Ridläger dag 2, pass 2

Det var väldigt varmt på eftermiddagen... Men när man väl kom igång som glömde man bort det. :-P Det var dags för hoppning, något som jag både längtat efter och bävat efter. Jag vill ju kunna hoppa Ariel, vill ha roligt tillsammans med henne. Hon älskar hoppning, så det är bara att jag lär mig!
 
Värmde upp med en lydnadsövning. Först var det tre travbommar, sedan skulle man göra en övergång skritt-trav innan tre travbommar. Efter det var det en volt i trav, samma tre travbommar igen och så en till övergång skritt-trav innan de tre sista travbommarna (dvs totalt nio bommar på långsidan). På motsatta långsida fick man göra vad man ville för att värma upp hästen. Jag och Ariel varierade mellan att göra tempoväxlingar i trav och att fatta galopp och hålla galoppen. Nyttigt!
 
Övningen i sig var enkel för Ariel, hon lyssnar bra för mina hjälper och bara jag red så blev resultatet bra. Sedan gjordes de tre bommarna i mitten om till ett kryss, så det blev tre travbommar, övergång till galopp, hoppa krysset, göra en volt i galopp, hoppa krysset, övergång till trav, trava över travbommarna. 
 
Det flöt på bra för oss, även om jag kände mig lite obalanserad i volten ibland och hetsade upp mig lite för mycket över hindret. Om jag istället fokuserade på kommande volt eller kommande övergång, så gick det mycket bättre att hoppa. ;-) Sadeln är verkligen fantastisk, känner att jag har ett stöd och en trygghet i den, som jag inte haft i den tidigare sadel jag hoppat Ariel i (wintec wide). Så skönt med bra sadel!
 
Efter att vi gjort galoppövningen i bägge varven så ändrades bomserierna till koppelräck och även krysset blev ett koppelräck. Vi skulle då galoppera mot hindren och försöka rida på så många galoppsprång som möjligt. Hm... Trixade och fixade med Ariel, men antingen så rullade vi bara på som vanligt eller så blev det trav bara. :-P Fyra galoppsprång tyckte Ariel var perfekt, inte måste man väl korta galoppen heller? ;-)
 
 
Därefter hoppade vi två ihopsatta linjer (jag ville säga bana, men P hävdade att det inte räknades som bana. Va? Mer än två hinder som inte står på rad = bana i min värld. Men okej då...). Först hoppade vi de tre hindren på långsidan, sedan red vi genom kortsidan och tog en kryssoxer som stod på diagonalen för att avsluta med de två sista hindren (som var hinder ett och två först) på långsidan. 
 
Svängen mot kryssoxern hade Ariel och jag lite halvsvårt för, vi fick till den bättre andra gången vi hoppade, men inte bra. Sedan fick vi hoppa de tre hindren på långsidan åt andra hållet, rida kortsidan mot stallet och oxern som stod på diagonalen där (blåröda hindret på bilden ovan) följt av de två sista (dsv hinder ett och två tidigare) på långsidan. 
 
Den här svängen var lättare, så Ariel fick ett bättre flyt och jag tyckte det var enklare att rida. Jag var så nöjd med vår prestation, men än var det inte slut! För nu skulle vi faktiskt hoppa bana, förklarade P. Vi skulle börja med de tre koppelräcken på långsidan, fortsätta över kryssoxern, hoppa de två sista koppelräcken på långsidan, hoppa oxern på andra diagonalen, hoppa de två sista koppelräcken åt andra hållet och så avsluta med kryssoxern igen. Puh! Totalt tio språng i sträck...
 
Ariel var fantastisk! Jag kom i obalans några gånger, men bara jag red på och styrde så hoppade hon. Jag kände hennes förvåning på slutet, hon har aldrig hoppat så många hinder i sträck och hållit igång galoppen så länge, men det gick ju! Skulle den här banan aldrig ta slut, tänkte Ariel nog. Men samtidigt tyckte hon det var så roligt, så det blev aldrig jobbigt. Höjdmässigt låg det på 40-45 cm, men höjden var inte bekymret, utan vägarna. Dock lyckades vi få till vägarna mycket bättre när det blev en hel bana, så med lite mer träning så kommer det bli riktigt bra! 
 
P var nöjd med oss, så jag fick jogga av en mycket glad och avslappnad tjej. Så här mycket har vi aldrig hoppat tidigare och det var så roligt! Jag längtar redan till hoppträningen på onsdag. :-D
 
Skrittade av ned till sjön igen och plaskade runt där. Ariel lyckades snubbla på någon sten, så hon gick ned på knä och fick halva huvudet i vattnet. Hon såg väldigt förnärmad ut, men vi skrattade bara åt henne. ;-) Sedan blev det avduschning igen och utsläpp i hagen. Nu får hon vara ledig ett par dagar och pusta ut. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0