Ridläger dag 2, pass 2

Igår eftermiddag var det dags för lite hoppning. Vi red ute, då regnmolnen dragit bort utan att ge oss någon svalka. Ariel var lite mattare jämfört med tidigare eftermiddag, men gjorde ändå allting jag bad henne om.



Vi skrittade fram, travade lättridning och galopperade lite sådär lagom. Ariel gjorde som vanligt rätt när jag gjorde rätt...



Sedan fick vi börja hoppa fram på ett koppelräck längs ena långsidan. Efter några språng, som kändes hyfsade, gjorde vi om det hela till en liten bana.



Efter första koppelräcket var det snett igenom till nästa koppelräck, följt av andra långsidans koppelräck och avslutningsvis första koppelräcket igen, fast åt andra hållet.

Första rundan jag och Ariel gjorde kändes riktigt dålig. Hon hade ingen egen motor och jag hade inte orken (efter uppvärmningen...) att stötta henne. Vi kom oss igenom, men bra kändes det definitivt inte. Vi fick göra om det innan hindren höjdes, men inte heller då kände jag mig nöjd. Visst, ett par språng var bra, men vi dog liksom efter vissa hinder och det var svårt att orka en hel bana. Ariel skulle säkert klara det, bara jag stöttade henne, men jag kunde inte. :-(

Skrittade en bra stund medan de andra hoppade högre hinder, sedan bad jag att få hoppa första och andra hindret en gång till. Den här gången var jag lite starkare i mina ben och kunde stötta Ariel, med följden att vi inte bara hoppade två bra språng, utan även lyckades hålla galoppen i svängen mellan hindren. En sådan seger! Jag var så nöjd med mig själv och min häst!



Efter avskritt var det en ganska svettig Ariel som blev avsvampad, sprayad med flugspray och återbördad till hagen. Nöjd men trött häst och nöjd men trött matte.

Pratade med tränaren efteråt, hon upplevde det som att Ariel smittades av min fysiska trötthet, då hon hade så pass mycket mental trötthet i och med allt nytt runt omkring. Så vi bestämde att jag skulle rida Ariel på kommande dags hoppass, men inte på dressyrpasset. På så vis skulle vi få oss en bra runda som sista pass på ridlägret, förhoppningsvis med lite mer fart i galoppen.
Trackback
RSS 2.0