Fantastisk känsla
Inne i stallet fick hon först stå i spolspiltan och få rena fötter. Det är väl bara att ge upp och inse att lerperioden är här för ett tag. När fötterna var fina så vände jag uppmärksamheten till svansen. Jag har ju glömt bort att det är dags att kapa den, men nu så var det dags! Tvättade den ordentligt först, vilket tog några genomsköljningar och schamponeringar innan jag var nöjd. Sedan sprayade jag igenom med massor av glansspray och redde ut det värsta trasslet. Därefter kapade jag en rejäl bit av svansen, så nu hoppas jag att den håller sig fin under vintern. Observera vad mycket hår på svansroten hon fått, heja, heja!
Sedan behövdes spolspiltan till nästa leriga häst, så jag ställde Ariel på en av skötselplatserna och började borsta igenom henne. E som var i stallet samtidigt som mig klappade på Ariels bak och kallade henne röksvamp. Hm... Nog för att hon är dammig, men det handlar ju mest om att hon har tät päls och går ute dygnet runt.
När jag fått henne hjälpligt ren åkte utrustningen på. Eftersom jag ville testa lite med huvudställningen på henne så blev det träns igen, dock dressyrtränset denna gång. Pratade lite med E innan om den här tjafsigheten och hon lovade att kika på Ariel lite när vi jobbade på ridbanan.
Skrittade fram i fårhagen, det var en Ariel som var lite på tårna i och med blåsten men i övrigt gjorde det hon skulle. Fast fler sekvenser i form med en bra känsla i handen.
Inne på ridbanan försökte jag provocera fram det jag upplevt på rakbanan, men det var inte det lättaste. Dels var Ariel mycket mer avslappnad på ridbanan, dels var det annat bett och nosgrimma. Jag skrittade och travade på volt medan E kikade.
Det Ariel gör är att hon helt sonika bjuder fram till bettet, går i form med ryggen upp och rejält övertramp. Någon gång ibland dippar hon nosen lite in, men det är enbart en styrkegrej som kommer att försvinna ju mer hon musklar sig. I övrigt går hon i en låg form, men på tygeln. Den tomma känslan jag fick i handen är förmodligen när hon dippar lite bakom lod, men nästan hela tiden i övrigt hade jag en mjuk känsla i handen.
Finaste Ariel! E var imponerad av hur Ariel jobbade på och påpekade att hon rörde sig på ett helt annat sätt än när jag red för F senast (12/9). Jag tror det är en kombination av galopparbete och att jag faktiskt får en helt annan sits med fårskinnsvojlocken under sadeln. Hm...
Vi provade även några galopper, men där är vi fortfarande hopplöst dåliga på att svänga. Istället förenklade jag så vi galopperade på långsidorna och travade på kortsidorna. Ariel fattade fint där hon skulle men blev lite glad ibland och bockade. Bustjej!
Vi avslutade med att trava över några bommar på böjt spår, det var förstås superskoj tyckte Ariel. Hon är lite bomtokig den där... Sedan blev det avskritt till klätterbacken, klättra två varv (pust, pust) och sedan skritt hem. Vi stannade till i villaområdet en bra stund, då Ariel blev livrädd för något (vinden?) och frös fast. Det är sällan hon blir så där rädd att hon blir okontaktbar, men nu var hon det. Jag red fram och tillbaka ett par gånger längs vägen och avslutade med att skritta den avsuttet åt bägge hållen. Ariel fortsatte att vara allmänt okontaktbar, men blev i alla fall lite mindre rädd. Jobbigt att hon hänger upp sig så mycket på småsaker i just det området, men det är bara att fortsätta traggla. Enda vägen till klätterbacken...
Tillbaka i stallet blev det stretch och hovkoll innan munkorgen åkte på igen och hon fick gå ut i hagen. Det var bråttom iväg till hösilagebalen... Jag tog reda på utrustningen och skyndade mig sedan till bussen. Hade svårt att skaka av mig stunden i villaområdet, men sade till mig själv att en sådan liten grej inte fick förstöra det riktigt härliga jobbet vi gjorde på ridbanan. Ömsom vin, ömsom vatten...
Ett litet 'framtida tips' eller hur man ska säga det. Iaf förr om åren har Mälarkliniken framåt senvinter/vår haft en drive med erbjudande om 50% på 'hälsokontroll'. Nu minns jag inte exakt vad det brukar kosta med de där 50% men typ 1300 - 1500 kr typ.
Då ingår/ingick iaf förr longering/arbetsprov, palpering och känna igenom, mun/tandkontroll (inkl enkel åtgärd utan extra kostnad, krävs mer får man betala extra), blodprov, lyssna på hjärta och lungor osv. Böjprov ingår ej men vill man är det ju bara lägga till det.
Jag tycker den där kontrollen är skitbra, för endera får man ett kvitto efter/före säsongen att hästen ÄR fräsch, får fina 'normalblodvärden' att spara för framtiden, en tandkoll osv. Eller så fångar man upp nåt ev litet problem innan det blir nåt mer. Så om du fortsätter uppleva vissa funderingar/tveksamheter/vad man ska kalla det kring galoppen osv så kan ju det vara super? Om de kör erbjudandet i år med. Har för mig det brukar vara från jan - mars eller nåt sånt, det dyker upp på hemsidan när det är aktuellt.
Tack för tipset, men Ariel kollas varje månad av fysioterapeut och skulle den personen hitta någonting överhuvudtaget så skulle det bli aktuellt med veterinärbesök.
Jag är övertygad om att galoppen är 40 % otränad Ariel och 60 % klumpig ryttare.
Fast fysioterapeuter och veterinärer är ju inte varken samma sak eller så att säga 'ej kompatibla'. Lillen kollas ju varje månad av IB t ex, men ändå så just med en häst som Lillen (Ariel vet du ju inte 'vilken sort' hon är rent så dock) som inte 'klagar i onödan' så kan ju både IB missa saker veterinären hittar, och vice versa.
Så jag tycker det är kanon att ha 'både och', speciellt med dels en sån som Lillen som inte klagar, och med en ung häst där det är just sådär jättesvårt att veta om det 'är nåt' eller bara just 'normalt unghäst, går över'.
Men nu blir jag lite full i skratt här. Jag har känt Ariel i fyra år nu och hon är en väldigt lätt häst att läsa. Det har ingenting att göra med att hon är unghäst, när equiterapeuten eller fysioterapeuten känt igenom henne visar hon alltid oerhört tydligt när någonting inte passar henne. Hittills har det varit träningsvärk samt irritation från svanskappan, inga stora grejer.
Skulle Ariel faktiskt ha ont, så skulle hennes reaktioner vara ännu tydligare än när hon bara är lite muskelöm. För mig räcker det gott och väl med en genomgång av utbildad fysioterapeut, finns det något tydligt fel där så blir det aktuellt med veterinär. Men de "problem" vi har just nu är framförallt ryttarmässiga och kan inte lösas av att jag åker till klinik med en frisk häst.
