Kossor och mera kossor

Den här dagen bestämde jag mig för att vara en elak och hjärtlös matte. Så jag tog in Ariel från hagen och band upp henne i stallgången innan jag gick iväg och bytte till stallkläder. Sedan kom jag på att jag glömt något i bilen, så jag passerade Ariel utan att säga ett ljud och försvann från stallet. Ariel stod hela tiden lugnt och stilla, som om det alltid var självklart att hon skulle stå i gången utan någon sysselsättning. Stolt matte!

Jag drog av henne massor av vinterpäls (nu får det vara slut snart!) och dammet verkligen yrde om henne. Så snart jag har gott om tid och det är varmt i luften tänker jag ge henne ett riktigt bad. Jag hade först tänkt vänta med det till utställningen, men samtidigt känns det som att det blir nog med nyheter då. Alltså får det bli ett bad ganska snart. Mitt skimmelschampo börjar ta slut och jag funderar på om jag skall satsa på ett milt linimenterande schampo som nästa. Tips?

När jag stod och kratsade hovarna slogs jag av hur oerhört lätthanterlig hon ändå har blivit. Så många saker som vi bråkat om tidigare (som att lyfta höger fram) är numera så självklara att jag inte ens tänker på att de skapat problem. Det gäller ändå att ha dem i bakhuvudet, som en påminnelse om att allt som känns svårt faktiskt kan bli lätt.

Tog på sidepull och så traskade vi iväg längs banvallen. Försökte få Ariel att gå med långa kliv och en skritt som går igenom kroppen, men hon var mer intresserad av att småtrava. Vi hade en del smådiskussioner, men inget anmärkningsvärt. Så började Ariel plötsligt vädra i luften och blev nästan en dm högre i fram. Kossor! I hagen till vänster om banvallen går det ett gäng kor och kvigor på sommarbete. Ariel ville gärna hälsa och kossorna var mycket nyfikna. Men någon riktig nos-mot-nos blev det inte, så modiga var inte korna. Ariel däremot försökte till och med sträcka sig över taggtråden (usch!) för att nå att nosa. Jag trodde hon skulle vara mer skeptisk till kor än så.

Sedan traskade vi vidare, med koflocken i hälarna. Det gjorde ju inte Ariel mindre tossig, men faktum var att skritten blev mycket bättre av detta. Tror ni någon märker om jag tar med mig en flock kor till utställningen? Ganska snart var vi framme vid korsningen där vi skulle vända. Efter att ha låtit en bil åka förbi var vi sedan tvungna att nosa på de kor som gick i hagen vid korsningen. Det var nämligen KALVAR! Ursöta spralliga saker som var ännu skyggare än kossorna. Ariel gav upp nosningsförsöken och betade istället. Då vågade en kalv sig fram och nosa på hennes pannlugg, ända tills hon höjde på huvudet igen och hela flocken kastade sig bakåt. Ariel var stensäker hela tiden, det bådar gott inför kommande distansritter!

Det blev lite protester när vi vände, Ariel ville iväg på fler äventyr men jag hade lite bråttom hem till hagbytet vid sjutiden. Kossorna var längre in i hagen när vi gick förbi, så balanstraven uteblev och istället blev det powerwalk mest hela tiden. Jag beslöt mig för att vara lite lat och släppa Ariel i sommarhagen från banvallen. Direkt jag hade släppt henne tog hon några steg, sedan lyfte hon på svansen, bajsade följt av ett långvarit skvalande. Att hon aldrig vågar kissa under promenaderna! Fast jag glömde även denna gång att ställa in henne i boxen en kort stund för att ge henne möjlighet att kissa.

Sedan spanade hon lugnt bort mot de andra hästarna, som fick syn på henne och kom springandes. Hm... Det var ju Ariel som skulle springa... Istället blev det lugn lunk genom  hela hagen. Lite hoppfull öppnade jag grinden till nya sommarhagen och då sprang de ivrigt igenom öppningen. För att, direkt inne i hagen, köra ned nosen i backen och äta. Köttbullshästar kommer det bli till hösten. Eller fiskbullar som vi brukar kalla runda fjordhästar.


Kommentarer
Postat av: Monica

Ariel verkar lugnare än Orvar inför möten med kossor. Han gick ju med 4 köttdjur i gamla lösdriften och i början så var han livrädd för dem. På slutet så hade han gaskat upp sig och vågade till och med skrämma bort dem från maten =).

2009-05-20 @ 11:57:36
URL: http://www.andersson.zoomin.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0