Pass 27

Körde 60 min på asfalt, grusväg och gräs. Även lite på stubbåker. Snitthastighet 7,32 km/h. Travade 15 min och galopperade 2 min. Ariel kändes riktigt fin idag, inte så övertaggad i traven, därav den lite lägre snitthastigheten (11 km/h i trav istället för 13 km/h). Vi lyckades dessutom pricka in två rejäla skyfall... 

Pass 24

Körde 60 min på asfalt, grusväg och gräs. Även lite på stubbåker. Snitthastighet 7,66 km/h. Travade 15 min och galopperade 2 min. Ariel tyckte det var ett tufft pass idag, speciellt ena galoppen på tung stubbåker, men hon kämpade på!

Pass 20

Körde 60 min på asfalt, grusväg och gräs. Även lite på stubbåker. Snitthastighet 7,09 km/h. Travade runt 15 min samt några fattningar. Riktigt pigg idag, jobbade på superbra!


Pass 17

Körde 60 min på asfalt och grusväg, samt lite gräs. Snitthastighet 6,86 km/h. Travade 15 min samt en del fattningar, dock endast höger galopp. Väldigt pigg och glad, men efter lite avcheckning riktigt lydig och fin. 


Pass 14

Körde 65 min på asfalt och grusväg, samt lite gräs. Snitthastighet 6,2 km/h. Men då var vi nere i ett dike och snurrade en stund... Travade pass om 4, 3, 2 och 1 min. Väldigt pigg och tittig Ariel! Bromsen funkade sådär, bättre sista kvarten när hon började bli trött. ;-)

Pass 10

(null)

Körde 56 min på asfalt och grusväg, samt lite på stubbåker. Snitthastighet 6,2 km/h. 6x1 min trav. Väldigt pigg och lite tittig Ariel! 


Pass 8

Körde 45 min på asfalt och grusväg, snitthastighet 5,8 km/h. Sällskap med Venus på bortaväg. 6x30 sekunder trav. Väldigt pigg och glad Ariel! 


Pass 6

Körde 45 min på grusväg och lite gräs, snitthastighet 5,5 km/h. Sällskap med Venus, så Ariel var lugn trots kraftig blåst. 


Pass 4

Körde 40 min på grusväg, snitthastighet 5,5 km/h. Ariel var väldigt tittig och spänd ffa på bortaväg. 

Pass 2

Körde 34 min på grusväg, snitthastighet 5,1 km/h. Ariel försökte maska på bortaväg. 

Årets körpremiär

I fredags ville Ariel göra någonting, samtidigt som jag hade tid och ork. Så det fick bli en körtur! Hade förträngt hur bökigt det är med att sela på, spänna för och få ordning på allt. :-P Ariel stod blickstilla hela tiden, vilket är så skönt, eftersom hon faktiskt är lös hela tiden... Men hon älskar verkligen att bli körd! Ryggade direkt på rätt plats mellan skaklarna och det bara lyste ur ögonen på henne.
 
Vi körde den enda runda vi egentligen kan köra (men jag spanar efter fler alternativ), men varierade genom att köra medsols, tidigare har vi alltid kört motsols. Ariel var superpigg och ville trava hela tiden, vilket kanske inte är så bra i kombination med att jag glömt handskarna hemma... Men inga blåsor blev det trots det, så egentligen låg hon kanske inte på så mkt som jag upplevde. ;-)
 
Jag lyckades inte riktigt få henne att gå i joggtrav, skulle tippa på att hon uppe på runt 14-16 km/h dvs lite för fort för våra hårda grusvägar. Samtidigt förstår jag henne, det är lite för roligt första gången för att hon ska kunna slappna av och bara jogga på. Så mer körning får det bli i fortsättningen. 
 
Fotade när vi var klara, förstår inte riktigt de som kan fota/filma medan de rider/kör. Känns livsfarligt...
 
 
 

Tuffare men ändå enkelt

I torsdags hade jag besök, så då blev det en tur med vagnen. Körde till vändplanen och tillbaka, ungefär samma upplägg som vi gjort innan (dvs uppvärmning i skritt och trav, sedan snabbare trav varvat med skrittpaus), men belastningen blev ju högre med två i vagnen (200 kg att dra) plus att grusvägen precis fått nytt stenmjöl på sig, så Ariel fick det lite tyngre både med sina egna ben och med vagnen som sjönk ned lite. 
 
Men det bekom inte Ariel öht, hon tuffade på för fullt precis som vanligt och tyckte det var så skoj! Kunde ha rejält tryck i traven, ändå var hon pigg när vi var hemma. :-P Totalt blev det 50 min och 5,36 km vi var ute. 
 
Jag har köpt en cykeldator som jag ska montera på vagnen och se om jag kan använda. Skulle vara så smidigt att se i realtid hur fort vi travar, inte bara se i efterhand (dessutom snitt på tre minuter) i mobilen. Jag tror det skulle hjälpa mig att kräva lite mer av Ariel också... ;-)

Roligt med tempo matte!

I fredags körde vi längsta turen hittills. Det blev till vändplanen längs Hammarvägen. Skrittade fram ordentligt först och joggade sedan fram till T-korsningen. Några meter i skritt så hon fick pusta, sedan travade vi fem minuter, skrittade fem minuter, inkl möte med en grävmaskin (!) och vändning, därefter travade vi fem minuter igen innan vi skrittade hela vägen hem.
 
Vi var ute i totalt 45 min och jag tyckte Ariel travade på bra. Men det var ändå 10 km/h hon presterade. ;-) Får bli till att tagga upp tempot ännu mer längre fram. 
 
Men nu blir det rid- och körpaus på obestämd tid, då mitt fölvakande är avslutat och jag nu behöver hålla ordning på en busig fölunge några dagar. :-)

Tufft eller bara mesigt?

Idag tog vi äntligen en tur med vagnen igen. Vi provade att köra uppför berget vid hammarvägen. Skrittade en glad Ariel ända tills det planade ut, då blev det joggtrav. Hon joggade på riktigt trevligt. Vi pustade lite när vi svängt in på grusvägen mot berget, men sedan blev det trav i lite tuffare tempo. 
 
Var ganska svårt att hänga med, då det var ojämnt, med massor av småbuskar på vägen och givetvis även kuperat. Ariel verkade tycka det var kul dock, men när vi vände och fick nosen hem slutade hon lyssna på halvhalter... Så vi fick avbryta travandet med att göra en del lydnadsövningar i skritt (dvs halter och tempoväxlingar), det var astråkigt tyckte Ariel men hon blev successivt bättre. Jag vet ju att hon är mindre lydig även när jag rider och nosen pekar hemåt, men det är lika bra att ta tag i det nu, så det inte blir något problem.
 
Jag tyckte vi körde en tuff tur, 10 min trav blev det totalt och vi körde 4,6 km dvs längsta sträckan hittills. Men Ariel var helt oberörd när vi var hemma och knappt svettig... Så nästa gång testar vi att köra rakt fram på hammarvägen och lite mer intervaller i traven än vad det blev nu. Skoj oavsett. :-)

Trava på

Igår körde jag Ariel på storgatan för första gången. Det gick strålande. :-) Vi skrittade ända tills den planade ut och sedan blev det trav i tio minuter. Hon höll ett tempo runt 10-12 km/h vilket är precis lagom såhär i början när vi känner oss för med vagnen. Totalt var vi ute i en halvtimme och storgatan är 3,6 km lång. 
 
Hon var som vanligt lugn på bortaväg och taggad på hemväg. Men skötte ändå de lite brantare bitarna superbt. Hon känns verkligen trygg i vagn. <3
 
På storgatan går det inte att lägga upp träningen annorlunda, men när vi kör på hammarvägen ska jag lägga in intervaller mellan skritt och trav på fem minuter vardera. Det tror jag kommer hjälpa både med konditionen och styrkan. :-)
 
Ariel är som alltid nöjd med att bli körd och jag är så nöjd att jag kan variera hennes jobb. 

Full fart framåt!

I fredags tog vi oss en tur med vagnen. Då pappa höll på att gräva dike längs gamlandsvägen, så fick vi köra en extra snutt på stora vägen. Då är det trav som gäller, så vi fort kommer därifrån. Ariel travade på helt okej, bägge gångerna vi var på stora vägen. 
 
Vi körde sedan upp vid hammarvägen och följde den i skritt till T-korsningen. Ariel ville inte vända, men det är för att hon vant sig vid att gå hem via storgatan när vi rider. Tyvärr går det inte att köra på den lilla traktorväg som binder ihop vägarna, så vi måste vända med vagn. Dessutom hade vi kört längre än vi någonsin gjort tidigare, även om det bara var skritt.
 
På hemväg var Ariel mer taggad än tidigare. Så pass att jag hade svårt att få ned henne i skritt när vi travat på asfalten... Jag tar det som ett tecken på att hon börjar orka mer med vagnen och kommer ett par pass framöver öka tempot istället för sträckan. Fram för mer trav helt enkelt. :-)

Stabil med vagn

I torsdags körde vi en sväng med vagnen igen. Mötte hela fyra bilar, men Ariel är coola bruden och traskar bara på. Hann precis svänga in på Hammarvägen innan en långtradare kom bakom oss. Så skönt att slippa ha den i rumpan. ;-)
 
Den här gången fortsatte vi uppför den första branta backen på Hammarvägen och vände vid första mötesplatsen (innan bäcken). Trodde det skulle vara för smalt för Ariel att vända, men hon är verkligen proffset på vändningar. Jag måste bara göra några halvhalter så hon inte kastar sig runt, just att gå hem är ju något hon verkligen älskar. :-)
 
Så nöjd med henne idag, hon börjar bli stabil i vagnen, oavsett om det är plant, går uppför eller nedför. 

Bättre fokus

Igår körde vi igen. Lika bra att nöta medan vi kan. ;-) Ariel var mycket lugnare vid anspänningen, hon ryggade direkt perfekt på plats mellan skaklarna. Stod helt stilla medan jag grejade med alla remmar. 
 
Ledde henne återigen nedför min lilla backe, men snart kan jag nog åka hela vägen. Hon stod stilla medan jag klev upp i vagn, men så fort jag satt mig vill hon iväg. Så det får vi jobba vidare på. Man står stilla tills matte säger till... ;-)
 
Körde längs gamlandsvägen, men fortsatte i trav på asfalten och sedan upp på hammarvägen. Vi mötte en bil, så vi saktade av till skritt, men Ariel brydde sig inte alls. Tog en väldigt kort sväng på hammarvägen, dvs vi vände hemåt igen på gräsvägen direkt. Bra driv i Ariel utan att hon blev övertaggad på hemväg. Jag var mycket nöjd med henne!
 
 
Som vanligt vill hon inte svänga upp på min tomt, för det betyder att turen är slut. :-P Men upp kom vi iaf och hon stod återigen helt stilla medan jag spände från. Så himla skönt med en lugn häst. <3
 
Som belöning fick hon beta lite medan jag tog av selen, det har kommit några små fjantiga grässtrån som tydligen är väldigt goda. :-)

Övertaggad

Idag fick Ariel bröstselen på sig och så gick vi för att spänna för vagnen. Pappa körde traktor och Ariel hävdade att hon omöjligt kunde koncentrera sig på att stå stilla eller flytta en enda hov en dm, utan det var en massa farande hit och dit... Vagnen är ju sådan att det fungerar smidigast att rygga in hästen mellan skaklarna, så jag fick ta ganska många djupa andetag, försöka lugna Ariel och få henne att ta ett litet steg istället för att flytta två meter i sidled...
 
Så småningom var hon mellan skaklarna, utan att jag blivit arg utan behållt mitt lugn. En seger för mig. :-) När jag sedan satte fast skaklarna var det som om Ariel äntligen förstod vad vi skulle göra, för då blev hon tvärlugn och stod helt stilla. Kunde i lugn och ro greja med draglinor och baksele. <3
 
Gick några meter på plan mark + nedför min lilla backe utan att Ariel reagerade för vagnen. Gjorde halt, samlade ihop tömmarna och satte mig i vagnen. Då kunde hon tydligen inte stå stilla längre... Eftersom jag helt sonika höll emot i tömmarna, så svarade Ariel med att rygga ett par steg och sedan sno runt 180 grader. Begriper inte hur hon kan vända så smidigt och snabbt, trodde hon fått panik, men hon ville bara inte stå stilla. :-P Så vi taktade iväg längs vägen som går runt gården. Ariel har väl aldrig tidigare taktat i vagn, men nu skulle hon absolut göra det...
 
När hon lugnat sig hjälpligt vände vi runt på gården och fortsatte längs gamlandsvägen. Ariel enormt på tårna och allt var verkligen farligt. Tom de små hösilagebalarna som står bredvid skötselplatsen, dvs de hon sett för mindre än en kvart sedan... När vi kom skyndandes förbi grannens gård kom deras hund utrusande (vilket han gör lite nu och då) varvid Ariel skyggade (!) ett par meter i sidled. Jag var i chock, hon har aldrig gjort någonting liknande. Men sedan stod hon lugnt stilla medan jag pratade med grannen, som också blev förvånad. Vi har ridit förbi där så många gånger och hunden har tom sprungit bakom Ariel och skällt utan att hon reagerat. Men just idag var tydligen allting värt att bli rädd för. :-P
 
Vi skrittade vidare längs med gamlandsvägen ända fram till asfalten. Där gjorde Ariel en elegant vändning och gick sedan i lite mer normal skritt hela vägen hem igen. Hon ville dock inte vända upp vid min uppfart (det betyder ju slut på körturen!) men jag framhärdade. Själva körturen var bara en kvart, men det var länge sedan hon kördes så vi behöver köra korta turer i början tills musklerna utvecklats mer. 
 
Ariel stod helt stilla medan jag spände från, så pass att jag faktiskt kom på att fota innan jag lossade på skaklarna. Under körturen hade jag bokstavligt talat händerna fulla...
 
 
Jag ska försöka köra 3-4 gånger/vecka framöver, så vi verkligen kommer igång med körningen. Det är ett perfekt sätt att bygga muskler utan att jag stör Ariels ryggverksamhet. :-)
 
Ariel var mycket, mycket nöjd med sig själv och något mindre nöjd med matte som envisades med att dämpa henne hela tiden. ;-)
 
För övrigt ska det här ekipaget på besiktning imorgon, håll tummarna att de går igenom bägge två så vi kan ut och roa oss på andra ställen också!
 
 

Avkopplande skrittur

Igår spände jag för Ariel för vagnen igen. Helt själv. :-) Hon vet exakt vad hon skall göra (dvs stå stilla), så nu börjar jag äntligen känna mig lugn vid det momentet. Vi klarar oss helt okej själva. 
 
Körde iväg längs gamla landsvägen och upp längs grusvägen. Fortsatte längre än vi kört tidigare, men var därmed noga med att endast köra i skritt. Öka sträckan först, sedan hastigheten... Det var några rejälare backar innan vi var framme vid T-korsningen, men hon jobbar helt rätt i dem. Duktig tjej! Däremot blir jag rätt så slut i handen jag håller pisken i, så jag stoppade undan pisken efter 1/3 av turen. Likaså får jag ont i ryggen av att sitta så rakt som jag gör på kuskbocken, men det är förhoppningsvis bara en vanesak...
 
Det var inga problem att vända, men givetvis var hon lite ivrigare hemåt. Totalt var vi ute i 35 min och hon var inte alls lika mentalt trött som tidigare. Så himla härligt att kunna motionera henne framför vagn ibland. :-)

Tidigare inlägg
RSS 2.0