Ridläger dag 3, pass 1

Igår var det en ganska ointresserad Ariel som jag hämtade från hagen. Jag märkte av det redan i förrgår, när hon vände sig från mig i boxen när jag kom med sadeln. Jag har inte nämnt det tidigare, men hon har brunstat hela helgen, vilket i och för sig stämmer med hennes brunstcykel, så det har ingenting med nytt ställe att göra. Men uppenbarligen är hon inte alltför intresserad av matte nu. Det brukar bli vila då, men ett pass till fick hon allt orka!

Inne i stallet fick hon stå i en annan box då Hampus stod i sin box. Då hamnade hon bredvid ett New Foreststo som hette Penny och givetvis blev Ariel kär direkt. Kissade småskvättar hela tiden och var mycket mer okontaktbar än tidigare. Jag blev lite bekymrad över hur vi skulle klara av sista passet, men i värsta fall fick vi väl stå stilla och kissa då. :-P

Snabb avborstning och på med grejerna. Efter uppsittning på ridbanan skrittade vi iväg till sommarhagen där det finns några små terränghinder. Hästarna var glada och Ariel hade ett rejält driv i skritten. Dels för att hon fick gå sist (va?!) och dels för att vi var ute i naturen, hon älskar verkligen det.

Vi fick börja rida fram i trav och galopp längs ett sedan tidigare upptrampat spår. Ariel var väldigt livlig, jag ville dämpa henne men jag måste lära mig att rida henne framåt också. I galoppen lyckades vi faktiskt hålla galoppen på två av kortsidorna, heja oss! Dessutom var det smalare kortsidor än på ridbanan.



Sedan hoppade vi fram på en liten stock, jag valde att rida emot i trav då det var en ganska skarp sväng innan. Tränaren tyckte också att det var klokt, det märks att Ariel inte riktigt har balansen i snäva svängar än.

När vi tagit stocken ett par gånger vardera så fick vi ta två stockar efter varandra, den första i trav och då Ariel själv bjöd upp i galopp efteråt så tog vi den andra stocken i galopp. Sista gången vi hoppade serien fick jag en så himla bra känsla, lyckades hålla ihop henne efter andra hindret och även bibehålla galoppen trots en ganska snäv högersväng. Allt hänger som vanligt på mig och min ridning. ;-)



Vi fortsatte sedan till en stock i backe, där vi fick hoppa en gång vardera i nedförs- respektive uppförsbacke. Ariel och jag tog det säkra före det osäkra och hoppade i trav. Hon skötte det galant hela tiden!



Vi har ju jobbat mycket med att hon skall skritta balanserat nedför och hon får absolut inte trava, och lite har jag väl varit orolig för att hon därmed inte skall våga trava nedför, men inga problem där inte! Vi var mycket nöjda med oss själva, hela gruppen! Som belöning fick vi skritta av hästarna ganska länge i sommarhagen, extra roligt för ridskoleryttarna som sällan kommer ut i naturen...

Ariel var inte svettig när vi återkom till stallet, förmodligen för att vi inte jobbat särskilt hårt och för att det duggregnade hela passet. Så efter att utrustningen tagits av fick hon stå och sova i godan ro. Jag red istället Hampus sista passet och Ariel fick koppla av helt.

På eftermiddagen kom T och hämtade upp Ariel. Smidigt! Hon stod och funderade några minuter på luckan, det märktes att hon var trött mentalt, lilla tjejen. Men efter lite övertalning klev hon på och stod stilla hela vägen hem. Jag åkte efter i min bil med all packning. Framme vid stallet klev hon lugnt ur transporten men ville sedan direkt iväg till hagen. Det märktes att hon stått alldeles för länge på box och fått myror i benen... Jag skulle inte vilja ha henne uppstallad nattetid på box, hon behöver verkligen den rörelse som lösdriften ger.

Väl ute i hagen travade hon till de andra hästarna med svansen i vädret, nöjd med sig själv.

Jag var också nöjd. Så nöjd att vi klarat av den här helgen tillsammans, fast tröttheten kom krypande ibland. Jag har lärt mig massor om både min häst och mig själv. Jag vet nu att Ariel gör allt jag ber henne om, hon ställer upp 100 % bara jag finns där och stöttar henne. Men jag måste också jobba, hon kan inte sköta hela jobbet utan mitt stöd.

Nu skall hon få vila helt i två veckor, kanske ännu längre. Jag tänker inte jobba henne igen förrän hon själv kommer fram till mig och ber om jobb. Vilan kommer göra henne gott och jag tänker jobba på min egen träning under tiden. Så det blir ingen vila för matte. ;-)

Kommentarer
Postat av: [email protected]

ler hela jag. Att läsa om dina erfarenheter från det att du ägde Ariel första dagen tills nu, är skitskoj, helt enkelt.

2011-08-09 @ 18:39:00
URL: http://viggartorp.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0