Tjocka släkten

Här kommer lite bilder på Ariels släkt. 
 
Först Ariel när hon hoppar 1,10 m.
 
 
Sen pappa Hugo när han hoppar 1,50 m.
 
 
Hugos exteriör
 
 
Mamma Andra
 
 
Mormor Mumsas Aila
 
 
Mormors mor Sindarve Mumsa när hon var 29 år gammal.
 
 
Tyvärr har jag ingen bild på mormors mormor Assmunderöds Mysa, men iaf på mormors mormors mor Gerd.
 
 

Sista visningen avklarad!

Jag har alltid velat visa Ariel för Morgan Johnsson, så när SUFF skulle ha utställning med honom som domare i Knivsta, så var jag snabb att anmäla. Ricky fick hänga med också, det blev en stor apparat att få med två hästar då jag inte får köra bägge själv. Men kompis J kom med sin monsterbil och sitt monstersläp, då var det inga problem ;-) Sen var kompis S också med, mest som moraliskt stöd, men även som hästhållare då Ariel och Ricky gick i ring direkt efter varandra. 
 
Ariel var väldigt upprörd över att Ricky inte var bredvid henne när hon gick in i ringen, så hon var ganska ofokuserad i början. Men successivt lugnade hon sig och fokuserade på uppgiften. 
 
 
Underlaget var rejält tungt att gå och springa i, jag grävde liksom ned mig i underlaget i varje steg. Fick tom mjölksyra i låren vid ett tillfälle, det var länge sedan kan jag säga... Därigenom visste jag att jag inte skulle få fram någon trav och knappt någon skritt heller. Så jag var ok med det. 
 
 

Ariel gick tvåa i sin ring och med sina 40 poäng fick hon även gå en sväng i BIS-ringen. Jag är nöjd med kritiken, även om jag som sagt vet att hon kan skritta en 9:a och trava en 8:a utan några som helst bekymmer. Kanske tom trava en 9:a med en mer långbent visare. Men nu är hon färdigvisad och det känns skönt. Jag har rätt svårt med bedömningssporter överlag och på utställning bedöms ju även sånt jag inte vill påverka som hästägare. Ariel hade tex sett mycket mer sportig ut (och kanske fått högre poäng) om jag satt henne på bantning med 5 kg hö/dag en månad innan visning ihop med tuff konditionsträning. Men hon hade inte mått bra av det och inte jag heller, så jag tar hellre lite lägre poäng och en lycklig häst. 
 
Hon lastade sig själv både dit och hem, samt stod som ett ljus både i transport och boxhage. Så lättsam att ha med sig! Nästa stora grej är dressyrtävling 22 juli, den är bara 8 km bort så det är klart att vi ska vara med! :-D

Anmälda till utställning

I år ska jag visa Ariel på utställning för första gången någonsin. Det blir till Knivsta vi åker och det är en domare jag länge velat visa Ariel för. Ska bli så himla skoj! Om allting klaffar så kommer jag dessutom åka med både Ariel och Ricky, men det tror jag först när jag lastat ur bägge. ;-)
 
Ariel har visats för domare två gånger tidigare, som treåring när hon fick avelsdiplom och 40 poäng och som sjuåring när hon stamboksfördes och fick 41 poäng. Jag ska ligga i hårdträning så jag kan få fram hennes trav ordentligt, då borde vi få guld och få fortsätta till BIS-ringen. :-)
 
Såhär såg vi ut 2010, jag tror det blir svart outfit även denna gång.
 
 

Ett par av bilderna!

Den här bilden kommer förmodligen in i stamboken.
 
 
Sedan fotade även fotografen några huvudbilder, den här funderar jag på att framkalla och rama in. <3
 
 

Fotomodell

Igår blev det extreme horse makover. Ariel var rätt så skitig, deprimerande att det är så lerigt i sommarhagen... På förmiddagen tvättade jag svansen och benen, då var hon rätt ofokuserad och ville bara ropa på Ricky. 
 
 
På eftermiddagen blev det tvätt av kroppen och manen, sedan fick hon täcke på sig och beta på ridbanan i en dryg timme. 
 
 
Hann borsta av henne som hastigast innan S kom. Ställde upp Ariel med en hyfsad bakgrund och så blev hon fotad. Blev främst exteriörbilder, då jag vill ha en bra bild till stamboken. Men S tyckte att Ariel hade så sött huvud, så hon tog en del huvudbilder också. ;-) De redigeras nu, men så fort jag fått bilderna kommer de förstås upp här på bloggen. Så himla spännande! :-D

Stamboksnumret!

Idag fick jag veta att Ariel fått stamboksnummer 3525. Mycket bra nummer tycker jag. :-D Så nu får jag byta ut gamla namnskylten mot en ny med stamboksnumret på också. :-)
 
 

Min vackra flicka!

I lördags klev jag upp tidigt och promenerade Ariel. Hon tycker inte om att stå på box egentligen och när hon är van vid att gå i hage dygnet runt vill jag gärna röra på henne så mycket jag hinner. Det var en magisk morgon med dimma över hela området. Ariel fick beta, så hon var väldigt nöjd. 
 
 
Gjorde i ordning henne innan jag gick och åt frukost. Sedan tog jag på alla grejerna och så skrittade vi fram längs grusvägen. Ariel var lite på tårna, men ändå mycket lugnare än jag förberett mig på, speciellt med tanke på att hon stått på box hela natten. 
 
Sedan bytte jag om med Ariel bredvid mig, Det är sådana gånger jag blir lite extra glad över min häst. Hon stod lugnt vid bilen och sov, medan jag drog av överdragskläderna, tog på ridskor, shortchaps och kavaj. Sedan gick jag med pallen i vänster hand och Ariel i höger in i ridhuset. Satte upp där inne och sedan red vi fram i alla gångarter. Det var helt underbart att rida i ridhus igen, skulle inte tacka nej till ett eget. ;-) Ariel fick förstås syn på den enormt vackra hästen i spegeln och skulle hälsa. Hehe...
 
När vi ridit fram en stund frågade funktionärerna om det var okej att de testade ljudet. Perfekt träningstillfälle! Ariel gick lugnt omkring i ridhuset medan det knäppte och smällde från högtalarna och så småningom började en person prata. Inga bekymmer för Ariel. ;-)
 
När vi ridit en stund i alla gångarter och Ariel bara blev finare och finare, så kom domaren fram och tyckte att vi kunde börja. Så jag fick sitta av och visa att jag kunde sitta upp igen. Domaren erbjöd sig att hålla Ariel medan jag satt upp, men är det någonting hon verkligen är stensäker på så är det att stå stilla vid uppsittning. :-D Sedan fick vi visa upp skritt och trav ett halvt varv i vardera varv och så galoppen ett varv i bägge varven. I höger galopp bröt hon av ett par gånger, men vänster galopp höll hon hela tiden. Dock red vi på en mindre del av ridhuset, skulle tippa på kanske 30 x 15 meter. När vi var klara fick jag lite tips från domaren, att jag skulle jobba med galoppen (nä, det har vi aldrig hört förut...) men att hon var fin i skritt och trav. Godkänt ridprov!
 
Vi skyndade oss tillbaka till stallet där jag tog av sadeln och hämtade passet. Sedan blev det inmätning där Ariel fick måtten 142,5-182-21. Ariel stod som ett ljus hela mätningen, duktig flicka! Sedan fick vi pusta lite i boxen, då vi inte skulle in på visning på ett tag. Jag passade på att byta om till visningskläderna och att spraya Ariel med glansspray samt frisera lite längs käklinjen. Måste ju framhäva hennes vackra huvud ännu mer. <3
 
Ariel blev dock ganska rastlös av att stå på box, det var tydligt att hon kände av att något mer skulle hända. Så ganska snart gick vi istället iväg och väntade utanför ridhuset, då var hon lugnare och kunde stå och sova. När treåringarna gick in för visning ställde vi oss precis utanför ingången, där det även stod en våg. Hm... Kunde förstås inte låta bli att ställa henne där och kunde konstatera att hon just nu väger 450 kg. I mina ögon är det 50 kg för mycket, så det är bra att veta att hennes matchvikt faktiskt är 400 kg. Ariel tyckte det var intressant med vågen, nästan som att gå upp på en bro. 
 
Sedan var det då äntligen vår tur. Fy vad det pirrade i magen! Ställde upp Ariel som stod stilla, till skillnad från treårspremieringen hörde jag inte ett ljud av vad domaren sade. Fick skritta två långsidor och trava två långsidor. Tyckte att jag fick till det ganska bra, jag höll mig vid Ariels bog och det kändes mycket bättre än när vi tränat. Sedan ville domaren se en långsida skritt och en långsida trav igen, därefter var det dags för uppställning igen och kritik. 
 
Godkänt ridprov hade vi ju, så jag visste att hon skulle få sitt AB. Men vilka poäng skulle det bli? Bättre eller sämre än treårspremieringen? Var lite nervös att jag skulle misslyckats med att förvalta min fina häst. 
 
 
Men jag hade inte behövt oroa mig! Förvisso en åtta på typen istället för en nia, men istället fick hon en nia på skritten och en åtta på traven! Kritiken var också helt outstanding, som jag sade till P när hon läst kritiken, nu måste jag bara lära mig att rida hennes gångarter också. ;-)
 
 
Ariel verkade lättad att allt var över, hon fick stå i boxen medan jag packade klart allt i bilen och sedan på skötselplatsen medan jag mockade ur boxen. Sedan lastade jag en lite motvillig häst som tyckte att vi ju redan åkt så mycket transport. ;-) Men efter att hon stått på rampen några minuter gav hon upp och gick in. 
 
Resan hem gick lite snabbare än dit, inte tidsmässigt, men mentalt. Underbara, fantastiska häst! Som jag drömt om det här, ända sedan hon var ett litet föl. I och med detta har vi dessutom klarat alla våra mål för 2014, så nu får jag fundera på om jag bara skall njuta eller om jag skall sätta upp något nytt mål. 
 
Kollade till henne efter två timmar och då märktes det hur trött hon var. Kunde stoppa in en bit morot i munnen på henne utan att hon tuggade, för hon var för trött för att inse vad jag gjorde. ;-) 
 
Hemma igen blev det avlastning och ut i hage direkt, eftersom hon varit så nervös och bajsat väldigt löst, så ville jag att hon skulle få i sig så mycket vatten som möjligt direkt. Därför fick hon gå några timmar i en obetad hage, så hon kunde äta ordentligt med gräs. 
 
 
Åkte ut på kvällen och släppte in henne med sina kompisar igen, sedan tempade jag henne för att vara säker att allt var okej. Vilket det förstås var. Men nojjmatte blir lite extra nojjig när hennes fina häst varit så duktig. 

Resan börjar

I fredags fick Ariel komma in från hagen och få sig ett bad. Stallägare G var snäll och kopplade om vattnet, så jag hade varmvatten i slangen också. Lyx! Hade jag varit smart hade jag hört mig för när jag bokade stallplatsen, för väl framme i Wången visade det sig att det fanns spolspilta i stallet. Men nu har jag lärt mig till nästa gång jag åker dit. ;-)
 
Eftersom jag var lite stressad och ville komma iväg (hade inga tider att passa öht), så blev det en schamponering av kroppen och två av man, svans och ben. Ariel tyckte det var sååå onödigt, speciellt när jag envisades med att tvätta öronen. Va? Kom igen liksom, vad är det nödvändigt för? Vilken domare kollar på öronen...? :-P
 
Hon fick på sig ett fleecetäcke och så gick vi iväg för att lasta. Provade först att skicka in henne i transporten, men det förstod hon inte alls. Hon gick hela vägen in och backade sedan hela vägen ut igen. Hm... Gick före som vi brukar göra istället och då följde hon med mig in och stod kvar. Tokfia... Satte fast henne och gick sedan runt och stängde dörren istället. Hon såg lite nervös ut men stod lugnt. När jag stängt luckorna där bak gick jag fram för att kolla henne innan vi åkte. Såg då att hon skakade i hela kroppen. Nerver eller kyla törs jag inte säga, men usch vad jag blev orolig. Pussade på henne och lovade att hon skulle bli lugn/varm ganska snart. Sedan kollade jag att allt var stängt och fastsatt innan vi rullade iväg mot Wången. 
 
Det var en händelselös resa, Ariel stod lugnt hela tiden. Jag stannade efter två timmar och kollade till henne. Erbjöd vatten, men det var inte intressant. Däremot drack hon betforvatten och åt lite betfor samt några nävar hö. Jag är av den åsikten att hästen inte skall ha hö framför nosen när man kör, vill inte riskera transportsjukan. 
 
Framme på Wången fick hon gå runt några minuter innan hon fick stå i boxen en stund med hönätet. Nöjd flicka!
 
 
Jag fyllde på ganska mycket spån i boxen, tror det blev fyra eller fem kärror. Men jag föredrar att ha mycket spån och slippa ha täcke på henne, speciellt som det var så varmt i stallet. Gissar att det låg runt 15 grader där inne. 
 
När jag var klar med allt fixande tog vi oss en kvällspromenad för att bli av med stelheten. Vi gick ungefär i en timme och kollade på den fantastiska anläggningen, innan det började bli så mörkt att jag ville återvända till stallet.
 
 
Såg till att Ariel hade både vattenhink och betforhink innan jag pussade god natt.

Bruksprov

Nu har jag anmält Ariel till premiering och bruksprov 8 september. Så nervöst och spännande!
 
Bruksprovet går ut på att man rider hästen i alla gångarter för domaren, men hästen behöver inte gå i form utan bara visa sig ridbar.
 
Man måste ha sadel samt huvudlag med tränsbett. Däremot finns inga bestämmelser om vilken nosgrimma som används, så jag kommer att ha detta träns (tredelat bett).
 
 
Jag har mest ångest över uppsittningen, men man får använda sig av medhjälpare. Den bomlösa sadeln som jag tänkt använda går nämligen inte att sitta upp i utan pall eller någon som håller emot. Hm... Det står ingenstans att man inte får använda pall, så jag tror jag tar med mig en sådan. :-P
 

Mobilbilder på Ricky

Framöver kommer allt som rör Ricky att finnas på hans egen blogg, http://www.habina.blogg.se/ricky
 
 
 

Nu är han här!

I måndags natt, kl 01:33 föddes Rikardo. Jag fick hjälpa till och dra lite, då hans huvud var lite stort. Eller om Ariel var lite trång.
 
Han var väldigt snabbt upp på benen, långt innan Ariel, så jag torkade honom torr och lät henne nosa på handdukarna istället. 
 
Sedan tog hon över och så hjälptes vi åt att få honom att dia. Han föddes ute, men fick gå in i ligghallen efter några timmar, då han inte riktigt ville följa mamma.
 
Tarmbecket kom ganska snart, men däremot tog det nästan tolv timmar innan han kom igång med att kissa. 
 
Han är nu pigg och glad, så idag kommer han få träffa sin nya lekkompis Freddie som är 12 dagar äldre.
 
Bilder kommer, så fort jag har en riktig dator. :-)

Fyllda spenar

I natt var Ariel mest intresserad av att klia sig. Hon har inte eksem, men verkar besväras av någon slags klåda över hela kroppen. Inte så hon kliar sönder sig själv, men så hon gärna står och river i pälsen mot stolpar i ligghallen eller den stora stenen i bortre hagen.
 
På morgonen hade hon fyllt ut spenarna, men det finns mycket mer juver att fylla. Vätskan från juvret är fortfarande klar, men i rikligare mängd.
 
Ytterligare en gissning har dykt upp. Det är T som gissar att fölet kommer 29 juni. Undrar vad man vinner om man har rätt... Första pussen på fölet kanske?

Nu börjar vi vaka!

I natt var första natten jag kollade till Ariel. Hon har väldigt mycket juver, även om det inte är färdigfyllt än. Vätskan är klar, men lättare att få ur än tidigare. Hon är ganska slapp i bäckenbanden, men absolut inte konkav som vissa blir.
 
Hon sover liggandes fortfarande, så min gissning är midsommarhelgen. Det har jag sagt hela tiden. ;-) E och D i stallet tror på 12 juni, S som är uppfödare tror på 23 juni och A som är uppfödare tror på 20 juli. Skoj att se vem som har rätt. :-P
 

Vi sover oss i form...

De senaste dagarna har Ariel fyllt på juvret. Det har blivit mycket större, men det finns fortfarande massor kvar att fylla. Hon har ju några veckor på sig också. :-P
 
 
Hon sover väldigt mycket och igår var hon uppenbart irriterad av något. Tryckte först bakdelen mot halmbalen och när det inte fungerade så gick hon till en stor sten istället och tryckte. Jag misstänker förvärkar.
 
 
Jag har börjat få ett grymt ridsug, förstår inte vad jag tänkte när jag betäckte henne... ;-) Planen nu är ju dessutom att skicka iväg henne till hingst några veckor efter fölning, så det kommer dröja minst tre månader innan jag får rida henne. Hm... Kommer väl få debutera på bruksprovet.
 

Vi väntar och väntar

Idag är Ariel på dygn 296 och hennes hagkompis Delight på 324. Stallkompis T har fotat några bilder och jag tycker inte Ariel ser särskilt dräktig ut. :-P Men juver har hon i alla fall börjat få.
 
 
De har fått gå ut i hela vinterhagen, även den del där Hampus och gänget gått. På så vis får de mer gröngräs att beta och jag slipper stå och handbeta Ariel som jag gjort varje dag...

Hingst vald till i år

Man brukar säga att tre personer kan behålla en hemlighet, om två av de är döda... Eftersom de personer jag redan diskuterat detta med definitivt inte är döda (tack och lov!) så är det ingen idé att försöka hålla hingstvalet hemligt längre.
 
När Ariel fått en fantastiskt fin Rex-unge och hunnit återhämta sig från fölningen, så kommer hon och fölet åka i lugn takt upp till Dalarna för att träffa...
 
 
 
 
Det här är en dröm som jag drömt ända sedan jag fick Ariel. Att få ett föl med henne och Allman 204!
 
Inte nog med att Allman är en fantastisk prestationshäst som både tävlat medelsvår hoppning och medelsvår körning, han har vunnit Allroundklassen på Fjord-SM vid 18 års ålder, han har en otrolig utstrålning och är endast linjeavlad en gång i femte generationen.
 
Han är dessutom 3/4 släkt med min älskade Hampus!
 
Fölet kommer förmodligen att vara till salu, alternativt kommer den lånas ut på foder till en duktig tävlingsryttare. En häst med härstamningen Allman-Hugo (vilket är unikt) måste helt enkelt ut på tävlingsbanorna. :-)
 
Ariel är totalt ovetande om mina planer, men är lycklig så länge hon får föl.
 
 
Tack snälla M för lånet av körbilderna på Allman, jag håller en tumme för att allt går som vi vill. :-)

Hingstvalsångest

Till årets betäckning hade jag bestämt hingst sedan länge tillbaka. I januari var jag i kontakt med hingsthållare för att diskutera mitt besvärliga sto som kräver fribetäckning för att brunsta. Det var inga problem.
 
Hingsten ifråga passar mitt sto väldigt bra både exteriört och härstamningsmässigt. Det är en yngre hingst som inte lämnat så många avkommor ännu.
 
Men nu har jag börjat snegla på en annan hingst. Det är en äldre hingst som förmodligen inte kommer finnas tillgänglig så länge till. Hingsten skulle vara en väldigt spännande kombination till mitt sto, men resvägen är längre och jag vet förstås inte hur hingsthållaren ställer sig till fribetäckning.
 
Jag tänkte kontakta hingsthållaren till den äldre hingsten och höra mig för lite, om han står på fribetäckning blir det ett väldigt svårt val. :-S

Dagsfärsk bild

Idag var Ariel inte lika intresserad av att äta kraftfoder som vanligt. Hon tog pauser i ätandet och njöt av att jag borstade bort päls och när jag kliade henne framför juvret (som på ett par dagar börjat bli större!) var hon mer fokuserad på att klia tillbaka än att fortsätta äta.
 
Hon gick även en sväng till vattenkaret och drack, sedan åt hon lite till men lämnade i alla fall ett hg pellets. Tur att hon har ett lager med fett att ta av, ifall aptiten börjar svikta.
 
Fotade magen bakifrån, men den syns ju nästan inte. Jag blev lite besviken, jag som tycker att magen putar så mycket! Idag är hon på dygn 255.
 

Dålig uppdatering

Nä, det händer ju inte så mycket på Ariel-fronten. Hon äter och sover, äter och sover... Magen växer och det är en del aktivitet där. Förra helgen fick jag med mig kameran och så här såg hon ut på dygn 247.
 

Fortsatt dräktig!

Det var provet som blev för känsligt i kylan, därav syntes inte pricken ute i stallet. Så Ariel är fortsatt dräktig och nu satsar vi på att få på skorna nästa helg, så vi kan börja med dräktighetsmotionen. :-P
 
Sedan är det snart dags att vaccinera mot abortvirus, Ariel är ju i fjärde dräktighetsmånaden nu. Hurra så härligt!

Tidigare inlägg
RSS 2.0