Ariel 3525

Igår var det dags för årets sista hoppträning. Ariel fick skrittas fram avsuttet på ridbanan, sedan byggde vi upp hindren vi skulle använda. Satt sedan upp och började träningen. Ingen som helst reaktion utöver glädje från Ariel, så det kändes skönt att hon verkar vara som vanligt igen. :-)

 

Började med att vända upp vid A och göra skänkelvikning ut till E i skritt, övergång till trav, volt vid C och travbommar på böjt spår innan trav ned till kortsidan och skritt igen. Skänkelvikningen gick hyfsat, även om jag har svårt att känna när hon går rätt och inte. Travbommarna var svårare, Ariel kom inte riktigt rätt på bommarna någon gång och då blir det inte samma flyt som över bommar på rakt spår. Men nyttig styrketräning!

 

Vi vände på övningen i andra varvet, så skänkelvikningen var mellan A och B istället. Därefter gjorde vi om det så vi travade i skänkelvikningen, fattade sedan galopp och galopperade över en bom på volten istället för travbommar. Det tyckte Ariel var lättare, galopp är ju roligt numera. ;-) Hon gjorde grymt fina fattningar varje gång, blev så glad över henne! Sedan är jag stolt över att jag själv kom till bättre ridning, kom ned i sadeln och verkligen jobbade henne i galoppen. Vänster varv lyckades hon dock aldrig komma rätt på bommen, utan det blev trav efteråt. Höger varv var hon klockren i. <3

 

Skänkelvikningarna fortsatte att vara sisådär, tills P sade åt mig att jag inte skulle rida in som om det var skänkelvikning i LA-programmen, utan som om jag satt på en unghäst. Dvs istället för att vända rätt upp och flytta Ariel åt sidan, så skulle jag placera henne på diagonalen från början och sedan flytta. Blev lite enklare. ;-)

 

Hon var mycket enklare att leka med åt höger än vänster, men jag tyckte hon skötte sig briljant oavsett. Fina tjejen! Allt handlar som vanligt om att jag måste rida bättre och hon måste bli starkare.

 

Sedan var det dags för hoppning. Studshoppning (tre pyttesmå koppelräck) på volt samt ett koppelräck på samma volt fast mitt emot studsserien. Om man tänker sig en klocka var alltså mittenhindret i studsen på siffran tre och det ensamma koppelräcket på siffran nio. Skulle uppskatta hinderhöjden till 20-30 cm, bara så pass att hästarna lyfte på benen lite. 

 

Först fick vi hoppa enbart studsserien, men sedan blev det även koppelräcket. Roligt men jobbigt tyckte Ariel och jag fick verkligen fokusera på att rida hela vägen. Blev så imponerad över henne, vi som haft sådana problem med galopp på böjt spår!

 

Sedan fick vi i höger varv bygga på övningen och efter att ha tagit koppelräcket, studsserien och koppelräcket så skulle vi fortsätta längs diagonalen över ett annat koppelräck, som var högre (60 cm). När vi gjort det ett par gånger blev det vänster varv med avslutning över en oxer (60 cm) på andra diagonalen. Ariel hoppar verkligen fantastiskt på oxrar, hon suger tag i hindret och sedan bara flyger vi. :-D Älskar att hoppa den hästen! 

 

Vi avslutade med att hoppa alltihop som en bana, först var det koppelräck, studs och koppelräck i vänster varv, sedan oxern, svänga runt kortsidan och över koppelräcket på diagonalen innan avslut med koppelräck, trestuds och koppelräck på volt. 

 

Ariel gjorde så bra ifrån sig på volten, trots att det var svåra varvet. Vi kom perfekt mot oxern och så skulle klantiga matte titta ned, se något konstigt avstånd och försöka få Ariel att hoppa ett språng innan avsprångspunkten. SUCK! Klantmatte! Vi kom över (trots mig) och tog kurvan i trav då jag helt tappat ridningen. Kom hyfsat över koppelräcket och sedan kom jag äntligen till ridning igen och volten blev riktigt bra. P ropade att vi skulle fortsätta över oxern igen och då skötte jag mig så Ariel kunde hoppa ordentligt över oxern. Fick en sådan där känsla i magen när man bara vill tjuta rakt ut av glädje, men jag tror det bara undslapp mig ett litet "weee". ;-)

 

Joggade av en ganska speedad Ariel som tyckte att vi skulle fortsätta och hoppa några timmar till. :-P Sedan blev det en lång avskrittning avsuttet på grusvägen, då Ariel var både flåsig och garanterat hade mjölksyra i musklerna. Men nöjda var både hon och jag. Tror dock det är bra för bägges huvud om vi får lite vila, så vi får längta till vårens hoppträningar nu...