Ariel 3525

I onsdags var det träning för P igen. Eftersom vi inte skall tävla mer dressyr i år, så sade jag till henne när jag bokade att jag lika gärna kan rida hopplektion som dressyr. När man rider dressyr är det en halvtimme enskilt, medan hoppningen är i grupp och fyrtiofem minuter långt. Det är lite olika från gång till gång om det är fler som vill hoppa, så jag var ganska så inställd på dressyr. Men hoppning blev det!

 

Vi skrittade fram ute, tillsammans med J på Dixon som också skulle hoppa. Sedan fick vi börja med att värma upp med en bomövning. Vi skulle trava över tre bommar, göra en liten volt, trava över tre bommar, en till liten volt och så tre bommar igen. Spåret vi rörde oss på var ungefär halva ridbanan, så den "långsida" som det inte var bommar på fick vi göra vad vi ville på. Jag växlade mellan att göra övergång till skritt och till halt.

 

Ariel var sådär över bommarna, hon hade en lite för kort trav flertalet gånger, så hon slog i eller snubblade över bommarna. Det blev lite överkurs, hon behövde ha ganska kort trav för att klara av de små volterna, men en längre trav för att klara bommarna. Vi fick till det ibland och ibland blev det bara pannkaka, men vi jobbade på i alla fall. :-)

 

Sedan gjordes bommarna om till hinder, så det blev tre stycken på "fyrkantsspåret" vi red på. Vi fick göra en uppvärmningsövning i galopp, där vi gjorde en stor volt runt första hindret, red över andra hindret och sedan gjorde en volt runt tredje hindret. Höjden på hindret vi hoppade var så lågt att hästarna bara skulle ta ett större galoppsprång, men Ariel hoppade förstås. ;-)

 

Det var ursvårt med volterna. Vi kämpade på så gott det gick, men jag kände mig helt hopplöst dålig. Återigen hamnade jag i känslan av att allt måste sitta (och direkt, inte efter några gånger), annars kan man lika gärna ge upp. Jag måste lära mig att vi behöver TRÄNA på att galoppera för att kunna bli bättre. Plus att vi faktiskt är mycket bättre nu än för några månader sedan, det var trots allt galoppvolter vi jobbade med hela passet...

 

Ariel kämpade på i alla fall och ibland fick vi till det riktigt bra. Några meter i alla fall. ;-)

 

Sedan var det dags för passets egentliga övning. P avslöjade efteråt att hon noterat att hästarna var trötta redan efter uppvärmningen, men det var tur hon inte nämnde det för oss. Då vet jag inte om jag hade pushat Ariel så mycket. :-P Vi fick nämligen hoppa hindren på volt i galopp. Tre hinder på böjt spår på en trött häst som har svårt för att orka i galopp på volt. Ni kan ju tänka er. ;-)

 

Vi galopperade igenom något hinder här och där, så P fick bygga upp igen, men jag måste erkänna att Ariel verkligen jobbade på så himla duktigt! Hindren gör ju att man får något att navigera lite bättre emot och Ariel får dessutom mer bjudning än när det är dressyrjobb. Det gjorde att jag kunde fokusera mer på att styra och stötta, än att hålla igång galoppen. Ibland blev det avbrott till trav, men det var ok för P eftersom galoppen ofta blir bättre efter ett avbrott, än att man fortsätter i samma galopp hela tiden (som ofta blir sämre och sämre).

 

Just där och då kändes passet ganska blä, men när vi hade samling efteråt och P påpekade vilken otroligt bra styrketräning det blivit för Ariel, började jag förstå att det inte var så tokigt ändå. Ariel var så trött, men jag kunde i alla fall jogga av henne lång och låg ganska hyfsat. Sedan fick hon skritta av ordentligt tillsammans med Dixon, så all mjölksyra var borta ur kroppen. Trött liten tjej blev sedan avduschad då hon var helt genomblöt i svett.