Debut på ridbanan

Igår var det äntligen dags att börja rida Ariel på böjt spår. Helt sjukt vad fort tiden ändå gått med igångsättningen. :-) Det var bara de där tre månaderna med skritt som var jobbiga. ;-)
 
Började gårdagens pass med att jogga i trav på fyrkanten och volten. Hon kändes stabilare än jag minns, bara jag var noga med min position så gjorde hon rätt. Bytte varv med hjälp av snett igenom och försökte bara få henne avslappnad i traven.
 
Galopperade ett varv på stora mittvolten i varje galopp, det gick mycket bättre än väntat! Visst genar hon och jag sitter fel, men det var så mycket bättre än sist vi galopperade på böjt spår. :-)
 
Sedan satte jag mig ned i traven och red igenom LB:1. Ariel svarade på min nedsittning med att dansa fram i form. Va?! Jag misstänker att vi jobbade lite i undertempo, men det var så härligt att bara flyta fram tillsammans, så jag lät det vara.
 
Halten gick bra, vändningarna likaså. Serpentinerna bättre än väntat, men det underlättar förstås om man har bokstäverna på rätt ställe. ;-) Ökningen behöver vi träna på, likaså ökningen i skritten. Vänster galopp var en bra fattning, men jag måste lära mig att rida så hon inte bryter av efter några språng. Volten var stor, säkert närmare 20 meter än 15. Men vi klarade av den! :-D 
 
Ökningen var rätt fjuttig och andra volten blev knappt 12 meter. ;-) Men vi höll galoppen! Uppridningen blev hyfsad och efter klapp på halsen skrittade vi av ute i tio minuter.
 
Det kändes så mycket bättre än jag trodde! Antingen har någonting mognat hos henne under vilan, eller så har jag lyckats släppa min prestationsångest och därmed även fått henne att slappna av. Skönt oavsett och jag hoppas att det håller i sig. :-)
 
Längtar så till träningen på torsdag! 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0