Ariel 3525

Håll med om att det är en härlig syn som möter en när man kommer till Ariel:



Det är från vänster Glittra, Ariel, Loka.

En helt okej exteriörbild på Ariel 8 månader:



Hon är nu 119,5 cm i manken och 127 cm i korset. Jag passade på att mäta henne samtidigt som jag borstade bort en massa lös päls. Hon fäller kopiöst mycket just nu.

Glittra ville göra alla uppmärksamma på att det är slut på vatten i badkaret:



Jag och Ariel tog oss an den farliga presenningen, men ganska snart upptäckte Ariel att det fanns hö under! Så plötsligt var presenningen inte så farlig längre. Det tar sig... Sedan promenerade vi vidare mot vägen och träffade på två stycken intressanta barn som Ariel först tyckte var läskiga och sedan knappt ville lämna (efter att de börjat klia henne). Vi tog även ett varv på ridbanan och det verkligen pös av energi från henne, men hon höll sig lydigt bredvid eller bakom mig hela tiden ändå. DUKTIG TJEJ! Likaså när hon blev rädd för någonting, då gör hon ett jämfotahopp rakt upp och fryser sedan fast för att se om det var något farligt. Hon får gärna fortsätta göra så även i framtiden, istället för att rivstarta därifrån som hon gjorde tidigare.

Efter promenaden var Ariel sååå studsig av all tillbakahållen energi att jag jagade henne en stund i hagen. Mycket bra idé enligt Loka, som förstås hakade på. Men sedan (så typiskt småbarn!) blev de trötta alla tre. Jag lovade att vaka och då såg det ut så här i hagen:



Efter en halvtimme hade de andra sovit klart, men Ariel verkar tycka lika mycket om att dra sig som jag:



Det är Glittra som undrar varför Ariel inte kliver upp...

Många bilder och inte så mycket text i dagens inlägg, men det hände inte heller så mycket dramatiska saker. Jag kan ju inte tjata varje dag om hur mycket jag älskar min lilla Ariel. Eller, jo, det kan jag ju...