. Mer om det senare. ;-)
 
Storm var iaf duktig och det känns som ett utmärkt sätt att röra på Ariel lite lagom (efter typ hoppträningar) och samtidigt få Storm motionerad. :-)

Ett sådär pass

I söndags red jag iväg till S för att vi skulle ta en sväng och kolla underlaget på hennes grusväg. Kände mig rätt låg redan innan, inte blev det bättre för att jag blev utskälld för att jag ridit på en åker (som inte används till nån odling) som jag inte ridit på. Sen kom det en bil som hade väldigt bråttom (jag tänkte svänga in med Ariel på en avtagsväg 5 meter längre fram) och tutade (!) för att vi var "i vägen". Gissa om jag blev arg! Tur för den gubben med keps att han inte klev ur bilen...
 
Ariel var redan här oerhört stressad och uppe i varv (speglade mig som vanligt), så det blev ganska hetsig trav bort till S. Sedan började vi varva ned när vi skrittade ut tillsammans. Faktiskt blev det både trav och galopp där underlaget var hyfsat. Men vi var överens om att bli bättre på att inte rida när man egentligen inte vill, det blir ingen bra kvalité på ridningen då.
 
När vi skulle säga hejdå passade jag på att prova att galoppera på volt på industriområdet och Ariel presterade den bästa galoppen på böjt spår hittills. Så det kanske går åt rätt håll ändå. ;-)
 
Totalt var Ariel och jag ändå ute 100 min och kom 8,82 km.

Fri fart...

Ikväll gav vi oss ut på en mystur. Eller, det var min plan. Ariels plan däremot var att springa så fort som möjligt så länge som möjligt...
 
Vi skrittade fram på grusvägen och lägdan förbi S sommarhage. Sen blev det trav längs grusvägen ända bort till det sluttade nedåt på den stora lägdan. Efter att ha skrittat nedför och sedan försökt hålla nån slags trav på lägdan, så tröttnade jag och försökte lugna Ariel genom att rida volter. Men det gjorde henne bara ännnu piggare (eh?) och hon försökte gå över i galopp. Eftersom det är bra att hon galopperar på böjt spår, så gjorde jag en ordentlig fattning och så fick hon jobba i höger galopp. Till min förvåning gick hon tom böjd och ställd, det trodde jag inte att hon skulle göra efter en lång vinter med galopp enbart på rakt spår. Provade några varv i vänster också, med samma resultat. Kanske har jag underskattat hur mycket hon lärt sig senaste året ändå? 
 
Fortsatte sedan genom tjurhagen i trav och lite galopp. Kunde äntligen få igenom en halvhalt lite hjälpligt. Sen tog vi en avstickare på grusvägen bortåt, ganska motvillig galopp då, men perfekt för mig att åka med i. Däremot när vi saktat av och vänt, för att sedan galoppera hemåt, det var mycket svårare. För då ville Ariel springa fort och då fick jag förstås inget stöd från bomlösa sadeln. Jaja, jag vet ju att det är så. 
 
Kunde sedan skrittjobba en bit hem (förbi alla *farligheter*) innan vi skrittade sista biten på lång tygel. Mycket nöjd Ariel och en lite trött matte som resultat. ;-)

Vältränad

I söndags red vi ut hela tre ekipage. Det var S på Gina som kom till oss, sen red vi ihop till Käbbovägen där V på Razzia mötte upp. V skulle visa oss en väg runt hela skogen, så man slipper vända när man rider åt Marstallahållet. Härligt!
 
Vi började ganska lugnt och Ariel hamnade sist i gänget. Hon svarade som hon alltid gör när det händer, hon la av helt... Så vi lullade på där bak ett bra tag och jag kände hur otroligt tråkigt hon tyckte det var. S vände sig om vid ett tillfälle och påpekade att Ariel dessutom såg uttråkad ut, som vanligt är hon tydlig med vad hon tycker och tänker. ;-)
 
Men så fick vi gå först och då blev det drag under hovarna igen. Glad häst! :-D Så pass glad att jag fick svårt att hålla henne i traven, hon ville rejsa järnet. Det märks verkligen att hon börjar komma upp i kondition och inte riktigt ser meningen med att trava i 9 km/h. :-P
 
Vi fick bland annat till en härlig galopp över ett fält, men eftersom jag red i bomlösa hade jag noll stöd och det kändes som att det gick superfort. Egentligen var det en ganska normal galopp, men jag for omkring lite väl mkt i sadeln. Får bli hoppsadeln nästa gång jag rider där. Då blir det även mer galopp, så vi får upp träningseffekten lite. ;-)
 
Totalt var vi ute i drygt 70 min och 7,2 km. Det var en rolig och varierande runda, så jag ska försöka ta den redan på onsdag igen. Hade fö pulsmätaren på och Ariel kom upp över 200 spm vid ett tillfälle. Heja! Sen efter sista galoppen så skrittade vi 6 min, så var hon nere på 80 spm igen. Skönt! Jag nojjar fortfarande över att hon ska vara i för dålig kondition, men nu börjar vi verkligen komma igång med träningen. :-)
 
Enda kruxet nu är att Ariel blir svettig pga varmt väder, en del vinterpäls samt glada galopper, men det är för kallt i luften för att duscha av henne. Snart, snart hoppas jag att våren är här!
 
 
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0