Ariel 3525

Det var provet som blev för känsligt i kylan, därav syntes inte pricken ute i stallet. Så Ariel är fortsatt dräktig och nu satsar vi på att få på skorna nästa helg, så vi kan börja med dräktighetsmotionen. :-P

 

Sedan är det snart dags att vaccinera mot abortvirus, Ariel är ju i fjärde dräktighetsmånaden nu. Hurra så härligt!

Även om hon kanske inte är dräktig, så ser hon i alla fall dräktig ut. :-P

 

Idag gjorde jag ett dräktighetstest på Ariel. Det var ett hemmatest som jag beställt från www.avelssto.se där man testar med hjälp av några bloddroppar från stoet.

 

Resultatet skall visa sig som en ljuslila prick och jag tyckte mig ana en sådan när jag testat klart. Visade teststickan för E, men då syntes ingen prick längre. Hm... När jag sedan skulle visa V en stund senare så såg vi bägge två en svag ljuslila prick.

 

Så jag har mailat återförsäljaren och frågat vad som gäller. Betyder det att hon är dräktig eller är hon inte dräktig? Blev lite av ett antiklimax... Men jag lovar att uppdatera när jag vet.

 

Testet gjordes på dag 91-98 i dräktigheten och om det är så att Ariel är dräktig så börjar det snart bli dags att vaccinera mot abortvirus. Imorgon går Ariel in i fjärde dräktighetsmånaden och det är i femte dräktighetsmånaden som man vaccinerar första gången.

 

I övrigt mår damen bra, även om hon är lite väl hetsig när det är dags för utfodring. ;-)

I lördags fick Ariel vara sällskap till Hampus när han hade fysioterapeuten på besök. Hon var ganska upprörd över att ingen brydde sig om henne. ;-) S tyckte hon var så himla fin i kroppen, inte bara jag som gillar henne...

 

S kom fram till att Hampus hoppsadel inte passade honom, då den var för lång och för rak. Jag var lite irriterad över att behöva sälja den, men så provade vi att lägga den på Ariel istället. Den är aningen för lång för henne, men inte så att det stör henne. I övrigt passade den perfekt! :-D

 

Så vips har Ariel en hoppsadel som jag kommer använda ganska mycket. Vi kommer, när hon är igång igen, att jobba väldigt mycket med galoppen och då kommer hoppsadeln hjälpa mig att stå i fältsits. Känns så bra! Nu måste jag bara köpa ett par hoppschabrak i rött. ;-)

Igår var det äntligen dags för Ariel att få kompisar igen. Jag tog in henne i stallet, gav henne kraftfoder och skötte om henne i väntan på att de andra skulle bli klara. Hon fick återigen gå med "sin" fölunge Lucky som nu är två år gammal. Dessutom går en annan tvååring i flocken, en P.R.E. som heter Enso.

 

Tyvärr blev bilderna lite mörka, men här kommer ett urval i alla fall!

 

Enso till vänster, sedan Lucky och Ariel.

I onsdags red jag ut på Ariel tillsammans med E på Liam. Berättade om Ariels trippighet som bara blev värre och värre. Bad E titta när vi skrittade och travade och precis som jag misstänkt så är hon ömfotad. :-(

 

Provade även att rida henne på ridbanan, där gick hon fint i form, men var också ömfotad, om än mycket mindre än ute på grusvägen. Så det blev till att sitta av och leda Ariel tillbaka till stallet. Hon var lika glad för det, bara hon får vara med matte så. :-P

 

Funderade lite på hur jag skulle lösa det hela, jag vill verkligen rida henne i vinter, speciellt som hon var så grymt härlig på ridbanan. Så hon får skor på sig nästa gång hovslagaren kommer och så vilar hon i lösdriften fram till dess. Sedan får vi bara plocka bort skorna lagom till hon skall vila inför fölningen och så får hon gå barfota tills hon skall igång efter fölningen igen.

 

Jag kommer därför inte skriva så mycket i bloggen närmaste månaden, bara om det händer något viktigt. Att pussa på Ariel, borsta henne och ge henne kraftfoder behöver jag ju inte uppdatera om. ;-)

Idag hade jag egentligen tänkt att låta Ariel vila, men så fick jag en sådan lust att rida henne på banan. Pratade med E som peppade och tyckte att jag visst skulle rida! Så jag hämtade en väldigt genomrullad Ariel från hagen. Hon hade lera precis överallt... Jag visade upp henne för E och påpekade att jag ju kunde longera henne, så behövde jag bara sanera huvudet. Men E påstod att jag hade gott om tid på mig och självklart skulle rida. Hm... Förvisso har jag semester, men jag hade gärna sluppit lera överallt. Band upp Ariel och började borsta bort leran, varvid E åkte hem. ;-)

 

Det tog ett bra tag innan Ariel var helt ren, men som tur var så var ju all lera torr. Kratsade sedan hovarna innan bomlösa sadeln åkte på. Velade lite, men eftersom jag tänkt rida dressyr så fick det bli dressyrtränset också. Ariel verkade nöjd med valet.

 

Satt upp och skrittade iväg längs grusvägen. Jobbade med att hon skulle gå på ordentligt i skritten, vilket gick sådär. Hon stod emot skänkeln en del och det är inte okej! När vi skrittat fram blev det joggtrav tillbaka till stallet, tyckte hon travade på bra och dessutom i form då och då. Heja! Vi gjorde även ett par galoppfattningar och galoppen kändes lika skräpig som dagen innan.

 

Inne på banan skrittade jag ett varv först, innan vi kom fram i trav. Ariel gick i form i princip hela tiden, jag blev så imponerad av henne. Vi gjorde serpentiner med övergång till skritt på medellinjen, travvolter och även en del galoppfattningar. Vi klarade faktiskt en hel kortsida i höger galopp, så stolt över henne!

 

Ariel lyssnade superbra hela tiden, så bra att jag tappade fokus på vad vi egentligen skulle göra. Hon gjorde ju allt jag bad henne om så himla bra! Efter några riktigt fina travvolter skrittade vi av längs grusvägen igen.

 

Jag har kikat i historiken i bloggen och pinsamt nog har vi inte ridit dressyr på banan sedan 9 mars och vi har inte ridit dressyrträning sedan 20 februari. Nu måste det bli skärpning på dressyrfronten! I och för sig har ju F tömkört Ariel en del under våren, men det är ju inte samma sak som att jag lär mig rida...

 

Tillbaka i stallet var Ariel nöjd men svettig. Jag tog av utrustningen och spolade sedan av henne med ljummet vatten. Hon njöt av duschen, även om hon blev lite fundersam när jag svampade av henne med linimentschampo. Sedan drog jag bort så mycket vatten som möjligt och lade på fleecetäcke. Kratsade hovarna och gav henne kraftfoder, sedan fick hon även regntäcke på sig och fick gå ut i hagen igen.

 

Efter några timmar tog jag av henne täckena, då hade hon nästan torkat. Känns okej att göra så framöver, för nu blir det mer ridning i vinter! :-D

Jag har bestämt mig för att bara uppdatera Ariels blogg när det faktiskt händer något, det är så tråkigt att skriva om att jag pussat på henne och gett kraftfoder. Så förvänta er inte dagliga uppdateringar längre, däremot roliga uppdateringar när de kommer. :-)

 

Idag hämtade jag in en nervös Ariel från hagen. Det blåste en del och då är verkligen allting livsfarligt... Ställde henne i spolspiltan och tvättade svansen. Den var rätt så skitig... Sprayade sedan med glansspray och klippte av den som jag brukar göra i oktober. Klippte sedan manen lite halvslarvigt och även örontofsarna.

 

 

Ariel verkade ganska nöjd, men mer nöjd blev hon när jag borstade igenom henne ordentligt, först med svettskrapan med taggar och sedan med rotviskan. Det var en del päls som lossnade och stöv som yrde... Sedan kratsade jag hovarna, tog på bomlösa sadeln och distanstränset.

 

Bestämde mig för att testa Morbergarundan, så vi skrittade iväg längs kanten på lösdriftens sommarhage. Ariel var på tårna hela tiden och såg monster både här och där. Att jag aldrig lär mig hur hon blir när det blåser... Efter att vi passerat de livsfarliga villorna längs grusvägen fick hon jogga av sig lite nervositet i trav. Fick faktiskt en ganska bra känsla i traven. :-)

 

Sedan skrittade vi längs åkerkanten bort till hästgården där det finns en shettishingst som Ariel gillar. Men idag var hon inte ett dugg intresserad, utan ville bara fort därifrån. När vi väl lämnat gården bakom oss provade vi lite mer trav och efter några meter även galopp. Galoppen är lika bedrövlig som för ett och ett halvt år sedan, det känns som vi backat massor sedan hon vilat. Så frustrerande!

 

Eftersom vi har ett ridprov som väntar vid stamboksföringen så blir det en hel del galoppjobb framöver. Jag hade någon idé om att Ariel skulle få bli halvt ledig under dräktigheten, men det har vi uppenbart inte tid med. ;-) Planen framöver blir att varva olika metoder för att träna galoppen, såsom galopp i backe, fattningar, galoppera 650-1600 meter, longeras i galopp. Förhoppningsvis gör hon snabbare framsteg nu än som fyraåring.

 

Vi skrittade sista biten hem, det var en väldigt nöjd Ariel och en ganska trött ryttare. Men det kommer att bli bättre, bara jag undviker att rida henne när det blåser. :-P Tillbaka i stallet fick hon äta kraftfoder innan hon återvände till hagen.